cTc kombipanna +pelletsbrännare
Hej!
Någon som har kunskap/erfarenhet av cTc total kombipanna från -79?
Det sitter nämligen en sådan panna i det huset vi har köpt, tidigare ägare har eldat med ved i pannan utan ackumulator tankar, för oss blir inte detta hållbart och jag kollar på en ny lösning. Ärddt värt att sätta in en pelletsbrännare i denna panna? Kan den ha tagit mycket stryk med tanke på att det har eldats hår i den?
Om pellets är en bra lösning till denna panna, behöver man något mer än brännare, skruv och veckoförråd? Jag har läst många som skriver om schunt, vad är detta? Jag är helt ny på detta område
Någon som har kunskap/erfarenhet av cTc total kombipanna från -79?
Det sitter nämligen en sådan panna i det huset vi har köpt, tidigare ägare har eldat med ved i pannan utan ackumulator tankar, för oss blir inte detta hållbart och jag kollar på en ny lösning. Ärddt värt att sätta in en pelletsbrännare i denna panna? Kan den ha tagit mycket stryk med tanke på att det har eldats hår i den?
Om pellets är en bra lösning till denna panna, behöver man något mer än brännare, skruv och veckoförråd? Jag har läst många som skriver om schunt, vad är detta? Jag är helt ny på detta område
Jag och min fru var i ungefär samma sits i december förra året. Vi köpte ett hus med kombipanna (Euronom Keramex 25 från 1989) där man redan konverterat till pellets med med helt värdelöst resultat. Brännaren tände inte när det blåste ute och när den väl gick så drog den 3-4 säckar om dagen med +5 grader ute.
Efter många timmars läsande, justerande osv. så fick jag det att fungera. Klockrent. Så länge jag fyller på i förrådet och sotar efter cirka 20-25 säckar så går det och dessutom ganska billigt också.
Vad jag vill få fram är helt enkelt att om du läser på och justerar in brännaren ordentligt så kommer du få det att fungera. Du kommer få sota oftare än med en riktigt pelletspanna men det är snabbt gjort när man lär sig.
Utöver det du räknar upp så kan en dragbegränsare vara bra. Dragbegränsaren är en "lucka" som monteras på rökröret eller i en sotlucka och som reglerar undertrycket i skorstenen. Det var först efter installation av en dragbegränsare som jag fick mitt system att fungera och tända även i blåsigt väder (mycket högt skorstensdrag). Många system har redan dragbegränsare, men inte alla. Googla lite så lär du dig snabbt känna igen en dragbegränsare till utseendet.
Shunt bör redan finnas på pannan. Det är enkelt förklarat en blandningventil som blandar hett vatten från pannan med svalare returvatten så att du kan styra hur varmt vatten du skickar ut till elementen. En shunt kan vara båda manuellt styrd med ett vred eller automatiskt styrd med hjälp av en motor och givare utomhus och/eller inomhus.
Jag har automatisk shuntstyrning med innegivare vilket är väldigt smidigt. Temperaturen blir väldigt jämn och jag ställer önskad temperatur på ett vred i hallen. Med manuell shunt får du själv justera framledningstemperaturen vartefter temperaturen ändras.
Efter många timmars läsande, justerande osv. så fick jag det att fungera. Klockrent. Så länge jag fyller på i förrådet och sotar efter cirka 20-25 säckar så går det och dessutom ganska billigt också.
Vad jag vill få fram är helt enkelt att om du läser på och justerar in brännaren ordentligt så kommer du få det att fungera. Du kommer få sota oftare än med en riktigt pelletspanna men det är snabbt gjort när man lär sig.
Utöver det du räknar upp så kan en dragbegränsare vara bra. Dragbegränsaren är en "lucka" som monteras på rökröret eller i en sotlucka och som reglerar undertrycket i skorstenen. Det var först efter installation av en dragbegränsare som jag fick mitt system att fungera och tända även i blåsigt väder (mycket högt skorstensdrag). Många system har redan dragbegränsare, men inte alla. Googla lite så lär du dig snabbt känna igen en dragbegränsare till utseendet.
Shunt bör redan finnas på pannan. Det är enkelt förklarat en blandningventil som blandar hett vatten från pannan med svalare returvatten så att du kan styra hur varmt vatten du skickar ut till elementen. En shunt kan vara båda manuellt styrd med ett vred eller automatiskt styrd med hjälp av en motor och givare utomhus och/eller inomhus.
Jag har automatisk shuntstyrning med innegivare vilket är väldigt smidigt. Temperaturen blir väldigt jämn och jag ställer önskad temperatur på ett vred i hallen. Med manuell shunt får du själv justera framledningstemperaturen vartefter temperaturen ändras.
