yxis skrev:
För att det uppenbara syftet för en 12->230-omvandlare försedd med ciguttag-stickpropp och schuko-uttag är att användas i en bil. Nog vill man ha mer än IP 20 för 230V i en bil?
IP20 (eller snarare IP2X) är vad man brukar kalla "ordinary equipment". Egentligen är det "fel" att speca IP20, är den inte högre klassad än IP20 så ska man formellt sett inte speca IP-klass. Man ska istället skriva nåt i stil med att den inte är skyddad från inträngning av vatten.

Inte stänker det väl omkring en massa vatten inuti bilen? Ok, i en cab, om man sätter den oskyddad, så skulle man kanske vilja ha IPX4 ifall det börjar regna, men det lär ju inte den vanliga bilstereon ha så varför ska omformaren ha det (som antagligen sitter mer skyddad).

Sen har ju IP-klassen inte ett dugg med galvanisk isolation att göra. IP-klassen handlar ju om skydd mot inträngning av fasta föremål och vatten. Huruvida det är fulltrafo eller inte påverkas inte av IP-klassen.
 
Nog kan det slaska omkring en hel del smält snö på golvet, speciellt om man har gummimattor med hygglig kant som gör att slasket inte går in i mattan.

Omformaren är alltså en portabel burk och dessutom med spiralsladd så risken är nog rätt stor att den till slut hamnar på golvet. Hade den varit avsedd för fast installation hade det varit en annan sak.

Bilstereon har troligtvis inte så höga spänningar att det utgör en fara om den blir "vattnad" (förutom möjligen faran att bli lomhörd...).
 
Alla 12 till 230-omformare jag öppnat har varit galvaniskt isolerade mellan in och ut. Vidare om det tränger in vatten i den är det nog inte så farligt för brukaren som för prylen. En bekant hade en omformare olämpligt placerad i båten. När den fick vatten på sig så small det och säkringen gick på 12voltsidan. Han tänkte slänga den, men jag fick den i stället. Den fungerade efter tvätt och torkning.

Mot felaktigt användande hjälper inga IP-klasser. Att lämna en 12 till 230voltsomformare inkopplad i smältvattnet på ett bilgolv tycker i alla fall jag är att använda den fel.

Erik
 
Avemo skrev:
Alla 12 till 230-omformare jag öppnat har varit galvaniskt isolerade mellan in och ut.
För att få säljas i Sverige ska de klara en viss spänning (vet ej vilken) mellan 230V och 12V-sidan, om 12V-sidan är åtkomlig. Man ska se upp med t.ex UPS med inbyggda 12V-batterier. Där är det vanligt att 12V-sidan inte är galvaniskt isolerad från 230V. Det brukar då behövas en skruvmejsel för att kunna öppna UPS-en och komma åt batteriet. Jag vet att det finns personer som funderat på att koppla in yttre batterier till en UPS, men det kan alltså vara en riktigt dålig (livsfarlig) idé.
 
Avemo skrev:
Mot felaktigt användande hjälper inga IP-klasser. Att lämna en 12 till 230voltsomformare inkopplad i smältvattnet på ett bilgolv tycker i alla fall jag är att använda den fel.
Man kan ju se det så här: Om den är specad IP20 så får man väl använda den baserat på det. Vill man ha en omformare som har högre IP-klass så är det knappast omöjligt att hitta det. Men att kräva att ALLA omformare som säljs skall ha högre IP-klass är ju inte rimligt, det kommer ju att bli dyrare och det blir en onödig kostnad för alla som inte behöver det.

Det är väl liksom ingen överraskning att bättre specade prylar oftast kostar mer pengar?
 
b_hasse:
Gäller verkligen kravet på isolering om 12V-sidan är åtkomplig om det enbart är en omformare från 12 till 230 och inte en hel UPS?

Bonusfrågan är då om en sådan omformare ska ha jordat uttag och i så fall om jorden ska vara ansluten och i så fall hur?
 
Oj, jag läste fel. Det jag skrev gäller 230V till 12V "omformare".
När man går från 12V till 230V så vet jag inte vad som gäller.
Säkerhetsmässigt bör det vara en fördel med galvanisk isolation eftersom det då blir precis som med en isolationstransformator på 230V, så länge man bara petar på ett ställe så är det ofarligt. Har man inte galvanisk isolation bör man ha en jordfelsbrytare.

Oftast har man inte jordfelsbrytare efter en liten omformare i bilen eller båten, så jag hoppas verkligen att det finns krav på galvanisk isolation.
 
De som jag har sett har haft ett jordat uttag där jorden varit ansluten till omformarens hölje. Vidare har det funnits en skruv med vingmutter för att kunna ansluta skyddsjorden dit man har lust. Problemet med vad man skall göra med jorden måste väl vara detsamma som vid användning av små bensindrivna elverk.

Om man vänder på frågan. Varför skulle det vara galvanisk kontakt mellan in och utsida? Det krävs en transformator för funktionen. Vad skulle man vinna på att koppla ihop primär- och sekundärsida?

Erik
 
Det är viktigt att tänka på att för att en spänning skall existera krävs två punkter (en spänning är potentialskillnaden mellan två punkter).

På en 12->230 V omformare så går ju 230 V-sidan till utrustning som är gjord för att drivas på 230 V, det innebär att de två polerna aldrig är berörbara. Så mellan vilka punkter skulle en farlig spänning kunna uppstå? Höljet och nån av de två 12 V-polerna? Höljet är antagligen anslutet till 12-voltens jord, och om det av nån anledning hamnar 230 V växelspänning bakvägen på +12V så lär omformaren sluta fungera (och då genereras inte längre nån 230 V).
 
Avemo:
Svaret på just "vad man ska göra med jorden" är väl antagligen helt enkelt "anslut till chassiet" och i en portabel 12->230-omvandlare för bilbruk så minuspolen på inkommande matningn bästa anslutning till chassiet.

I princip kan man göra omvandlingen utan transformator genom först ett saftigt slutsteg som ger 12V fyrkantvåg, en spänningsmultiplicerare med diodstege till 310V DC och därefter ett till slutsteg som ger ungefärlig sinusutgång. I praktiken så lär man ha en switchtrafo i första steget.

Den här omvandlaren väger iaf inte så mycket som man kan vänta sig för en tung trafo för specad frekvens.

En anledning till att inte ha galvanisk isolering är att förenkla konstruktionen med avseenda på återkoppling för spänningsreglering, felavkänning o.s.v., men å andra sidan kostar ett par optokopplare eller liknande inte många ören...
 
Spänningsmultiplicerare med diodstege låter som att det skulle krävas en förfärlig massa dioder och kondensatorer. Det brukar på de enklare vara en push pull-transformator som jobbar med runt 25 kHz och skapar c:a 325 VDC. Därefter skapas vad som kallas modifierad sinusvåg 50 Hz med hjälp av en H-brygga. Den modifierade sinusvågen skiljer sig från fyrkantvågen genom att den ligger på noll en stund mellan positiva och negativa pulsen. Det brukar inte vara någon återkoppling på DC-DC-omvandlingen. I stället varieras tilltiden på den modifierade sinusvågen så att effektivvärdet skall bli 230 volt även om toppspänningen varierar. Vid hög belastning och låg batterispänning blir det därför närmast fyrkantvåg ut från omvandlaren.

Enkla UPS:er kan ha en järnkärnetrafo som 50 Hz modifierad sinusvåg switchas direkt genom. En enklare konstruktion med färre komponenter, men transformatorn blir mycket tyngre.

Erik
 
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.