Släpper du in luft i systemet börjar det rosta. Gammalt radiatorvatten, avluftat rostar inte. Byt till el-panna, det är ju gott att ha varmvatten ocksåguod03 skrev:
För övrigt om du räknar in kabeldragning och övrigt elarbete, undrar jag hur mycket du sparar.
Redigerat av moderator:
De element jag har på väggarna nu (från mitten av 70-talet) är alla kopplade till en styrcentral. Men många av elementen är i så pass dåligt skick att bl a av- och på knappen fastnar så jag får peta ut den till rätt läge.
Det jag helst vill slippa är att ytan elementen är brännheta och bara den närmaste ytan är varm. Resten av utrymmet nås inte något avsevärt av värmen. Får jag (någorlunda) bukt med detta i fall jag byter till nya. Beror detta på att elementen är gamla/omoderna mm?
Jag har även en luft/luft pump som är suvärent bra men endast ned till viss minus grad typ -8. Under det orkar inte pumpen fullt ut utan då behövs elementen kopplas på.
Håller samtidigt på att undersöka ev otätheter kring fönster osv.
/Alle
Det jag helst vill slippa är att ytan elementen är brännheta och bara den närmaste ytan är varm. Resten av utrymmet nås inte något avsevärt av värmen. Får jag (någorlunda) bukt med detta i fall jag byter till nya. Beror detta på att elementen är gamla/omoderna mm?
Jag har även en luft/luft pump som är suvärent bra men endast ned till viss minus grad typ -8. Under det orkar inte pumpen fullt ut utan då behövs elementen kopplas på.
Håller samtidigt på att undersöka ev otätheter kring fönster osv.
/Alle
Med en elektronisk termostat kommer elementen för det mesta inte att vara så varma som nu. De håller en jämn temperatur hela tiden. Brännheta blir de om du värmer upp ett utkylt rum eller om det är extremt kallt ute så att elementens fulla effekt behövs. Strålningsvärmen som elementen avger när de är som varmast kommer därmed inte att vara lika påtaglig. Troligen kommer zonen närmast elementen att upplevas som kallare än idag. (Lika varm som övriga rummet.) Detta oavsett om du ordnar ett bättre styrsystem till de gamla elementen eller byter till nya element med elektronisk termostat.
Varför köpte du då inte Gnosjö elementen på jula så kunde du värma gratis lång tid. Speciellt när du knappt använder dem.t-quick skrev:Jag har precis som du, en sommarstuga på 60kvm byggd runt 70. Det satt gamla brödrostar i alla rummen som jag bytte ut mot lvi olje element. Jag satte även in en keddy kassett. Men insåg ganska snabbt att jag inte skulle ha råd att hålla stugan varm med oljeelementen så då blev det en luftvärmepump pump ifrån jula med snabbkopplingar. Kostade 4995kr och den är värd varje krona, tog ca 1,3h. Kan nog säga att min mamma hade klarat att installera den, mycket lätt
Pumpen har ett FP läge, tror det står för frost protection eller nåt. Den ställer sig på 8-10c iallafall.
Redigerat:
Ale och Avemo varför ska det elektriska styrsystemet (ETERMO?) tas bort. Du har förmodligen även veckotimer med tillslag på ström till elementen. Sedan styr elementens termostat värmen. Till systemet finns en central termostat som kan vara felplacerad. Min stod vid elcentralen och reglerade lägsta temp innan strömmen gick till elementen. Den kan ersättas med ny centralt placerad termostat med veckotimer och flera programmöjligheter. Systemet kan även ha en dagtermostat om det inte finns termostat på elementen men den kan tas bort.Avemo skrev:
När det gäller element köp med elektronisk termostat. Sedan kan du fundera vad du behöver för övriga finesser på elementen. Barnrum sänkning till 60 grader istället för 80 grader eller lågtempselement, behövs tillfällig nattsänkning som jag aldrig använt eftersom centralen sköter det. Lvi är lite dyrare men inte bevisat bättre och har ny modell. Funderar du på beg så undvik tidig meb som tydligen hade sämre kretskort.
