10 781 läst ·
73 svar
11k läst
73 svar
Ekonomisk kris! Bundna eller rörliga bolån?
Här kan ni läsa lite mer om detta i närtid: https://www.sbab.se/1/analys__rapporter/vart_ar_vi_pa_vag.html
Det som spelar störst roll är om man behåller sin inkomst eller ej. Så länge man behåller den, så kan det nog kvitta. Mister man jobbetm spelar det liten roll om man har rörligt eller bundet. Du löser ju ändå lånet när du tvingas flytta. 
2009 steg de rörliga räntorna uppåt 6%, precis när jag hade köpt till. Var lite nervös då, ja.
2009 steg de rörliga räntorna uppåt 6%, precis när jag hade köpt till. Var lite nervös då, ja.
Fast behöver man sälja huset för man blivit av med jobbet så är det nog trevligt att ha rörlig ränta så man inte behöver betala ränteskillnadsersättning. I ett sådant scenario har antagligen huspriserna sjunkit också, så man ligger kanske redan back där, ännu värre om det är så att banken tvingar en att sälja för att säkerhetens värde är för lågt.
M -MH- skrev:Det som spelar störst roll är om man behåller sin inkomst eller ej. Så länge man behåller den, så kan det nog kvitta. Mister man jobbetm spelar det liten roll om man har rörligt eller bundet. Du löser ju ändå lånet när du tvingas flytta.
Jag bokade in ett telefonmöte med Frida min bankkontakt. Hon tyckte inte att jag skulle vara orolig och menade på att vi absolut som land ta oss igenom den här krisen. Fast hon var också tydlig med att man aldrig kan veta vad
Som händer i framtiden. Hursomhelst lät hon övertygad om att samhället snart skulle vara på travbanan inom kort.
Vad gäller att binda lånet rekommenderade hon faktiskt att inte binda just nu, för låga räntor kommer med all sannolikhet fortsätta eller tom sänkas under pågående kris. Efter coronakrisen tror hon vidare på låga räntor..
Kan ju säga att jag blev lite lugnare efter ett samtal med henne. Fast ingen sitter ju på facit. Det som jag ser som mest oroväckande är egentligen att sedelpressarna går på högvarv. Det är aldrig bra! Även om tanken är att hjälpa till under krisen. Every action have a reaction,
Typ.
2009 steg de rörliga räntorna uppåt 6%, precis när jag hade köpt till. Var lite nervös då, ja.
tack för ett bra svar igenH hempularen skrev:Det där med inflation.
Varför vi i nuläget har så låg (märbar) inflation, och vad som skulle kunna driva upp inflationen är åtskilliga nivåer över min kunskapsnivå.
Men en (amatörmässig) reflektion: Räntorna är idag extremt låga, för de stora kapitalägarna är räntan negativ. Det är en indikation på att pengar saknar värde. Det finns för lite saker att investera pengar i. De som har pengar kan inte komma på hur de skall göra av med dem.
Det låter för mig som en form av inflation, pengar saknar värde. Ändå har vi en extremt låg inflation enligt hur det mäts. Jag tror (och här kommer min amatörmässighet in starkt) att det handlar inte så mycket om absolut volym pengar i samhället, utan vilka volymer av pengar som finns tillgängliga i cirkulation. Om jag som vanlig människa får 10% mer pengar att röra mig med, så kommer det att innebära att de som säljer höjer sina priser, inflation. Men en pensionsfond som förvaltar 500 miljarder, har svårt att hitta något att investera pengarna i. Vissa delar av våra privatliv, "kommunicerar" med storfinansen, bostadsmarknaden är ett sådant område, en (av många) anledningar till de stora prisuppgångarna där, är att den där fonden kan få en liten avkastning om den kan få låna ut till mitt bostadsköp. Det finns oändligt med pengar för bostadsfinansiering.
Om vi nu får stora "räddningspaket", så kommer det att innebära att vissa blir överkompenserade, de får mer pengar att röra sig med. Jättesvårt att bedöma vad det kan ge.
Om räntan på rörligt idag ligger på 2%
Så är räntan på 3 års bundet också ca 2%
Det är alltså nästan ingen skillnad.
Så även om det (som du säger) är osannolikt att räntan höjs så förlorar jag inget på att binda den. Det jag förlorat på ev är ju om räntan skulle sticka neråt?
Ja det är mycket som händer kring världsekonomin samt nationell nivå, vart detta slutar vet ingen.
problemet är att dessa låga räntor som varit under lång tid för att ”stimulera” ekonomin i sann keyneiansk anda, inte är nåt annat än en ökad pengabas,.
