Definition på väg?
Hej,
Vi har råkat ut för ett servitutbråk och jag hade gärna fått lite synpunkter på ärendet
A, B och C är bebyggda fastigheter (vi är ägare till B). V1 och V2 är vägar som sköts av samfälligheten (vägföreningen). V2 delas av våra tre fastigheter som utfart och den sköts av vägföreningen (bl.a. stod de för asfaltering för några år sen).
I samband med att vi sökte bygglov med mindre avvikelse så blev ägarna till V2 tillfrågad via grannhöran. Det visade sig att även om V1 och V2 bägge har samma fastighetsbetäckning, så är V2 inritad i detaljplanen som bostad och därmed räknas ägarna till vägnätet som sakägare vid grannhöran i vårt fall, och där började problemen...
Ägarna vill neka oss utfart på deras vägar (i syfte att tvinga oss att köpa loss vägen).
C är relativt nyavstyckad och nybyggd (lantmäteriet hade då inte några synpunkter på att V2 används som utfart). A och B har haft sin utfart där sedan de byggdes på 30-40-talet (jag har ett flygfoto som visar att V2 var väg redan 1940).
Vårt servitut säger "Avst. omr. äger rätt för utfart begagna de samf. vägar, vari stamf. äger del".
Så frågan är alltså vad som räknas som samfälld väg (V1 och V2 är delar av stamfastigheten)?
Kan ägarna få rätt att V2 inte ska räknas som en väg pga den är inritad på detaljplanen som bostad? Kan vi säga att den borde räknas som väg av gammal hävd eller är det inte juridiskt gångbart? Det är ju självklart en väg, men inget är väl tyvärr självklart när det gäller juridik
Edit:
Det här har egentligen inte med bygglovet vi skickade in att göra, men bygglovshandläggaren vägrar godkänna några lov innan det här är uträtt.
Vi har råkat ut för ett servitutbråk och jag hade gärna fått lite synpunkter på ärendet
A, B och C är bebyggda fastigheter (vi är ägare till B). V1 och V2 är vägar som sköts av samfälligheten (vägföreningen). V2 delas av våra tre fastigheter som utfart och den sköts av vägföreningen (bl.a. stod de för asfaltering för några år sen).
I samband med att vi sökte bygglov med mindre avvikelse så blev ägarna till V2 tillfrågad via grannhöran. Det visade sig att även om V1 och V2 bägge har samma fastighetsbetäckning, så är V2 inritad i detaljplanen som bostad och därmed räknas ägarna till vägnätet som sakägare vid grannhöran i vårt fall, och där började problemen...
Ägarna vill neka oss utfart på deras vägar (i syfte att tvinga oss att köpa loss vägen).
C är relativt nyavstyckad och nybyggd (lantmäteriet hade då inte några synpunkter på att V2 används som utfart). A och B har haft sin utfart där sedan de byggdes på 30-40-talet (jag har ett flygfoto som visar att V2 var väg redan 1940).
Vårt servitut säger "Avst. omr. äger rätt för utfart begagna de samf. vägar, vari stamf. äger del".
Så frågan är alltså vad som räknas som samfälld väg (V1 och V2 är delar av stamfastigheten)?
Kan ägarna få rätt att V2 inte ska räknas som en väg pga den är inritad på detaljplanen som bostad? Kan vi säga att den borde räknas som väg av gammal hävd eller är det inte juridiskt gångbart? Det är ju självklart en väg, men inget är väl tyvärr självklart när det gäller juridik
Edit:
Det här har egentligen inte med bygglovet vi skickade in att göra, men bygglovshandläggaren vägrar godkänna några lov innan det här är uträtt.
Lantmäteriet nu igen 
Det är ju den myndigheten som ansvarar för fastighetsbildningen och att fastigheterna får nödvändiga tillfartsvägar här i Sverige. Så det är väl bäst att hänskjuta frågan dit.
Fastighetsbildningslag 3.e kapitlet
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700988.htm
Det är ju den myndigheten som ansvarar för fastighetsbildningen och att fastigheterna får nödvändiga tillfartsvägar här i Sverige. Så det är väl bäst att hänskjuta frågan dit.
Fastighetsbildningslag 3.e kapitlet
(Min fetning)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700988.htm
Men även om vägföreningen har negativa synpunkter, så är det ju bara en åsikt de har rätt att framföra. De har inte vetorätt mot ett bygglov.
