Deformation av plåt i vedutrymme
Hej
Har en Baxi Bonus 30 sedan 1,5 år. Efter första eldningssäsongen hade den innersta slitsade plåten (det hänger plåtar på sidorna och på väggen längst in i vedutrymmet) deformerats (buktat in i vedutrymmet) såpass att 50 cm veden inte längre fick plats. Plåten byttes på garantin. Den nya plåten har suttit i pannan sedan den 12 september 2008 då jag började shunta ut värme i systemet. Nu noterar jag att den nya plåten OCKSÅ DEFORMERAS!
Jag askar ur innan varje eldning (varannan dag med nuvarande väderlek runt Vänern). Kontaktat Baxi och får svaret; "Slitsarna gör att plåten kan växa när den blir varm men ibland så slår den sig ändå, möjligen kan det hjälpa att ta ut den och rikta till den med en större hammare."
Såhär skall det inte behöva vara, det är nog så mycket pyssel ändå med att vara vedeldare...finns det någon som har tips, erfarenheter eller liknande för att lösa mitt problem? Alla förslag är välkomna!
Har en Baxi Bonus 30 sedan 1,5 år. Efter första eldningssäsongen hade den innersta slitsade plåten (det hänger plåtar på sidorna och på väggen längst in i vedutrymmet) deformerats (buktat in i vedutrymmet) såpass att 50 cm veden inte längre fick plats. Plåten byttes på garantin. Den nya plåten har suttit i pannan sedan den 12 september 2008 då jag började shunta ut värme i systemet. Nu noterar jag att den nya plåten OCKSÅ DEFORMERAS!
Jag askar ur innan varje eldning (varannan dag med nuvarande väderlek runt Vänern). Kontaktat Baxi och får svaret; "Slitsarna gör att plåten kan växa när den blir varm men ibland så slår den sig ändå, möjligen kan det hjälpa att ta ut den och rikta till den med en större hammare." Såhär skall det inte behöva vara, det är nog så mycket pyssel ändå med att vara vedeldare...finns det någon som har tips, erfarenheter eller liknande för att lösa mitt problem? Alla förslag är välkomna!
Brinner det mycket uppe i ditt vedmagasin så kan det bli för varmt där.
Är din övre lucka tät så att du inte drar rökgaser genom evakueringskanalen och därmed får hög värme i magasinet?
Hur är det med inställningarna på luften?
Har du kolla så att primärluftkanalerna inte har satt igen ?
Kan du lägga ut en bild på hur illa det är.
Är din övre lucka tät så att du inte drar rökgaser genom evakueringskanalen och därmed får hög värme i magasinet?
Hur är det med inställningarna på luften?
Har du kolla så att primärluftkanalerna inte har satt igen ?
Kan du lägga ut en bild på hur illa det är.
Gissar på dålig konstruktionslösning.
Vi har plåt med runda håll ( Atmos) i stället för avlånga springor. Långa separerade plåtremsor som bara sitter ihop nere och uppe slår sej kanske lättare när dom med jämnfördelade håll i ?
Tråkigt att en sån dum sak begränsar vedbitlängden för dej.
Oavsett vad så börde man ha tänkt att det inte är en hållbar lösning vid tempsvängningar i en panna. Då börde det vara formad av gjutjärn och inte av en bit plåt om den nödvändigt skall ha just den formen .... teorin och praktik går skillda vägar
I för sej så fick vi liknande buckla i en helplåt i vår förugn men det begränsade inte funktionen.
gaia
Vi har plåt med runda håll ( Atmos) i stället för avlånga springor. Långa separerade plåtremsor som bara sitter ihop nere och uppe slår sej kanske lättare när dom med jämnfördelade håll i ?
Tråkigt att en sån dum sak begränsar vedbitlängden för dej.
Oavsett vad så börde man ha tänkt att det inte är en hållbar lösning vid tempsvängningar i en panna. Då börde det vara formad av gjutjärn och inte av en bit plåt om den nödvändigt skall ha just den formen .... teorin och praktik går skillda vägar
I för sej så fick vi liknande buckla i en helplåt i vår förugn men det begränsade inte funktionen.
gaia
Okylda metalldelar har en tendens att brinna upp i pannor oavsett om dom är gjutna eller av vanlig plåt. Vad som påverkar livslängden är bland annat materialval, tiden och temperaturen. Vad gäller material är gjutjärn säkert mycket bättre än vanlig plåt men eldhädig plåt bättre än gjutjärn. (Tex SS 2368).