När dom artificiellt sänker räntan, så ökar dom pengabasen, så att ”nya” pengar blir tillgängliga.
Detta medför dessvärre flertalet problem.
När dessa nya pengar kommer i form av en massiv kreditexpansion så hamnar dom i olika ”sektorer” beroende på vara lånen hamnar.
De nya pengarna tar värdet ur den exiterande pengabasen, vilket är inflation i dess sanna betydelse...
I de sektorer de nya pengar hamnar mest kommer inflationen att slå mest.... i Sverige har svenskarna lånat dessa nya pengar i stor grad till bostäder, alltså är det där vi borde se inflationen i hög utsträckning, jag tror inte nån kan förneka hur bostadspriserna stuckit i väg i årtionden.... dessvärre är inte bostadspriserna med i inflations beräkningarna (inte heller börsen mm)
Det som händer är att det skapas en bubbla. Bubblan kan hållas igång en tid men sen kommmer verkligheten i kapp. Bubblan spricker och värdet kommer att rasa, (olika mycket beroende hur stor bubblan varit). I slutet av 90 talet var det i it sektorn som nya pengarna...lånen... investeringarna hamnade...vi vet hur mycket” värden” som gick upp rök när it bubblan sprack...
Ingenting är gratis..Inte heller gratispengar i form av nära nollräntekrediter. Att sitta på stora lån i en sådan bubbla, orsakad av kreditexpansion, är som att hålla en osäkrad handgranat. När säkerheten för lånet fallit i värde och folk sitter överbelånad med kanske miljoner, och banken vill ha in mellanskillnaden, eller omvandlar den ”överbelånade” delen till blancolån med svin högränta som ska betalas av inom ett par år.... OM banken anser det är ett alternativ....grattis säger jag bara. Folk kan alltså bli av med sina bostäder trots att dom kan betala räntan, men detta verkar gemene man helt ovetande om.
Många bostadsägare har ju dessutom lånat upp ”värde stigningen” till bilköp och annan konsumtion...
Så stora problemet är att pengar skapas ”ur tomma luften”. Uppbackade på en serie av skulder.
Detta fenomen bidrar även till att företag luras att investera, då det inledningsvis ser ut som att det finns mycket resurser tillgängliga i ekonomin. När sedan dessa resurser (nya pengar som bara urholkat värdet ur de gamla..) inte finns där så slår kalkylerna fel över allt. Då kallar vi det för låg konjunktur. I själva verket är det ekonomin som söker balans med att rätta till dessa ”fel investeringar” som saknar ekonomisk täckning....
summan av detta torde bli det gamla vanliga vid rejäla krascher. Hög arbetslöshet, folk som blir bankrutt etc etc
problemet är att dessa låga räntor som varit under lång tid för att ”stimulera” ekonomin i sann keyneiansk anda, inte är nåt annat än en ökad pengabas,.
När dom artificiellt sänker räntan, så ökar dom pengabasen, så att ”nya” pengar blir tillgängliga.
Detta medför dessvärre flertalet problem.
När dessa nya pengar kommer i form av en massiv kreditexpansion så hamnar dom i olika ”sektorer” beroende på vara lånen hamnar.
De nya pengarna tar värdet ur den exiterande pengabasen, vilket är inflation i dess sanna betydelse...
I de sektorer de nya pengar hamnar mest kommer inflationen att slå mest.... i Sverige har svenskarna lånat dessa nya pengar i stor grad till bostäder, alltså är det där vi borde se inflationen i hög utsträckning, jag tror inte nån kan förneka hur bostadspriserna stuckit i väg i årtionden.... dessvärre är inte bostadspriserna med i inflations beräkningarna (inte heller börsen mm)
Det som händer är att det skapas en bubbla. Bubblan kan hållas igång en tid men sen kommmer verkligheten i kapp. Bubblan spricker och värdet kommer att rasa, (olika mycket beroende hur stor bubblan varit). I slutet av 90 talet var det i it sektorn som nya pengarna...lånen... investeringarna hamnade...vi vet hur mycket” värden” som gick upp rök när it bubblan sprack...