Vägföreningen har inga synpunkter på det hela, utan det är ägarna till vägarna (samfälligheten äger alltså inte vägarna, utan de ligger kvar som del av den ursprungliga stamfastigheten i området).
Stoppet kommer av att bygglovsavdelningen inte med gott samvete vill godkänna ett bygglov där den nuvarande/intritade utfarten på situationsplanen eventuellt inte får användas ("ett givet bygglov skulle inte vara användbart").
Jag har fått tag på servituten för de andra fastigheterna, och för A så står det uttryckligen att V2 får nyttjas för utfart medan vi bara har den allmänna formuleringen om nyttjande av samfällda vägar.
Edit:
Vi kan göra utfart direkt till V1 från tomten om vi flyttar garaget (som stått där sedan 1947), men då får vi ta ner ett större antal träd som enligt detaljplanen ska bevaras. Kommunen var inte speciellt positiva till en sån lösning.
Stoppet kommer av att bygglovsavdelningen inte med gott samvete vill godkänna ett bygglov där den nuvarande/intritade utfarten på situationsplanen eventuellt inte får användas ("ett givet bygglov skulle inte vara användbart").
Jag har fått tag på servituten för de andra fastigheterna, och för A så står det uttryckligen att V2 får nyttjas för utfart medan vi bara har den allmänna formuleringen om nyttjande av samfällda vägar.
Edit:
Vi kan göra utfart direkt till V1 från tomten om vi flyttar garaget (som stått där sedan 1947), men då får vi ta ner ett större antal träd som enligt detaljplanen ska bevaras. Kommunen var inte speciellt positiva till en sån lösning.
Redigerat:
Det låter som ett perfekt exempel på Moment 22 :wow:
Jag tror att handläggaren begår tjänstefel. Om det sökta bygglovet inte påverkar frågan om utfart på vägen så gör han fel som låter frågan påverka sitt ställningstagande. Tag kontakt med chefen för avdelningen, eller ev. den politiske ordföranden i byggnadsnämnden.
För att göra en lång story kort blir mitt råd till ägare B och C att starta förrättning för att skaffa sina fastigheter samma servitutsrätt som A.
PBL skiljer mellan allmänplatsmark och kvartersmark. Det möter inget hinder för enskilda fastigheter att nyttja kvartersmark som sin väg över annans mark. Givetvis förutsätter detta ett ordnat servitut.
Man ska också minnas att grannhörandet är just ett "hörande" och inte ett "avgörande". Byggnadsnämnden med handläggare måste inte göra som sakägarna tycker. De måste bara få sitt ord med i laget.
PBL skiljer mellan allmänplatsmark och kvartersmark. Det möter inget hinder för enskilda fastigheter att nyttja kvartersmark som sin väg över annans mark. Givetvis förutsätter detta ett ordnat servitut.
Man ska också minnas att grannhörandet är just ett "hörande" och inte ett "avgörande". Byggnadsnämnden med handläggare måste inte göra som sakägarna tycker. De måste bara få sitt ord med i laget.
Möjligen ska man också beakta aspekten att om V1 förvaltas av en samfällighetsförening med ordnade fördelningstal, så är det i strid med samfällighetens grunder att inkludera skötseln av Väg2. Detta bör styrelsen arrangera som t.ex. ett enkelt civilrättsligt avtal mellan föreningen och ägarna till A, B och C.
Alternativet är att begära ny förrättning där samfälligheten inkludera både Väg1 och 2, med nya fördelningstal för samfällighetens samtliga ägarfastigheter.
Alternativet är att begära ny förrättning där samfälligheten inkludera både Väg1 och 2, med nya fördelningstal för samfällighetens samtliga ägarfastigheter.
Billy B: tack för bra info.
Efter att fått prata med lantmäteriet idag så kan jag konstatera att det inte är några konstigheter med vårt servitut, men det är däremot otydligt om V2 varit tänkt räknas in i samfälligheten eller inte.
Ivarjefall, jag tror det är bäst att inte skriva mer om det här innan alla parter pratat ihop sig.
Efter att fått prata med lantmäteriet idag så kan jag konstatera att det inte är några konstigheter med vårt servitut, men det är däremot otydligt om V2 varit tänkt räknas in i samfälligheten eller inte.
Ivarjefall, jag tror det är bäst att inte skriva mer om det här innan alla parter pratat ihop sig.