9 018 läst ·
45 svar
9k läst
45 svar
Domen: Samfällighet får böta 1,3 miljoner kronor
Ja, det är märklig lagstiftning. Byggnadsnämnden har ju att välja mellan tre olika parter som den kan påföra byggsanktionsavgiften:
Jag gissar att 1 och 3 är samma part förutsatt att samfällighetsföreningen också äger fastigheten med träden på.
Jag utgår från att man överklagar detta tills det tar stopp. Det rör sig ju om så mycket pengar och överklaga kostar inget. Om inte annat ger det ju möjlighet att få byggsanktionen nedsatt. Den är ju inte nödvändigtvis skälig och då ska den sättas ned.
Jag gissar att 1 och 3 är samma part förutsatt att samfällighetsföreningen också äger fastigheten med träden på.
Jag utgår från att man överklagar detta tills det tar stopp. Det rör sig ju om så mycket pengar och överklaga kostar inget. Om inte annat ger det ju möjlighet att få byggsanktionen nedsatt. Den är ju inte nödvändigtvis skälig och då ska den sättas ned.
Precis, och enligt 11 kap. 53 § PBL behöver byggsanktionsavgiften inte tas ut om den är oskälig. Här finns det också tre alternativ, och jag anser att föreningen kan uppfylla två av dessa; alternativ 2 eftersom de inte kunde förutse att utföraren inte skulle följa marklovet trots att de skriftligen hade avtalat om det, och alternativ 3 eftersom föreningen faktiskt har avtalat att marklovet skulle följas för att undvika att överträdelser skulle inträffa.Claes Sörmland skrev:
Ja, det är märklig lagstiftning. Byggnadsnämnden har ju att välja mellan tre olika parter som den kan påföra byggsanktionsavgiften:
[bild]
Jag gissar att 1 och 3 är samma part förutsatt att samfällighetsföreningen också äger fastigheten med träden på.
Jag utgår från att man överklagar detta tills det tar stopp. Det rör sig ju om så mycket pengar och överklaga kostar inget. Om inte annat ger det ju möjlighet att få byggsanktionen nedsatt. Den är ju inte nödvändigtvis skälig och då ska den sättas ned.
Jag hoppas att föreningen skaffar ett riktigt skarpt ombud för denna process.
Föreningen har ett bra ombud men han försökte skylla på utföraren vilket inte gick hem.M martin.sveg skrev:
Kanske borde man istället förklarat att både förening och utförare följt kommunekologens yttrande. Syftet med detta yttrande verkar ju vara att gallra skog samt frihugga ekar. Inget av de 86 träd som fällts och som man får betala byggsanktionsavgift för är uttryckligen förbjudna att fälla i detta yttrande.
Skriver man så slarviga yttranden som kommunekolog får man helt enkelt räkna med att det blir som det blivit.
En annan fråga är om ens marklov får prövas på detta sätt. Byggnadsnämnden har ju i grunden att bifalla, vägra eller återvisa en marklovsansökan med föreläggande om att komplettera ansökan. Men här har byggnadsnämnden istället för att ta något av de tre besluten hittat på en egen ansökan och sen beviljat den. Får byggnadsnämnden göra detta enligt PBL?
Med bygglov skulle det ju bli mycket märkligt om jag lämnade in en bygglovsansökan för att bygga ett hus men fick tillbaka ett beviljat lov på att bygga ett annat hus.
Med bygglov skulle det ju bli mycket märkligt om jag lämnade in en bygglovsansökan för att bygga ett hus men fick tillbaka ett beviljat lov på att bygga ett annat hus.
Är inte 1,3 miljoner lite lågt för 83 stycken träd?
Men det skulle man prövat i en överklagan direkt när man fick lovet. Det bästa vore att ansökan i sin tur vore kristallklar, t.ex. med att varje träd som avsågs att fällas var markerat och listat redan i ansökan. Ja, man lär sig mycket I den här tråden om hur man ska hantera denna typ av reglering i detaljplan.Claes Sörmland skrev:
En annan fråga är om ens marklov får prövas på detta sätt. Byggnadsnämnden har ju i grunden att bifalla, vägra eller återvisa en marklovsansökan med föreläggande om att komplettera ansökan. Men här har byggnadsnämnden istället för att ta något av de tre besluten hittat på en egen ansökan och sen beviljat den. Får byggnadsnämnden göra detta enligt PBL?
Med bygglov skulle det ju bli mycket märkligt om jag lämnade in en bygglovsansökan för att bygga ett hus men fick tillbaka ett beviljat lov på att bygga ett annat hus.