Ingenting är gratis..Inte heller gratispengar i form av nära nollräntekrediter. Att sitta på stora lån i en sådan bubbla, orsakad av kreditexpansion, är som att hålla en osäkrad handgranat. När säkerheten för lånet fallit i värde och folk sitter överbelånad med kanske miljoner, och banken vill ha in mellanskillnaden, eller omvandlar den ”överbelånade” delen till blancolån med svin högränta som ska betalas av inom ett par år.... OM banken anser det är ett alternativ....grattis säger jag bara. Folk kan alltså bli av med sina bostäder trots att dom kan betala räntan, men detta verkar gemene man helt ovetande om.
Många bostadsägare har ju dessutom lånat upp ”värde stigningen” till bilköp och annan konsumtion...
Så stora problemet är att pengar skapas ”ur tomma luften”. Uppbackade på en serie av skulder.
Detta fenomen bidrar även till att företag luras att investera, då det inledningsvis ser ut som att det finns mycket resurser tillgängliga i ekonomin. När sedan dessa resurser (nya pengar som bara urholkat värdet ur de gamla..) inte finns där så slår kalkylerna fel över allt. Då kallar vi det för låg konjunktur. I själva verket är det ekonomin som söker balans med att rätta till dessa ”fel investeringar” som saknar ekonomisk täckning....
summan av detta torde bli det gamla vanliga vid rejäla krascher. Hög arbetslöshet, folk som blir bankrutt etc etc
Redigerat:
Det stämmer inte längre att banken kan kräva ytterligare säkerhet om marknadsvärdet på bostaden understiger lånets storlek, lagen ändrades i början av 2000-talet. Om det sker till följd av "allmänna prisnedgångar" eller ngt i den stilen är formuleringen i lagtexten.W Wiggen skrev:Ja det är mycket som händer kring världsekonomin samt nationell nivå, vart detta slutar vet ingen.
problemet är att dessa låga räntor som varit under lång tid för att ”stimulera” ekonomin i sann keyneiansk anda, inte är nåt annat än en ökad pengabas,.
När dom artificiellt sänker räntan, så ökar dom pengabasen, så att ”nya” pengar blir tillgängliga.
Detta medför dessvärre flertalet problem.
När dessa nya pengar kommer i form av en massiv kreditexpansion så hamnar dom i olika ”sektorer” beroende på vara lånen hamnar.
De nya pengarna tar värdet ur den exiterande pengabasen, vilket är inflation i dess sanna betydelse...
I de sektorer de nya pengar hamnar mest kommer inflationen att slå mest.... i Sverige har svenskarna lånat dessa nya pengar i stor grad till bostäder, alltså är det där vi borde se inflationen i hög utsträckning, jag tror inte nån kan förneka hur bostadspriserna stuckit i väg i årtionden.... dessvärre är inte bostadspriserna med i inflations beräkningarna (inte heller börsen mm)
Det som händer är att det skapas en bubbla. Bubblan kan hållas igång en tid men sen kommmer verkligheten i kapp. Bubblan spricker och värdet kommer att rasa, (olika mycket beroende hur stor bubblan varit). I slutet av 90 talet var det i it sektorn som nya pengarna...lånen... investeringarna hamnade...vi vet hur mycket” värden” som gick upp rök när it bubblan sprack...
Ingenting är gratis..Inte heller gratispengar i form av nära nollräntekrediter. Att sitta på stora lån i en sådan bubbla, orsakad av kreditexpansion, är som att hålla en osäkrad handgranat. När säkerheten för lånet fallit i värde och folk sitter överbelånad med kanske miljoner, och banken vill ha in mellanskillnaden, eller omvandlar den ”överbelånade” delen till blancolån med svin högränta som ska betalas av inom ett par år.... OM banken anser det är ett alternativ....grattis säger jag bara. Folk kan alltså bli av med sina bostäder trots att dom kan betala räntan, men detta verkar gemene man helt ovetande om.
Många bostadsägare har ju dessutom lånat upp ”värde stigningen” till bilköp och annan konsumtion...
Så stora problemet är att pengar skapas ”ur tomma luften”. Uppbackade på en serie av skulder.
Detta fenomen bidrar även till att företag luras att investera, då det inledningsvis ser ut som att det finns mycket resurser tillgängliga i ekonomin. När sedan dessa resurser (nya pengar som bara urholkat värdet ur de gamla..) inte finns där så slår kalkylerna fel över allt. Då kallar vi det för låg konjunktur. I själva verket är det ekonomin som söker balans med att rätta till dessa ”fel investeringar” som saknar ekonomisk täckning....
summan av detta torde bli det gamla vanliga vid rejäla krascher. Hög arbetslöshet, folk som blir bankrutt etc etc
Moderator
· Stockholm
· 57 843 inlägg
Njaaa.. Detta var en blandning av relevant oro och en hel del överdrifter.W Wiggen skrev:Ja det är mycket som händer kring världsekonomin samt nationell nivå, vart detta slutar vet ingen.
problemet är att dessa låga räntor som varit under lång tid för att ”stimulera” ekonomin i sann keyneiansk anda, inte är nåt annat än en ökad pengabas,.