Redigerat:
Det är väl ett sidospår, men samma argumentation kan användas mot golvvärme ingjuten i betongplattan, som ändå är så populärt nu.elmont skrev:
Jag lämnade två förslag. Antingen nya element med elektroniska termostater eller nytt styrsystem. Vi vet inte mer om systemet än att TS inte är nöjd med det och jag tror att element med separata elektroniska termostater i många fall kan fungera bättre än ett centralt system från 70-talet.slurppe99 skrev:
Ett nytt centralt system ger som du säger större möjligheter, men om man ändå vill byta element så är det inte nödvändigt.
KnockOnWood
Jag vill bara upplysa folk om att när dom TROR att dom köper ett bättre fungerande värmesystem så har dom kanske blivit missledda. För dom får ett bättre fungerande system till ett lägre pris (vid samma kvalitetsnivå) om dom INTE köper oljefyllda radiatorer.
Jag vill bara upplysa folk om att när dom TROR att dom köper ett bättre fungerande värmesystem så har dom kanske blivit missledda. För dom får ett bättre fungerande system till ett lägre pris (vid samma kvalitetsnivå) om dom INTE köper oljefyllda radiatorer.
En anledning till att ta bort centralatyrningen är att hela källarplanen är under totalrenovering. Då är de gamla elementen, givare mm där redan väck. Så där blir det nya element och som det verkar nu känns det inte motiverat att koppla på ny styrning. Det som däremot står och väger för mig fortfarande är valet mellan oljefyllt eller icke-oljefyllt. Jag tar och noga väger in alla argument, fakta mm som framförts här. Tittat på en del andra relevanta tråd både på denna hemsida och andra t ex http://www.alternativ.nu/index.php?topic=76189.0, men argumenten för endera variant går enligt min uppfattning mer eller mindrejämnt ut.
På energimyndighetens hemsida står det bl a "Oljan i de oljefyllda radiatorerna tjänar som ett litet värmelager, vilket gör att radiatorns temperatur inte pendlar så kraftigt som i de icke-oljefyllda. Ett byte från icke-oljefyllda till oljefyllda radiatorer sparar ingen energi men de kan ge en värmereglering som känns mjukare och behagligare. Däremot kan byte av äldre*termostater på befintliga elradiatorer leda till en energibesparing."
Några synpunkter?
Nu är det inte så att jag tänker gå och vela i all oändlighet utan kommer rätt så snart göra ett val som jag dock vill ska vara väl underbyggt.
/Alle
På energimyndighetens hemsida står det bl a "Oljan i de oljefyllda radiatorerna tjänar som ett litet värmelager, vilket gör att radiatorns temperatur inte pendlar så kraftigt som i de icke-oljefyllda. Ett byte från icke-oljefyllda till oljefyllda radiatorer sparar ingen energi men de kan ge en värmereglering som känns mjukare och behagligare. Däremot kan byte av äldre*termostater på befintliga elradiatorer leda till en energibesparing."
Några synpunkter?
Nu är det inte så att jag tänker gå och vela i all oändlighet utan kommer rätt så snart göra ett val som jag dock vill ska vara väl underbyggt.
/Alle
Uppenbarligen finns det olika åsikter, det är mycket en fråga om tycke och smak alltså.
Personligen föredrar jag de oljefyllda med konvektorplåt på baksidan.
Det känns som de kan gå med lägre yttemperatur.
Men det kan också vara en fördom från gamla tiders glödheta element med dåliga termostater och som alltid luktade bränt damm. Man var livrädd att torka barnvantar på dem för man trodde att det kunde bli eldsvåda.
Personligen föredrar jag de oljefyllda med konvektorplåt på baksidan.
Det känns som de kan gå med lägre yttemperatur.
Men det kan också vara en fördom från gamla tiders glödheta element med dåliga termostater och som alltid luktade bränt damm. Man var livrädd att torka barnvantar på dem för man trodde att det kunde bli eldsvåda.
Energimyndighetens uttalande gällde för 30 - 40 år sedan, det kanske är på tiden att dom har lite internutbildning och uppdaterar sin "kunskap", även "byte av termostater på element" är nått som normalt ALDRIG förekommer. Jag tror att någon som inte har full koll har skrivit på deras hemsida.