I ditt fall tror jag att det är värmen som är boven och att plåten blir varmare än konstruktören har tänkt sig av någon anledning.
Man kan se på din bild att materialet har varit oerhört varmt.
Om man jämför med min panna, en solo inova 50 som har gått mer än ett år har din plåt fått mycket mer värmebelastning än min.
Jag tror att du eldar för mycket i vedmagasinet av nån anledning.
I ditt fall tror jag att det är värmen som är boven och att plåten blir varmare än konstruktören har tänkt sig av någon anledning.
Man kan se på din bild att materialet har varit oerhört varmt.
Om man jämför med min panna, en solo inova 50 som har gått mer än ett år har din plåt fått mycket mer värmebelastning än min.
Jag tror att du eldar för mycket i vedmagasinet av nån anledning.
Veden härstammar från träd som togs ner vintern 06-07 och som legat sågad och kluven under tak april-oktober 2007. Sedan (oktober 2007) är den inlagd i källarutrymmet som oljetanken tidigare huserade i. Om det innebär att den är för torr överlåter jag åt andra att bedöma. Dimensionerna varierar från diameter 5cm och upp till 15cm (stam med diameter 30 cm som är kluven i kvadranter). Så om den skulle vara för torr och klen vill jag ha tips om hur jag borde göra istället.
Den åtgärd som vidtagits hittills är att öka primärluften till 75% och minska sekundärluften till 25% eftersom det till största delen är fura och gran som brinner i pannan.
Den åtgärd som vidtagits hittills är att öka primärluften till 75% och minska sekundärluften till 25% eftersom det till största delen är fura och gran som brinner i pannan.
Veden verkar OK tycker jag, i varje fall inget du kan åtgärda nu.
Jag har inget råd att ge, har själv en mycket snällare panna som tål att det brinner både uppe o nere, och jag har aldrig förstått hur de pannkonstruktörer tänker som anser att man behöver justera sekundärluften, vad spelar ett eventuellt överskott av syre i rökgaserna för roll?
Jag har inget råd att ge, har själv en mycket snällare panna som tål att det brinner både uppe o nere, och jag har aldrig förstått hur de pannkonstruktörer tänker som anser att man behöver justera sekundärluften, vad spelar ett eventuellt överskott av syre i rökgaserna för roll?
om han nu har tänkt sej att man ska elda i pannan ? Det går inte att helt undvika en ojämn tempfördelning i en panna då och då och det skulle ju vara önskvärt att den tålde detvedeldaren skrev:
. Jag skulle bli hysterisk om jag inte kunde använda den ved jag har i vedboden för att vedmagasin blivit för kort. gaia
Egentligen spelar storleken på överskotet ingen roll men dock är det mycket viktigt att detta luftöverskott blir inte så stor så den kyler elden och försämrar effekten. Det finns en max gräns ...Daddy-R skrev:
I vår Atmos finns det inget spjäll att reglera sekundären separat. Vi kan bara ändra primären och resten löser sej själv på något sätt ... som jag inte begriper
. Kanske lika bra att inte ha så många prylar att skruva på ?gaia
Ett överskott av syre betyder att du ha fullständigt förbrända gaser och inte producerar gengas.Daddy-R skrev:
Om du har samma drag i pannan hela tiden och ökar motståndet på primärluften (minskar primären) så blir det ju lättare för luften att gå genom sekundären.gaia skrev:Egentligen spelar storleken på överskotet ingen roll men dock är det mycket viktigt att detta luftöverskott blir inte så stor så den kyler elden och försämrar effekten. Det finns en max gräns ...
I vår Atmos finns det inget spjäll att reglera sekundären separat. Vi kan bara ändra primären och resten löser sej själv på något sätt ... som jag inte begriper
gaia
Så är sekundärluften bara inställd på korrekt värde för just den pannan så räcker det med att justera primärluften för att öka eller minska sekundärluften.
Enligt min erfarenhet med en lambdastyrd panna så ska bör det i princip vara det omvända förhållandet mellan primär och sekundärluft. Om du drar på förmycket primär så producerar du för mycket gengas som inte slutförbränns eftersom sekundären ger för lite luft. Då borde det också bli för varmt i vedmagasinet. där ska det inte brinna öht utan bara vara en glödbädd längst ner så att säga.