När dom artificiellt sänker räntan, så ökar dom pengabasen, så att ”nya” pengar blir tillgängliga.
Detta medför dessvärre flertalet problem.
När dessa nya pengar kommer i form av en massiv kreditexpansion så hamnar dom i olika ”sektorer” beroende på vara lånen hamnar.
De nya pengarna tar värdet ur den exiterande pengabasen, vilket är inflation i dess sanna betydelse...
I de sektorer de nya pengar hamnar mest kommer inflationen att slå mest.... i Sverige har svenskarna lånat dessa nya pengar i stor grad till bostäder, alltså är det där vi borde se inflationen i hög utsträckning, jag tror inte nån kan förneka hur bostadspriserna stuckit i väg i årtionden.... dessvärre är inte bostadspriserna med i inflations beräkningarna (inte heller börsen mm)
Det som händer är att det skapas en bubbla. Bubblan kan hållas igång en tid men sen kommmer verkligheten i kapp. Bubblan spricker och värdet kommer att rasa, (olika mycket beroende hur stor bubblan varit). I slutet av 90 talet var det i it sektorn som nya pengarna...lånen... investeringarna hamnade...vi vet hur mycket” värden” som gick upp rök när it bubblan sprack...
Ingenting är gratis..Inte heller gratispengar i form av nära nollräntekrediter. Att sitta på stora lån i en sådan bubbla, orsakad av kreditexpansion, är som att hålla en osäkrad handgranat. När säkerheten för lånet fallit i värde och folk sitter överbelånad med kanske miljoner, och banken vill ha in mellanskillnaden, eller omvandlar den ”överbelånade” delen till blancolån med svin högränta som ska betalas av inom ett par år.... OM banken anser det är ett alternativ....grattis säger jag bara. Folk kan alltså bli av med sina bostäder trots att dom kan betala räntan, men detta verkar gemene man helt ovetande om.
Många bostadsägare har ju dessutom lånat upp ”värde stigningen” till bilköp och annan konsumtion...
Så stora problemet är att pengar skapas ”ur tomma luften”. Uppbackade på en serie av skulder.
Detta fenomen bidrar även till att företag luras att investera, då det inledningsvis ser ut som att det finns mycket resurser tillgängliga i ekonomin. När sedan dessa resurser (nya pengar som bara urholkat värdet ur de gamla..) inte finns där så slår kalkylerna fel över allt. Då kallar vi det för låg konjunktur. I själva verket är det ekonomin som söker balans med att rätta till dessa ”fel investeringar” som saknar ekonomisk täckning....
summan av detta torde bli det gamla vanliga vid rejäla krascher. Hög arbetslöshet, folk som blir bankrutt etc etc
Som påpekats, banken kan inte längre säga upp ett lån så länge låntagaren sköter sina förpliktelser, även om värdet av säkerheten urholkats. Och så skedde inte heller under bankkrisen i början av 90- talet. Då drabbades vi i princip av en total kollaps inom hela bankväsendet, bankerna stoppade all nyutlåning. S-E banken stoppade tom. insättningar, "om vi låter någon öppna ett sparkonto så kan vi råka ge en kredit av misstag".
Under krisen på 90 talet så var dte många som råkade illa ut, men inte fullt så illa som det utmålats. Jag hade en kollega som hade köpt en lägenhet när priserna stod på topp 1989, med 100% belåning, ingen amortering, för typ 400 000 (motsvarar kanske 3 milj idag). Efter ett tag kom de på att de ville ha en villa istället. Köpte villa för 1,5 milj, 100% belåning. När lägenheten skulle säljas, så hade marknaden börjat backa lite. Så det skulle blivit en förlust på 30 000. Kollegan hade inte 30 000 sparade pengar. Så de vlade att hyra ut ett tag istället och hoppas på bättre tider.
Då kom kraschen. Räntorna gick upp ytterligare ("bara från 15 - 20%), bankerna ställde in all verksamhet. Ingen fick låna något, ingen hade möjlighet att köpa, priserna rasade.