Han har svarat att han plockat bort systemet. Men han hade bara behövt köpa en ny termostat med programmering för ca 400 kr (Conrad) och lite kabel för att göra det gamla systemet modernare. Att han sedan byter till nyare element med elektronisk termostat blir en bättre komplettering.Avemo skrev:
Som jag skrev i # 30. "Att de gamla ansågs ta mer energi berodde egentligen på väggens k-värde, en större temperaturskillnad ger en större värmegenomgång".
Så en stor värmeavgivande yta som håller låg temperatur är att föredra. Det är väl tveksamt om det går att uppnå det genom att bygga om " brödrostarna ", de skulle förmodligen avge för lite vid låg temperatur.
Så en stor värmeavgivande yta som håller låg temperatur är att föredra. Det är väl tveksamt om det går att uppnå det genom att bygga om " brödrostarna ", de skulle förmodligen avge för lite vid låg temperatur.
Jag ser vissa fördelar med ett oljefyllt i källaren där han renoverar eller ett fläktelement. Där blir lätt rånigt och en trög värmekälla som ger värme kan ha sin fördel. Även kamin är en trög värmekälla som många använder. Att använda argumentet att de är så tunga och otympliga för leverantör och montör som används är nys. Elementet sitter på väggen som andra lätta element. Eller köp 50 l vvvb istället 300l för de är så tunga att leverera och montera.elmont skrev:
Även vattenelement går att få utbyttbara med elektronisk termostat. Men nu skriver vi om elelement. Läs gärna på om tex iq therm som har nämnts och som brukar rekommenderas vid energibesiktning. De har elektronisk termostat som styr gamla element med bimetall termostat. Det går även att styra via wifi. Således byts termostaten ut mot en modern termostat med styrenhet. Undrar vem som behöver fortbilda sig.
Däremot är det fördel med plåtelement i exempelvis sommarstugor där en snabbare uppvärmning kan behövas. Annars är det olika tyckanden vilket som är fördel.
Redigerat:
Jag har gett mitt råd och det behövs inte upprepas, jag kan väl tillägga att jag (vi) projekterat och monterat bla IQtherm i ett flertal villor samt FRICOS Energikomfort i hundratal radhus där även g:a elradiatorer bytts ut. Jag tror att jag har bra koll på vad jag skriver angående elvärme.
För tvivlare kan jag hänvisa till Statens provningsanstalts prov av oljefyllda gentemot konvektorelement som fins redovisat i Råd & Rön 2/89. Där visar man klart och tydligt att:
Myt 1
Enligt Statens Provningsanstalt finns det inga belägg för att oljefyllda radiatorer skulle ge en "mjukare" värme. Faktum är att den rena elpanelens snabbare reaktionsförmåga ger en jämnare och betydligt mer exakt temperatur-hållning än den oljefyllda radiatorn.
Myt 2
Enligt provningsanstalten finns det ingen mätbar skillnad när det gäller luftfuktigheten. Desamma gäller dammförbränningen, eller mängden fria joner i den uppvärmda luften; det finns ingen skillnad där heller.
Myt 3
Det är naturligtvis riktigt. Men det betyder också att det tar motsvarande längre tid att få upp värmen igen när strömmen kommer tillbaka. Och vad har man då vunnit?
Myt 4
Nej, inte heller det är sant. Den energi som sparats genom den långsammare avsvalningen, förloras igen genom att uppvärmningen är mer krävande. I motsats till den tröga oljefyllda radiatorn hinner den rena panelen reagera och anpassa sig till förändringar av rumstemperaturen genom solbestrålning eller att fler människor vistas i rummet. Med en ren panel får man då en energibesparing medan den oljefyllda ger en oönskad temperaturhöjning i rummet.
Myt 5
I så fall är de lurade. Fakta är att den oljefyllda radiatorn inte ger konsumenten någon som helst mätbar fördel. Medan däremot priset är mellan 40 och 50% högre! Dessutom finns läckagerisken. Den är kanske inte så stor , men den nog så påtaglig för de konsumenter som drabbas av olja på golv och mattor. Prisjämförelsen baserad på grossistpriser januari 1990.
