Dags att ta tag i den enda toa vi har i huset, men först klurar jag på att uppdatera VV o KV så dom blir rätt dimensionerade för det kommande (läs om flera år badrumsbygget på ovanvåningen. Och att jag även får nya och säkra rör (kommer till viss del gå i bjälklaget och en del i torpargrunden) till toan.
Det jag främst undrar är för VV, vilken dimension som är att föredra för att inte få allt för stort tryckfall när väl badrummet på andra våningen är i bruk ( idag sjunker trycket i duschen i källaren när man spolar i en kran på toa eller i köket och det vill jag minimera - om det går)
Har läst mig igenom div tabeller och ser att 20mm borde vara ett säkert kort, men som det ser ut idag, om det går att se på min kladd skiss, går det 15 rör från pannan till VB och 15 vidare till dusch (som står jämte VB) och vidare till toa, kök en trappa upp. (den sträckan är c;a 1,5 meter i källaren + 2,5 meter som längst 1tr upp)
"Räcker" det med att fortsätta med 15 eller är det en idé att öka till 20mm?
Hade tänkt göra en "stam" som matar bef WC o kök och en ny som matar en fördelare på andra våningen och från den gå ut med 15 till varje tappställe. Tänker jag rätt?
En annan fråga: finns det fördelare med större ingång än för 20 rör? Har kikat både på Vatette, Roth mm men inte hittat något. Kanske att 20 mm rör som matning räcker därför?
Tänker köra med RiR från Roth eller Wirsbo (om ingen har en bättre rekommendation)
Det som skall matas på den nya stammen är:
WC
Handfat 2st
Badkar
sträcka från VB c:a 4 meter till fördelare och därifrån som längst 3 meter (handfaten). Badkaret kommer inom 1,5 meter från fördelaren.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Tack på förhand för allas input och kunskaper ifrågan
Jag undrar om du inte problematiserar, eller krånglar till, det här med rördimensionering i onödan. Kör med 15-rör rätt igenom, eller 12-rör.
Det gör nog ingen skillnad för användaren i ett enfamiljshus.
Och vi skall ju spara på vattnet
Har du eget vatten eller kommunalt? Vad är trycket på inkommande vatten?
Ju grövre rör desto längre tid tar det innan det blir varmt vid kranen.
Bra påpekande!
I vårt förra hus från 1969 tog det en enorm tid innan vi fick hett vatten i badrummets handfatsblandare som ändå låg vägg i vägg med tvättstugan, där varmvattenberedaren stod. Det var 20 eller 22 mm kopparrör.
Misstänker att det går snabbare nu med plast rör-i-rör ledningar.
För att göra en transmissionsberäkning finns några program (engelska & tyska) på nätet.
Även om de flesta kör på erfarenhet och rutin, kan man faktiskt komma en hel del längre
med en noggrann beräkning för att avväga temp, tryckfall, flöde och förluster mot varandra.
Principen i detta fall är att man går ner i rördim. och kör med tryckkompensering (inreglering)
för att balansera ut tryckfall till ett minimum. Beräkning ger optimal balans i systemet.
Hur stort är badkaret? Hur lång tid får det ta att fylla det? Övriga förbrukare kan var så kallade snålspolande men ett badkar ska ju gå att fylla på några minuter.
Jag undrar om du inte problematiserar, eller krånglar till, det här med rördimensionering i onödan. Kör med 15-rör rätt igenom, eller 12-rör.
Det gör nog ingen skillnad för användaren i ett enfamiljshus.
Och vi skall ju spara på vattnet
Har du eget vatten eller kommunalt? Vad är trycket på inkommande vatten?
Ja kanske det, man blir ju en smula villrådig efter att ha läst otaliga trådar i forum och nästan att man nördar ner sig i ämnet, kanske bättre att bara se hur det ser ut i dag och köra på med samma dimensioner.. och ja vatten är inte att förbruka i onödan ;-)
Det är kommunalt och jag vet inte trycket, men det borde man kanske ta reda på, tack.
useless skrev:
Ju grövre rör desto längre tid tar det innan det blir varmt vid kranen.
Det kan jag iof leva med, om det tar 10 min eller en kvart gör mig mindre än att få fesljummet bara för att man tar och diskar under tiden, men det är absolut ett avvägande.
Kkraft1 skrev:
För att göra en transmissionsberäkning finns några program (engelska & tyska) på nätet.
Även om de flesta kör på erfarenhet och rutin, kan man faktiskt komma en hel del längre
med en noggrann beräkning för att avväga temp, tryckfall, flöde och förluster mot varandra.
Principen i detta fall är att man går ner i rördim. och kör med tryckkompensering (inreglering)
för att balansera ut tryckfall till ett minimum. Beräkning ger optimal balans i systemet.
Har du någon sida du kan länka till? Helst en på engelska för min skoltyska är inte den bästa. Vilka parametrar är det man behöver då för att göra en beräkning?
