Detaljplan och tomtkartan avviker. Vem har ansvar?
Min fastighet styckas av för syftet att bebyggas med bostad 1930. Det finns då ingen detaljplan för området.
Vad säger lagar och praxis om denna situation?
- Kommun antar en detaljplan 1955.
- I detaljplanen anges ett område på ca 500m2 av min tomt som gata, allmän platsmark. Det görs från vad jag kan hitta inga initiativ av kommunen att förvärva denna markbit vilket jag förstår är tvinget?
- När en kommun inte implementerar en detaljplan, utan som i detta fall låter det få konsekvenser för mig, nuvarande ägare, iform av att bygglovshandläggare inte kan ta beslut på delegation, jag inte får stycka av och sälja den bit som inte är överenstämmande, (handläggarna på Lantmäteriet är oeniga om jag öht fåt stycka av tomten (2000m2 totalt))
Vad säger lagar och praxis om denna situation?
Vad är problemet? Jag förstår inte frågan.
I grund och botten är detaljplanen en plan för framtiden (framtiden från 1955 års perspektiv). D v s du har rätt till s. k. pågående användning. Du får använda ditt småhus som ligger på allmän plats och även din tomt som ligger där. Men du kan som du har noterat inte få bygglov för planstridiga åtgärder, t ex bygga till huset, bygga om huset o s v.
Du har rätt att få den allmänna platsmarken inlöst av kommunen om det begär det. Jag förutsätter nu att det är kommunalt huvudmannaskap för allmän plats i detaljplanen, d v s att det är ett gammal stadsplan. Är det istället en gammal byggnadsplan så gäller istället enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Då är det markägarna som ställer de allmänna platserna i ordning och förvaltar dem, d v s du själv som äger marken som är allmän plats. Inte kommunen.
Du har rätt att få den allmänna platsmarken inlöst av kommunen om det begär det. Jag förutsätter nu att det är kommunalt huvudmannaskap för allmän plats i detaljplanen, d v s att det är ett gammal stadsplan. Är det istället en gammal byggnadsplan så gäller istället enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Då är det markägarna som ställer de allmänna platserna i ordning och förvaltar dem, d v s du själv som äger marken som är allmän plats. Inte kommunen.
Tack!Claes Sörmland skrev:
Som alltid grundat, och informativt!
;-)
Har kommunen ett skadeståndsansvar om de tillåtit bygglov på den mark som defacto är gatumark?
Altså:
Om kommunen skall lösa in marken, vilket värde är det då de skall utgå ifrån?
Tveksamt, du har ju inte lidit någon ekonomisk skada av att få ett bygglov beviljat. Däremot kan inte ett positivt förvaltningsbeslut som regel återtas, så bygglovet torde gälla även om det meddelats i strid mot gällande planföreskrifter.J Janne Solvik skrev:
Nuvarande markanvändning borde vara normen, d.v.s. de delar som är tomtmark värderas som tomtmark, de delar som utgör andra markslag värderas efter vad marken används till för tillfället. Möjligen att planläggningen av området kan påverka värderingen.J Janne Solvik skrev:
Nej, det är mellan kommunen, den sökande och sakägarna. T ex fastighetsägare och grannar skyddas genom sin rätt att överklaga bygglovet. Om man inte har överklagat har man missat sin chans att skydda sitt intresse.J Janne Solvik skrev:
Även planstridiga bygglov vinner laga kraft. Och helt ovanligt är det inte, det görs både fel och rundas planregleringar ute i byggnadsnämnderna, dagligen.