Kollegan stod i läget att lägenhen var värd noll, de kunde lämna tillbaka den till föreningen, för att slippa månadsavgifterna (många gjorde så, med resultat att bistadsrättsföreningarna gick i konkurs). Villan var nästan värdelös. Det blev ett möte på banken, kollegan satt och övade argumentation på oss under fikapausen, banken ville ta både lägenheten och villan, med en förlust på 1,3 miljoner. Hon vilel argumentera för att banken var medskyldig och borde ta på sig 200 000 av förlusten.
Hon kommer från mötet med banken, innan hon hunnit "anklaga" banken kom banken med förslaget "vi tar båda objekten, vi hjälper er att köpa ett billigare boende som ni har råd med, och ni får ta ett förlustlån på 200 000". Banken skrev av 1,1 miljoner av förliusten.
En bank har inget intresse av att sätta en kund på ruinens brant, De får ändå aldrig in pengarna. Det blir bara en massa tråkig hantering av påminnelser, inkasso osv. Banken tjänar mer på att kunden så snabbt som möjligt kan resa sig igen och bli en lönsam kund.
Nu kan vi ju inte veta hur en kris av samma magnitud skulle hanteras idag. Men man skall komma ihåg att den totala bottenlösa nedgången vi hade på bostadsmarknaden 1992, var en mycket värre felvärdering än den rätt beskedliga "bubbla" med övervärdering vi hade före krisen. Värdena på bostäder under krisåren låg på typ 10% av byggkostnaden i många fall.
Men idag kräver bankerna dels att kunden har en avsevärd del av summan själv (kontantinsatsen), dels har de mycket tuffare krav på betalningsförmåga. Den räntehöjning från 15 - 20% som knäckte min kollegas familj, motsvarar ju att dagens ränta skulle öka från 1,5 - 2%. Och det klarar de flesta av oss.
Intressant ämne! Sitter själv med tre olika bostäder värda ca 15 miljoner idag och ser med intresse vad som kommer framöver med värdet på dessa. Har en riskspridning med att ha olika objekt. Hus, lägenhet och fjällstuga. Objekten finns i Sverige, Spanien och Norge. Där kommer valutarörelser och även beteenden inom turismen in i bilden. Förutspå den 5-10 åriga utvecklingen på den soppan den som kan..
I normalfallet så kommer tillgångspriser gå upp när man trycker nya sedlar som man gör just nu. Det är inget riksbankerna vill men måste just nu akut pga Corona. När Corona är över får vi se vad som händer. Om marknaderna återhämtar sig snabbt så kommer troligen tillgångspriserna rusa. Hur ska då centralbankerna agera för att förhindra inflation?
I normalfallet så kommer tillgångspriser gå upp när man trycker nya sedlar som man gör just nu. Det är inget riksbankerna vill men måste just nu akut pga Corona. När Corona är över får vi se vad som händer. Om marknaderna återhämtar sig snabbt så kommer troligen tillgångspriserna rusa. Hur ska då centralbankerna agera för att förhindra inflation?
Realräntan är väl lägre idag. Du får ju dra 30% nu också. Men det som var den stora biten var amorteringen. Tänk ett lån på 10 mille som inte är helt ovanligt i storstan som ska amorters på 40 år.larssad skrev:
Men realräntan har ju sällan varit över 2% (några år). De som betalade 10% 1990 hade ju samtidigt en inflation på 7%. Och fick på det dra av 30% (!), dvs räntan varbju inte högre än idag. De flesta är nog också överens om att den typen av räntor inte kommer att synas med rörlig växelkurs. Ingves planerade 4% är ju när han lyckats, över tid, nå 2% inflation. Så får man ihop likviditeten behöver man inte oroa sig.
Jag har för övrigt bundit på 1 år för att det var det enda sättet att få ner LFs ränta till en nivå jämförbar med övriga banker (1,25%). De lämnade betydligt bättre rabatt på 1 år än rörligt.
Det blir inte helt gratis att bo då. Och det säger sig själv att oavsett inflation eller inte så kommer Ingves inte att höja till 4-5% eftersom frånvaron av amortering och låga räntor gjort att folk har kunnat köpa i stort sett hur dyrt som helst vilket ger vid habden att det kommer att bli fina förluster för bankerna när folk får betalningssvårigheter. Det är många som redan nu ligger på gärsgården. Men man har fina fasader att visa för omgivningen. Men vad gör inte folk för att bli miljonärer?