Ser nu att byggnadesnämnden inte har ändrat på marklovet. Det är beviljat i sin helhet som det söktes. Föreningen har således inte utfört en åtgärd i strid med marklovet. Det marklov som har getts är således:
"Föreningen söker marklov för att gallra skog i 4 olika områden enligt bifogad karta samt bilder."
Där man har ställt krav att följa är istället i startbeskedet. Det är startbeskedet som föreningen kanske ej har följt.
"Föreningen söker marklov för att gallra skog i 4 olika områden enligt bifogad karta samt bilder."
Där man har ställt krav att följa är istället i startbeskedet. Det är startbeskedet som föreningen kanske ej har följt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Intressant! Enligt Boverket får kommunen inte ställa sådana villkor i startbeskedet:Claes Sörmland skrev:
Ser nu att byggnadesnämnden inte har ändrat på marklovet. Det är beviljat i sin helhet som det söktes. Föreningen har således inte utfört en åtgärd i strid med marklovet. Det marklov som har getts är således:
"Föreningen söker marklov för att gallra skog i 4 olika områden enligt bifogad karta samt bilder."
Där man har ställt krav att följa är istället i startbeskedet. Det är startbeskedet som föreningen kanske ej har följt.
[bild]
"Villkor måste dock ha stöd i plan- och bygglagen, PBL, eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av PBL."
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/byggprocessen/startbesked/
Kommunen kan ställa krav i ett startbesked, men enbart sådana krav som följer av lag, förordning och detaljplan, samt villkor som har flyttats från bygglovet till startbeskedet för att säkerställa att tekniska krav uppfylls.
Föreningen skulle överklagat startbeskedet.
Det är kanske semantiskt, men det kanske räcker för att hela sanktionsavgiften ska falla eftersom kommunen skriver marklov och startbesked.Claes Sörmland skrev:
Eller bara betrakta den delen som den nullitet den är, att kommunekologen utredning bara var rådgivning och inte ett egentligt villkor i startbeskedet. Finns nog goda möjligheter att MÖD dödar den här byggsanktionsavgiften. Det finns ju både bygglov och startbesked för åtgärden visar det sig. Och det är kommunen som ska bevisa att föreningen har utfört en olovlig åtgärd som träffas av byggsanktionsavgift. Med lite titt på handlingarna ser det ju inte ut som att kommunen har stöd för detta.M martin.sveg skrev:
Risken är väl att även ett felaktigt villkor i ett startbesked vinner laga kraft om det inte överklagas, och således är giltigt trots att det strider mot lagen. Jag tänker nu till exempel på hur lagstridiga debiteringslängder i samfällighetsföreningar vinner laga kraft om de inte överklagas, trots att de formellt är felaktiga (t.ex. utgår från fel andelstal). Det skulle vara intressant att veta vad som är en framkomlig väg här.Claes Sörmland skrev:
Eller bara betrakta den delen som den nullitet den är, att kommunekologen utredning bara var rådgivning och inte ett egentligt villkor i startbeskedet. Finns nog goda möjligheter att MÖD dödar den här byggsanktionsavgiften. Det finns ju både bygglov och startbesked för åtgärden visar det sig. Och det är kommunen som ska bevisa att föreningen har utfört en olovlig åtgärd som träffas av byggsanktionsavgift. Med lite titt på handlingarna ser det ju inte ut som att kommunen har stöd för detta.
Jag vet faktiskt inte vad som händer om en byggnadsnämnd fattar beslut utan lagstöd. Är beslutet då verkligen gällande och inte nullitet? Om t ex byggnadsnämnden fattar beslut att du får startbesked för ett marklov att fälla träd men med startbeskedsvillkoret att du utför trädfällningen i lysande gul kycklingdräkt. Är det inte så att du har fått ett gynnande beslut, ett startbesked, att fälla träden men att du kan bortse från en olagliga villkoret om att utföra åtgärden iförd lysande gul kycklingdräkt? Inte ska du behöva överklaga detta beslut för att få kycklingsdräktdelen avförd från startbeskedet? Eller?M martin.sveg skrev:Risken är väl att även ett felaktigt villkor i ett startbesked vinner laga kraft om det inte överklagas, och således är giltigt trots att det strider mot lagen. Jag tänker nu till exempel på hur lagstridiga debiteringslängder i samfällighetsföreningar vinner laga kraft om de inte överklagas, trots att de formellt är felaktiga (t.ex. utgår från fel andelstal). Det skulle vara intressant att veta vad som är en framkomlig väg här.
Redigerat:
