Det här är ju ett utmärkt tillfälle att få det prövat. Är villkoret i startbeskedet verkligen gällande, eller kunde föreningen bortse från det?Claes Sörmland skrev:
Kommunen hävdar enligt underlaget för tillsynsbeslutet att villkoret var en del av marklovet:
"Utifrån platsbesöket och i dialog med sökande så var det bara gran som fick fällas men inte på fuktig mark och i svackor. Detta sammanfattades i kommunekologens yttrande som beslutet är grundat på och är ett villkor som skulle följas i marklovet."
Nej, det var inget villkor i marklovet eftersom marklovet beviljades i sin helhet som det ursprungligen var sökt. Det är byggnadsnämndens första beslutspunkt, nr 1 när lovet beviljades. Villkoret infördes först i beslutet om startbesked enligt beslutet, beslut 2.
"Utifrån platsbesöket och i dialog med sökande så var det bara gran som fick fällas men inte på fuktig mark och i svackor. Detta sammanfattades i kommunekologens yttrande som beslutet är grundat på och är ett villkor som skulle följas i marklovet."
Nej, det var inget villkor i marklovet eftersom marklovet beviljades i sin helhet som det ursprungligen var sökt. Det är byggnadsnämndens första beslutspunkt, nr 1 när lovet beviljades. Villkoret infördes först i beslutet om startbesked enligt beslutet, beslut 2.
Sådant framgår av Brottsbalken 20 kap. 1 §.
Här har man dessutom bestämt att det ska betalas 1,2 Mkr till kommunen. "Skaderekvisitet" är därmed uppfyllt (även om man får slå ut summan per delägare i föreningen, alternativt på styrelsen)
I den aktuella domen kom hovrätten fram till att samtliga ledamöter i byggnadsnämnden (som beviljat det felaktiga beslutet) gjort sig skyldiga till tjänstefel, dock av ringa karaktär. Att brottet bedömdes som ringa berodde dels på att det aktuella beslutet överklagats och upphävts, samt att ingen utsatts för varken skada eller olägenhet.
Som det låter på trådens "miniutredning" saknas lagstöd för beslutet att påföra sanktionsavgiften. Det är då fråga om tjänstefel.
Låt säga att man låter bli att överklaga. Beslutet vinner laga kraft. Skadan blir "fastställd".
Kommunen kan då hållas skadeståndsskyldig och de som deltagit i beslutet kan bli ansvariga för tjänstefel.
Ibland är det dumt att överklaga...
Edit: se även denna dom
Fast i ditt länkade material står det att ansökan om marklov gällde trädfällning/gallring genom att gallra granar och frihugga ekar. I så fall kan inte det beviljade marklovet omfatta något annat än att just ta ner gran och frihugga ekar?
Det står dock inte i marklovsansökan. Det står att marklovsansökan gäller att skogen ska gallras. Det står inte att gallringen är begränsad till fällning av just gran och att frihugga ekar.W Weimik skrev:
Ansökan är ju annars rätt pratig. Hade varit bättre om samfällighetsföreningen hade ansökt om exakt de träd som de ville fälla. Här skulle ju byggnadsnämnden ha förelagt föreningen att förtydliga vad exakt de söker lov för åtgärd eller i alla fall bett dem dra tillbaka sin ansökan och inkomma med en ny ansökan som är tydligare och kan bifallas. T ex efter samråd med kommunekologen, ett samråd som ju ändå skedde.
Redigerat:
Ok, jag kom inte så långt ned som till själva marklovsansökan förut men nu hittade jag den. Då är jag med.
Kommunen borde ju ha insett att det här mycket lätt kunde leda till missförstånd eller misstag, men å andra sidan kunde föreningen också insett det. Som du säger kunde föreningen ha märkt upp träd i samråd med kommunekologen och sedan kunde entreprenören fått ett exakt uppdrag. Entreprenören har å sin sida åtagit sig att följa marklovet och även de kunde flaggat för att uppdraget var otydligt.
En tråkig historia hur som helst och kommunen borde i vart fall se sin del i det hela och sätta ner sanktionsavgiften rejält.
Ja tråkigt för alla. En ung kommunekolog som har försökt göra ett bra jobb men som har misslyckats, kanske på sitt första fasta jobb. En bygglovshandläggare som har skapat ett oklart beslut som är svårtolkat. Om jag var politiker i byggnadsnämnden skulle jag ha tagit detta på kommunens blåskonto och låtit ordföranden i nämnden ta ett allvarligt men informellt samtal med chefen för bygglovsenheten att man måste snäppa upp sig.W Weimik skrev:
Att hoppas att kommunens samfällighetsföreningar ska bli experter på lovfrågor är inte realistiskt, kommunen kan förvänta sig just det som kom från denna förening. Styrelsen är ju ideellt arbetande grannar och har inte lön för att kunna detta.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 604 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 604 inlägg
Dock kan ju vem som helst skicka in en bygglovsansökan för byggnation på din fastighet.
Men sannolikt tråkigast för den styrelsemedlem (gissar jag att det är) vars namn framgår av ursprunglig ansökan till kommunen. Det är väl denna styrelsemedlem som haft ansvar för frågan om gallring på föreningens mark, och som nu verkar orsaka föreningen en kostnad på drygt 1,2 Mkr.
Det är ju sådant som kan ge upphov till nekad ansvarsfrihet vid årsstämman, bråk om vem som ska betala etc. etc.
Varken Bygglovshandläggaren (tillika Miljöinspektören) eller Kommunekologen ger jag mycket för i detta sammanhang. Det förekommer allt för mycket partipolitiska ställningstaganden i samband med den myndighetsutövning dessa personer ansvarar för, och då "glömmer" man snabbt den grundlagsskyddade objektivitetsprincipen.
Att markera upp träden som skall tas ner är väl inte ett särskilt betungande alternativ? Det var bara 86 stycken.M m@s skrev:
När jag tog ned ett 50-tal träd på min naturtomt (gran, björk och asp, för att ge mer utrymme åt beståndet av ek, tall och bok att breda ut sig) krävde entreprenören att jag skulle knyta ett färgat band runt varje träd som skulle ner. Enligt honom var det kravet grundat i att det alldeles för ofta blev missförstånd om man gjorde på annat sätt.
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Skillnaden på dem är dock att bygglovhandläggaren ´ska kunna den aktuella lagstiftningen och allmänna regler om myndighetsutövning mot enskild bättre. Borde därmed reagerat på att kommunekologens yttrande inte fungerade att hänvisa till som villkor utan ytterligare bearbetning.
Om jag ska gissa har man lutat sig lite för mycket tillbaka av tanken att det är ekologens fackkompetens som är det som får avgöra, och då tappat lite för mycket av det egna ärendeansvaret. Kan också vara ett mått av otydlighet från arbetsledningens sida inblandat gällande rutiner och ansvar i ärendeflödet.
Det bästa hade dock varit om man redan från början insett att ansökan inte gick att hantera så att man tillräckligt tydligt kunde formulera ett beslut där det blev otvetydigt om man beviljat eller avslagit lov för de samma träden som ansökan avsåg.
När lovkravet är formulerat så att det träffar varje enskilt träd som ska tas ner måste man nog entydigt kunna peka ut dem. Antingen som individuellt identifierade objekt eller med utpekanden av typen alla/inga X/Y inom markerade gränser på karta/flygbild med tillräckligt stor skala (t.ex. gällande vilka granar som står i en fuktig svacka)
Även om det som utgångspunkt är sökande som ska försäkra sig om att man har lov för allt man behöver det till så borde man med hänsyn till omständigheterna sätta ner avgiften här. Det är inte i första han den enskilda som ska ansvara för att förstå att de har fått ett alltför oklart och svårtolkat beslut för att det skulle gå att tillämpa på ett fungerande sätt.
Kommunekologens skrivsätt kan nog fungera bättre i ärenden om t.ex. miljöprövning där lagstiftningen är annorlunda uppbyggd, men sämre till PBL som är mer rigid och mekanisk när det gäller tekniska detaljer och sanktioner.
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Att det finns ett tolkningsutrymme för vad beslutet omfattar. t.ex. vilka granar står i eller utanför fuktiga svackor. Därmed går det inte av beslutet att på ett entydigt sätt utläsa vilka träd det är man har gett lov att ta ned.M m@s skrev:
För en massa andra ändamål är texten bra. Men inte som beslutsformulering i ett lovärende enligt PBL.
Ytterligare ett problem är att man har kallat det för villkor. När det i verkligheten avgränsar vilka objekt man beviljat respektive avslagit lovansökan för.
Däremot tror jag att det hade gått bra som villkor ifall det handlat om andra sorters ärenden där man tillåter/begränsar nedtagningen av träd på ett mer kollektivt och mindre exakt vis inom ett område. Då görs inte heller bedömningen av om man brutit mot villkoret styckvis för varje träd, utan med mer helhetsperspektiv i förhållande till målet som skulle uppnås.
Ännu mer mystiskt är att man har gett marklov för att gallra i de fyra områdena enligt ansökan, d v s den sökande får enligt lovet fälla de träd den sökande tycker är lämpliga i de områden som omfattas av marklovet. Men samtidigt har man endast gett startbesked för att fälla vissa av träden som marklovet omfattar medan andra inte får fällas. Dock oklart var gränsen går i många fall.
Det bättre beslutet hade naturligtvis varit att ha gett startbesked för hela marklovet och sen upplysa den sökande om att kommunekologen står till förfogande för senare rådgivning gällande vilka träd som är lämpliga att gallra ut och inte.
Det bättre beslutet hade naturligtvis varit att ha gett startbesked för hela marklovet och sen upplysa den sökande om att kommunekologen står till förfogande för senare rådgivning gällande vilka träd som är lämpliga att gallra ut och inte.