Som sagt.E EAS88 skrev:Har inte läst samtliga inlägg men av det jag läst ser jag inte att någon tar hänsyn till hur riskpremier på obligationsmarknaden kan påverka räntenivån på bolån. När risken i ekonomin ökar så ökar avkastningskraven hos dom som investerar i obligationer. Bankerna finansierar en stor del av sin utlåning (till bolån) med bostadsobligationer. Om risken för kreditförluster på bostadsobligationer ökar så ökar investerarnas avkastningskrav. Detta leder till ökade upplåningskostnader för bankerna och slutligen dyrare ränta för konsumenten. Kostnaden för bankernas upplåning är således inte endast påverkad av riksbankens räntesättning. Denna är ett styrmedel och desto lägre den blir desto mindre påverkar den prissättningen på obligationerna.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 267 inlägg
Å andra sidan, finns det något objektivt skäl till att folk ska amortera av sina bostadslån om bostaden har samma värde vid försäljning som vid köp? Har vi två procents inflation halveras därtill värdet av lånet på 35 år.
Jag säger inte att folk inte ska amortera, men hur mycket och varför bör man fråga sig utifrån situationen.
Jag säger inte att folk inte ska amortera, men hur mycket och varför bör man fråga sig utifrån situationen.
Kan du förklara mer? Hur menar du, för det du säger låter bra. Det visste jag inte!M Muuuuurtin skrev:
Tja man tar ju lån därför att kapitalet inte finns. Det är väl rimligt att det som köps med lån ska ägas någon gång. I Norge t.ex har jag för mig att bostadslånen ligger på 30 års löptid. Den ohemula uppgång i bostadspriser i Sverige beror till stor del på det faktum att vi haft ingen elker låg amortering och låg ränta. Det säger sig självt att kostar saker och ting lite kan du köpa mer. För att ta ett exempel säger jag GeKås i Ullared. Amorteringen i nuvarande form infördes just för att bromsa utvecklingen på bostadsmarknaden.Nötegårdsgubben skrev:
Å andra sidan, finns det något objektivt skäl till att folk ska amortera av sina bostadslån om bostaden har samma värde vid försäljning som vid köp? Har vi två procents inflation halveras därtill värdet av lånet på 35 år.
Jag säger inte att folk inte ska amortera, men hur mycket och varför bör man fråga sig utifrån situationen.
Tja ett lån tas väl för att nan inte har kapitalet själv.Nötegårdsgubben skrev:
Å andra sidan, finns det något objektivt skäl till att folk ska amortera av sina bostadslån om bostaden har samma värde vid försäljning som vid köp? Har vi två procents inflation halveras därtill värdet av lånet på 35 år.
Jag säger inte att folk inte ska amortera, men hur mycket och varför bör man fråga sig utifrån situationen.
Det car i kölvattnet av detta som amorteringsfria lån uppfanns. Meningen var att amorteringar skulle åtrrupptas när läget stabiliserats men se, på bankerna upptäckte man att folk gärna avstod ett par tre tusen i amortering och konsumerade istället.H hempularen skrev:Njaaa.. Detta var en blandning av relevant oro och en hel del överdrifter.
Som påpekats, banken kan inte längre säga upp ett lån så länge låntagaren sköter sina förpliktelser, även om värdet av säkerheten urholkats. Och så skedde inte heller under bankkrisen i början av 90- talet. Då drabbades vi i princip av en total kollaps inom hela bankväsendet, bankerna stoppade all nyutlåning. S-E banken stoppade tom. insättningar, "om vi låter någon öppna ett sparkonto så kan vi råka ge en kredit av misstag".
Under krisen på 90 talet så var dte många som råkade illa ut, men inte fullt så illa som det utmålats. Jag hade en kollega som hade köpt en lägenhet när priserna stod på topp 1989, med 100% belåning, ingen amortering, för typ 400 000 (motsvarar kanske 3 milj idag). Efter ett tag kom de på att de ville ha en villa istället. Köpte villa för 1,5 milj, 100% belåning. När lägenheten skulle säljas, så hade marknaden börjat backa lite. Så det skulle blivit en förlust på 30 000. Kollegan hade inte 30 000 sparade pengar. Så de vlade att hyra ut ett tag istället och hoppas på bättre tider.
Då kom kraschen. Räntorna gick upp ytterligare ("bara från 15 - 20%), bankerna ställde in all verksamhet. Ingen fick låna något, ingen hade möjlighet att köpa, priserna rasade.