Myt 6
En oljefylld radiator med 1250 W effekt väger ca 20kg. Motsvarande vikt för en ren panel är ca 6,7 kg. Den oljefyllda vägen alltså tre gånger mer! Den oljefyllda är dessutom betydligt större och klumpigare att hantera.
I vissa effektstorlekar skiljer sig längden hela 80%. Den oljefyllda är alltså nästan dubbelt så lång. För installatören innebär det tunga och påfrestande lyft vid lagerhantering, i och urlastning i bil och vid montering.
Slutsats.
Vare sig sunt förnuft eller det testresultat från Statens Provningsanstalt som redovisats i Råd & Rön ger något belägg för att oljefyllda radiatorer skulle vara bättre än rena elpaneler. Tar man dessutom hänsyn även till pris och hanterbarhet vid transport och installation blir valet enkelt för både installatör och konsument. Och vad händer förresten med oljan i den oljefyllda radiatorn när den skrotas? En del av dessa oljor har visat sig innehålla PCB, som är ett farligt miljögift.
För tvivlare kan jag hänvisa till Statens provningsanstalts prov av oljefyllda gentemot konvektorelement som fins redovisat i Råd & Rön 2/89. Där visar man klart och tydligt att:
Myt 1
Enligt Statens Provningsanstalt finns det inga belägg för att oljefyllda radiatorer skulle ge en "mjukare" värme. Faktum är att den rena elpanelens snabbare reaktionsförmåga ger en jämnare och betydligt mer exakt temperatur-hållning än den oljefyllda radiatorn.
Myt 2
Enligt provningsanstalten finns det ingen mätbar skillnad när det gäller luftfuktigheten. Desamma gäller dammförbränningen, eller mängden fria joner i den uppvärmda luften; det finns ingen skillnad där heller.
Myt 3
Det är naturligtvis riktigt. Men det betyder också att det tar motsvarande längre tid att få upp värmen igen när strömmen kommer tillbaka. Och vad har man då vunnit?
Myt 4
Nej, inte heller det är sant. Den energi som sparats genom den långsammare avsvalningen, förloras igen genom att uppvärmningen är mer krävande. I motsats till den tröga oljefyllda radiatorn hinner den rena panelen reagera och anpassa sig till förändringar av rumstemperaturen genom solbestrålning eller att fler människor vistas i rummet. Med en ren panel får man då en energibesparing medan den oljefyllda ger en oönskad temperaturhöjning i rummet.
Myt 5
I så fall är de lurade. Fakta är att den oljefyllda radiatorn inte ger konsumenten någon som helst mätbar fördel. Medan däremot priset är mellan 40 och 50% högre! Dessutom finns läckagerisken. Den är kanske inte så stor , men den nog så påtaglig för de konsumenter som drabbas av olja på golv och mattor. Prisjämförelsen baserad på grossistpriser januari 1990.
Myt 6
En oljefylld radiator med 1250 W effekt väger ca 20kg. Motsvarande vikt för en ren panel är ca 6,7 kg. Den oljefyllda vägen alltså tre gånger mer! Den oljefyllda är dessutom betydligt större och klumpigare att hantera.
I vissa effektstorlekar skiljer sig längden hela 80%. Den oljefyllda är alltså nästan dubbelt så lång. För installatören innebär det tunga och påfrestande lyft vid lagerhantering, i och urlastning i bil och vid montering.
Slutsats.
Vare sig sunt förnuft eller det testresultat från Statens Provningsanstalt som redovisats i Råd & Rön ger något belägg för att oljefyllda radiatorer skulle vara bättre än rena elpaneler. Tar man dessutom hänsyn även till pris och hanterbarhet vid transport och installation blir valet enkelt för både installatör och konsument. Och vad händer förresten med oljan i den oljefyllda radiatorn när den skrotas? En del av dessa oljor har visat sig innehålla PCB, som är ett farligt miljögift.