EErik_X skrev:
Hur stort är badkaret? Hur lång tid får det ta att fylla det? Övriga förbrukare kan var så kallade snålspolande men ett badkar ska ju gå att fylla på några minuter.
Badkaret blir någon form av bubbelkar för 2 vuxna, dom jag har kikat på rymmer runt 250-300 liter. Det får inte en evighet att fylla, men 5 minuter hit eller dit är sak samma. Viktigare att det är riktigt varm. Alt är att kosta på sig ett kar med värmare.
Om flera på forumet nyttjade dessa skulle flera av svaren bli annorlunda.
Största problemet med de enklare prog. är avsaknad av databas för ventiler
etc. vilket innebär att man själv måste lägga in värden för de komponenter man
vill använda. Här ser man fort skillnaden mellan billig import och klassiska TA.
Frågan är vad du TS ska kunna förbättra eller utvärdera i ditt enkla fall oberoende hur mycket du räknar? Det är givetvis bra om man vill och är intresserad så man får en uppfattning men det kan inte mynna ut i några revolutionerande lösningar i detta fallet.
Med omfattningen av din anläggning räcker det mer än väl med någon tumregel som ser till att man inte hamnar fel i längder sett till dimension och den risken är liten oavsett. Det finns ju bara ett fåtal dimensioner tillgängliga och att använda de två klenare för kopplingsledningar från fördelare som matas via ett/två steg upp så är man hemma. De komponenter som systemmässigt spelar ihop vid anslutningar vid förbrukare och fördelare utan några specialvarianter duger bra.
Tänk även på att PEX ger lite mindre motstånd så trots större godstjocklek ger de flöde i samma härad som koppar med samma Dy. Och för VV är det som sagt bra med inte för grova rör pga tiden till tappstället, där upphävs även dimensionsskillnaden av att man sen lokalt blandar ner vattentempen så både KV-VV rören levererar till samma dvs lägre tryckfall i rören sett till vad man får ut totalt.
Men som sagt med dina längder och möjliga dimensioner är det svårt att göra något helt galet även om man försöker. Det du skissar med lite grövre fram till fördelare och de dimensioner som passar att jobba med i slutändarna så är du hemma. En sak man alltid kan tänka på är att lägga matningar till fördelare i stjärnnät från källan så man inte blir beroende av vad som händer i respektive del sinsemellan.
Okej, tack för era svar, känns som det blir rätt med 20 från VB till fördelare och sedan 15 till kök o toa.
Är det värt att även köra 20 upp till fördelaren på vån 2?
Eller räcker det med 15 och sedan vidare med 15 till toa, handfat o badkar?
Kraft1 - tack, får ta mig lite tid och kika, alltid roligt att fördjupa sig läsa på..
Jarlingar - känns betryggande, borde inte bli några större "problem" hos mig heller..
GK100 - är inte riktigt med på "lägga matningar till fördelare i stjärnnät" du får gärna förtydliga..
Om vi säger att du bygger på tre platser med fördelare där du ansluter dina förbrukare. Då skulle du kanske beroende på hur de ligger till dra ett stråk från där du har inkommande vatten, panna, VP osv och grena av mot varje fördelare. I denna gemensamma rörsträcka blir det ju då olika tryckfall beroende på var det tappas och hur mycket så ett stort uttag längst bort påverkar i onödan de som ligger inkopplade på vägen. Om man i stället gör dragning från huvudpunkten och enskilt till fördelarna påverkar de inte varandra så mycket bara de förluster som ligger före matningen och där är det ofta grövre dimensioner och okänsligare.
Skulle kunna kallas stjärnnät trots att det kanske mer är ett elektriskt uttryck men principen är samma dvs enskilda matningar till fördelare där slutavgreningen sen görs.
Om vi säger att du bygger på tre platser med fördelare där du ansluter dina förbrukare. Då skulle du kanske beroende på hur de ligger till dra ett stråk från där du har inkommande vatten, panna, VP osv och grena av mot varje fördelare. I denna gemensamma rörsträcka blir det ju då olika tryckfall beroende på var det tappas och hur mycket så ett stort uttag längst bort påverkar i onödan de som ligger inkopplade på vägen. Om man i stället gör dragning från huvudpunkten och enskilt till fördelarna påverkar de inte varandra så mycket bara de förluster som ligger före matningen och där är det ofta grövre dimensioner och okänsligare.
Skulle kunna kallas stjärnnät trots att det kanske mer är ett elektriskt uttryck men principen är samma dvs enskilda matningar till fördelare där slutavgreningen sen görs.
Och det betyder om jag förstår rätt att gå med rör dir från källaren till varje tappställe (även till 2:a vån) istället för att mata med ett rör och sedan en fördelar? Eller tänker jag fel?
badrumsbygget på ovanvåningen. Och att jag även får nya och säkra rör (kommer till viss del gå i bjälklaget och en del i torpargrunden) till toan.
useless skrev:
KnockOnWood skrev:
Jag undrar om du inte problematiserar, eller krånglar till, det här med rördimensionering i onödan. Kör med 15-rör rätt igenom, eller 12-rör.