Kollegan stod i läget att lägenhen var värd noll, de kunde lämna tillbaka den till föreningen, för att slippa månadsavgifterna (många gjorde så, med resultat att bistadsrättsföreningarna gick i konkurs). Villan var nästan värdelös. Det blev ett möte på banken, kollegan satt och övade argumentation på oss under fikapausen, banken ville ta både lägenheten och villan, med en förlust på 1,3 miljoner. Hon vilel argumentera för att banken var medskyldig och borde ta på sig 200 000 av förlusten.
Hon kommer från mötet med banken, innan hon hunnit "anklaga" banken kom banken med förslaget "vi tar båda objekten, vi hjälper er att köpa ett billigare boende som ni har råd med, och ni får ta ett förlustlån på 200 000". Banken skrev av 1,1 miljoner av förliusten.
En bank har inget intresse av att sätta en kund på ruinens brant, De får ändå aldrig in pengarna. Det blir bara en massa tråkig hantering av påminnelser, inkasso osv. Banken tjänar mer på att kunden så snabbt som möjligt kan resa sig igen och bli en lönsam kund.
Nu kan vi ju inte veta hur en kris av samma magnitud skulle hanteras idag. Men man skall komma ihåg att den totala bottenlösa nedgången vi hade på bostadsmarknaden 1992, var en mycket värre felvärdering än den rätt beskedliga "bubbla" med övervärdering vi hade före krisen. Värdena på bostäder under krisåren låg på typ 10% av byggkostnaden i många fall.
Men idag kräver bankerna dels att kunden har en avsevärd del av summan själv (kontantinsatsen), dels har de mycket tuffare krav på betalningsförmåga. Den räntehöjning från 15 - 20% som knäckte min kollegas familj, motsvarar ju att dagens ränta skulle öka från 1,5 - 2%. Och det klarar de flesta av oss.
Med det ränteläget som var då där folk gladeligen anväbne dessa pengar till konsumtion. Hade läget återgått till innan Denniskrisen så hade vi inte haft den bostadsmarknad vi har idag.
WOW! Vilken historiaH hempularen skrev:Njaaa.. Detta var en blandning av relevant oro och en hel del överdrifter.
Som påpekats, banken kan inte längre säga upp ett lån så länge låntagaren sköter sina förpliktelser, även om värdet av säkerheten urholkats. Och så skedde inte heller under bankkrisen i början av 90- talet. Då drabbades vi i princip av en total kollaps inom hela bankväsendet, bankerna stoppade all nyutlåning. S-E banken stoppade tom. insättningar, "om vi låter någon öppna ett sparkonto så kan vi råka ge en kredit av misstag".
Under krisen på 90 talet så var dte många som råkade illa ut, men inte fullt så illa som det utmålats. Jag hade en kollega som hade köpt en lägenhet när priserna stod på topp 1989, med 100% belåning, ingen amortering, för typ 400 000 (motsvarar kanske 3 milj idag). Efter ett tag kom de på att de ville ha en villa istället. Köpte villa för 1,5 milj, 100% belåning. När lägenheten skulle säljas, så hade marknaden börjat backa lite. Så det skulle blivit en förlust på 30 000. Kollegan hade inte 30 000 sparade pengar. Så de vlade att hyra ut ett tag istället och hoppas på bättre tider.
Då kom kraschen. Räntorna gick upp ytterligare ("bara från 15 - 20%), bankerna ställde in all verksamhet. Ingen fick låna något, ingen hade möjlighet att köpa, priserna rasade.
Kollegan stod i läget att lägenhen var värd noll, de kunde lämna tillbaka den till föreningen, för att slippa månadsavgifterna (många gjorde så, med resultat att bistadsrättsföreningarna gick i konkurs). Villan var nästan värdelös. Det blev ett möte på banken, kollegan satt och övade argumentation på oss under fikapausen, banken ville ta både lägenheten och villan, med en förlust på 1,3 miljoner. Hon vilel argumentera för att banken var medskyldig och borde ta på sig 200 000 av förlusten.
Hon kommer från mötet med banken, innan hon hunnit "anklaga" banken kom banken med förslaget "vi tar båda objekten, vi hjälper er att köpa ett billigare boende som ni har råd med, och ni får ta ett förlustlån på 200 000". Banken skrev av 1,1 miljoner av förliusten.
En bank har inget intresse av att sätta en kund på ruinens brant, De får ändå aldrig in pengarna. Det blir bara en massa tråkig hantering av påminnelser, inkasso osv. Banken tjänar mer på att kunden så snabbt som möjligt kan resa sig igen och bli en lönsam kund.
