Dränera källare, djup för dräneringsrör i lerjord?
Vi håller på att dränera källaren med Pordrän och är osäkra på hur djupt vi ska gräva ner dräneringsrören. Enligt Pordräns beskrivning ska rören ligga "100mm under underkant sula eller 100mm under underkant dränerande lager".
Nuvarande dräneringsrör från när huset byggdes (40+ år sedan) ligger inte under sulans underkant utan mer "mitt i" sulan mot nedre delen av den. Jorden är lerjord, f.d åkermark tror jag, då hela området är avstyckad mark som tidigare ägdes av en stor bondgård. Riktigt lerigt är det.
Vad jag förstått finns det risk för att underminera bottenplattan om man gräver för nära eller för djupt vid grunden i lerjord, speciellt om vi måste gräva djupare än den gamla dräneringen ligger. Stämmer detta?
Beskrivning av dränering med Isodrän (i princip samma sak som Pordrän i princip) säger "Vid tveksamhet om jordens bärighet under grundsulan utförs schakt med bankett". Se bild:
Vore detta den bästa lösningen för oss eller bör vi göra på något annat sätt?
Det finns vita avlagringar på källarväggarna längst ner vid golvet som tyder på att det kommer upp fukt i väggarna. Om det enbart beror på att kallasfalt är en dålig dräneringsmetod eller om det även beror på att de gamla dräneringsrören ligger för grunt vet jag inte. Det är i alla fall problemet vi vill åtgärda.
Någon som har några erfarenheter, tankar, tips?
Nuvarande dräneringsrör från när huset byggdes (40+ år sedan) ligger inte under sulans underkant utan mer "mitt i" sulan mot nedre delen av den. Jorden är lerjord, f.d åkermark tror jag, då hela området är avstyckad mark som tidigare ägdes av en stor bondgård. Riktigt lerigt är det.
Vad jag förstått finns det risk för att underminera bottenplattan om man gräver för nära eller för djupt vid grunden i lerjord, speciellt om vi måste gräva djupare än den gamla dräneringen ligger. Stämmer detta?
Beskrivning av dränering med Isodrän (i princip samma sak som Pordrän i princip) säger "Vid tveksamhet om jordens bärighet under grundsulan utförs schakt med bankett". Se bild:
Vore detta den bästa lösningen för oss eller bör vi göra på något annat sätt?
Det finns vita avlagringar på källarväggarna längst ner vid golvet som tyder på att det kommer upp fukt i väggarna. Om det enbart beror på att kallasfalt är en dålig dräneringsmetod eller om det även beror på att de gamla dräneringsrören ligger för grunt vet jag inte. Det är i alla fall problemet vi vill åtgärda.
Någon som har några erfarenheter, tankar, tips?
Finns det någon gammal markundersökning från byggnationen som anger vad det är för typ av lera?
Lera kan ju dels vara av den fasta trevliga typen som inte rör på sig och den bär fint. Sen kan det vara av den kladdiga varianten med skiktningar och rörligt vatten som inte bär bra.
Hur ser schaktbotten ut? Torrt och stadigt borde det vara efter den här sommaren om leran är godartad. (Jag räknar bort allt elände som tillkommande dagvatten kan ställa till med efter regn i öppna gropar).
Lera kan ju dels vara av den fasta trevliga typen som inte rör på sig och den bär fint. Sen kan det vara av den kladdiga varianten med skiktningar och rörligt vatten som inte bär bra.
Hur ser schaktbotten ut? Torrt och stadigt borde det vara efter den här sommaren om leran är godartad. (Jag räknar bort allt elände som tillkommande dagvatten kan ställa till med efter regn i öppna gropar).
Jag bifogar markundersökning med tomtkarta. Vårt hus är en enplans mexitegelvilla med källare på pålad grund. Innan det regnade var det inte farligt kladdigt i gropen. Nu vet jag ju inte riktigt vad som räknas som torrt och stadigt men förutom en mindre vattenansamling på ett ställe gick det att gå omkring där nere med vanliga skor utan att bli blöt om fötterna. Vi gräver just nu på nedre delen av tomtkartan, markerad "Lt". Halva huset står på mark markerad "Lt" och andra halvan på mark markerad "L".Claes Sörmland skrev:
Ok, så naturligtvis inget klart besked från markundersökningen. Men om källaren är pålad så står den ju på pålarna och inte på leran. Då borde väl den lösa lerans (L) bärighet inte vara kritisk för konstruktionen?
Ingen aning. Huset har en del sättningssprickor så det har ju rört på sig. Speciellt hörnen har de större sprickorna men även ena långsidan som vi just nu gräver upp har en tunn vertikal genomgående spricka längs med hela väggen.
Då skulle jag utan djupare kunskap låta sprickorna fälla avgörandet. Husets grundläggning är ju så så fall lite instabil så jag skulle följa fig 2 med 300 mm bankett.
Tack för rådet. Det blir nog den lösningen. Är lite orolig över att vatten kommer sugas upp i sulan om vi lägger röret 30 cm bort men det vore ju såklart värre om det blev stora sprickor i väggarna pga sättningar om vi skulle lyckas underminera grunden. Vi ska behålla kallasfalten på sulan och lägga på membran ovanpå innan isolering med pordrän så oskyddad kommer den ju inte vara. Man får väl tänka att det i alla fall inte kan bli värre än det är nu.
Vad kunde du uttyda från markundersökningen? Det ena vi förstått är att marken består av två olika typer av lerjord och att hus på sådan mark bör pålas. Vet du vad siffrorna på tomtkartan betyder?
Jag tolkar kartan precis som du att det finns lös/halvfast lera samt torrskorpelera. Slutsatsen kommer från fyra borrhål där siffrorna anger mäktigheterna i meter av respektive lager.Ashes skrev:
T ex denna provpunkt tycks ha 2,4 m torrskorpelera (Lt) som ligger på 4,4 m lösare lera (L) som ligger på fast friktionsjord (Fr, antagligen en blandad morän).
Men nu är det ju schaktat för källare så står huset på denna punkt är väl bara den lösare leran och underliggande lager kvar?!
Ah, det är det siffrorna innebär alltså. Tack för infon! Bra att veta och det är som du säger, nu lär det bara vara den lösare leran kvar. Känns som att vi nått minst en punkt med lös lera eftersom det bildades en mindre vattenpöl på ett ställe redan innan regnet.