Nu kan vi ju inte veta hur en kris av samma magnitud skulle hanteras idag. Men man skall komma ihåg att den totala bottenlösa nedgången vi hade på bostadsmarknaden 1992, var en mycket värre felvärdering än den rätt beskedliga "bubbla" med övervärdering vi hade före krisen. Värdena på bostäder under krisåren låg på typ 10% av byggkostnaden i många fall.
Men idag kräver bankerna dels att kunden har en avsevärd del av summan själv (kontantinsatsen), dels har de mycket tuffare krav på betalningsförmåga. Den räntehöjning från 15 - 20% som knäckte min kollegas familj, motsvarar ju att dagens ränta skulle öka från 1,5 - 2%. Och det klarar de flesta av oss.
Jag läste med skräck och spänning.. Men va skönt att det gick bra för din vän. Skönt att höra att banken väljer att hjälpa än att skälpa.
Idag vete fan alltså...
Så du tror alltså inte på några ränteuppgångar?
Läste att du menar att bankerna idag till skillnad från ”då” kräver kontantinsats, amortering och en bra lön för ett lån.
Om det nu är ”stabilt” nu. Varför hör man var och varannan dag att folk är överbelånade, vi måste höja amorteringskraven ytterligare osv osv.. Frågar för att jag vill veta
Moderator
· Stockholm
· 57 843 inlägg
Jag tror att amortering skyddar ekonomin. Om vi antar ytterlighetsfallet, ingen amorterar överhuvudtaget, bostadsmarknaden står still, ingen prisökning. En mindre tillbakagång på marknaden, innebär att allas kontantinsats försvinner, de flesta har ett marknadsvärde på bostaden som är lika med lånebeloppet. Alla är 100% belånade. I det läget stannar marknaden av, ingen har råd att byta upp sig, även om de har en väldigt brainkomstutveckling.
Även en extremt liten ytterligare nedgång på marknaden ger då att ingen har råd att sälja, marknaden slutar fungera.
Vi har på sätt o vis redan idag en del av den effekten, när man införde kravet på högre kontantinsats för en del år sedan, så var det på en stigande marknad, de som köpte, med 15% kontantinsats, kunde sälja 3 - 4 år senare med en vinst på kanske 10% eller mer, och hade tvångsamorterat ytterligare 6 - 8%. Det kapital man då fick loss räckte som kontantinsats för nästa större boende.
Nu har vi under ett antal år haft i stort sett stillastående priser. Många som köpte för 3 år sedan får idag sälja med noll i vinst, eller lite förlust. De har iofs amorterat 6%, men har de inte samtidigt sparat avsevärt mer, så räcker inte kapitalet som kontantinsats till nästa bostad, även om de haft en inkomstutveckling som motsvarar det.
Min son köpte en etta för 5 år sedan, han hade då en månadslön på 30 000. Han säljer nu med lite förlust, och räknar med att byta upp sig, det kommer han att klara eftersom han dels har amorterat mer än han måste, dels har sparat relativt bra vid sidan. Och har en bra löneutveckling. Förlusten får man skylla på Corona. Hade han sålt 2v tidigare, så hade han säkert fått 50 - 100 000 mer. Men han antar att det han vill köpa faller minst lika mycket.
Även en extremt liten ytterligare nedgång på marknaden ger då att ingen har råd att sälja, marknaden slutar fungera.
Vi har på sätt o vis redan idag en del av den effekten, när man införde kravet på högre kontantinsats för en del år sedan, så var det på en stigande marknad, de som köpte, med 15% kontantinsats, kunde sälja 3 - 4 år senare med en vinst på kanske 10% eller mer, och hade tvångsamorterat ytterligare 6 - 8%. Det kapital man då fick loss räckte som kontantinsats för nästa större boende.
Nu har vi under ett antal år haft i stort sett stillastående priser. Många som köpte för 3 år sedan får idag sälja med noll i vinst, eller lite förlust. De har iofs amorterat 6%, men har de inte samtidigt sparat avsevärt mer, så räcker inte kapitalet som kontantinsats till nästa bostad, även om de haft en inkomstutveckling som motsvarar det.
Min son köpte en etta för 5 år sedan, han hade då en månadslön på 30 000. Han säljer nu med lite förlust, och räknar med att byta upp sig, det kommer han att klara eftersom han dels har amorterat mer än han måste, dels har sparat relativt bra vid sidan. Och har en bra löneutveckling. Förlusten får man skylla på Corona. Hade han sålt 2v tidigare, så hade han säkert fått 50 - 100 000 mer. Men han antar att det han vill köpa faller minst lika mycket.