Tack för bra info! Behöver som sagt all hjälp jag kan få. Jag läser för fulla muggar om allt vad detta innebär men det tar sin lilla tid att sätta sig in i det.Fredrik K skrev:
När du pratar om justering av brännare, vad gör du då?
Vårat hus vi köpt är 139 kvm + 97, då är dock källare medräknad och det är bara tvättstugan det kommer vara värme i där tror jag. Jag hoppas en standard brännare typ Janfire flex-a kommer klara av detta?
Jag har även tänkt att elda på sommaren för varmvattnets skull, är detta smart eller är det bättre att köra med elberedare?
En vanlig "villabrännare" på 15-20kW borde räcka så en Janfire eller annan brännare i samma effektklass blir nog bra. Finns ganska många brännare som går att montera i en kombipanna.MarkusTe skrev:
Det går såklart att elda pellets på sommaren men verkningsgraden är sämre sommartid och skorstensdraget är också sämre pga. den högre utetemperaturen. En del får problem med förbränningen sommartid just pga. dåligt drag. Bara att testa och se!
Justeringsmässigt har jag gjort såhär när jag trimmat vårt system:
1. Justerat dragbegränsaren för korrekt drag. Lämpligt värde står i manualen till brännaren. Själva justeringen görs med en vikt som sitter på en hävarm på dragbegränsaren. Hur långt ut vikten sitter avgör vid vilket undertryck luckan börjar öppna. Skorstensdraget brukar anges i Pa (Pascal) och det finns översättningstabeller från Pa till läge i mm på själva vikten i manualen för dragbegränsaren.
2. Justera mängden pellets som matas fram vid uppstart. Startdosen helt enkelt. Brukar stå i manualen till brännaren hur många gram det ska vara. Fram med hushållsvågen och justera. På min brännare (Viking Bio) justeras startdosen med en liten ratt under en kåpa.
3. Justera bränslematningen. Jag kör med enbart ett effektläge, 15kW, och då krävs runt 3450g pellets per timme. För att justera matningen använder jag än en gång hushållsvågen. För att lura brännaren att mata fram pellets utan att det brinner så lyser jag på fotocellen med en ficklampa. Den pellets som matas fram under 6 minuter samlar jag upp och väger på hushållsvågen. En matningsskruv ger ganska ojämn matning så därför bör man mäta matningen över flera minuter för att få ett bra värde. När jag justerat (på en ställskruv/ratt) så att jag får ungefär 345g pellets per 6 minuter är denna justering klar.
4. Dags att justera fläkten! Starta upp allt och låt det gå tills pannan är ordentligt genomvarm och bildat hunnit bilda aska/sot innuti. Öppna pannan och titta på sotet som fastnat på väggarna i pannan. Svart sot = för lite fläkt, kritvitt sot = för mycket fläkt. En "mellangrå" eller lätt brun färg = bra. Eftersom effekten bestämdes i förra steget med hjälp av matningen så justerar jag fläkten tills jag får rätt färg på pannväggarnas sot. Det är viktigt att pannan får gå ett tag mellan varje justering. Sopa gärna rent pannväggarna varje gång du justerar så ser du lättare vad som händer.
Har man tittglas och kan se lågans färg under drift går det även att använda det som riktmärke vid justeringen. Lågan blir röd/orange vid för för lite fläkt och väldigt ljus, nästan vit vid för mycket fläkt.
Det går såklart även att ta hem någon som justerar in brännaren med rökgasinstrument, men det kostar en slant och byter du pelletsleverantör kan det krävas en ny justering. Metoden ovan ger inte en perfekt inställning, men tillräckligt bra.
Tackar ödmjukast för väldigt bra information!
Just nu känns det som en jungel.. men när man väl har köpt en brännare och börjar greja och ta det steg för steg så hoppas och tror jag bitarna börjar falla på plats.
Kör du med el beredare sommartid? Låter som det kan vara mer lönsamt än att köra pellets den "varma" delen av året.
Det lutar år att det blir en Janfire flex-a, dom ligger bra till i pris och det verkar inte va några problem att hitta delar. Dock fortsätter jag forska vad det finns för alternativ.
Vi kör med en Flex-A sedan 12 år i en panna från -86 som värmer upp ett hus från 1899. Brännaren har svalt alla sorters pellets genom åren och de enda reparationerna har varit två fläktar och några kondensatorer i elektronikenheten och i skruvmotorn. Fläktarna dog värmedöden då jag inte sotade tillräckligt ofta...
Vi kör pellets enbart när det behövs värme i huset. Ung 15/10-1/4. Varmvattnet resten avåret får elpatronerna fixa.
Men man ska inte förakta släpandet av säckar och att komma ihåg att sota. Men man lär sig.
Vi kör pellets enbart när det behövs värme i huset. Ung 15/10-1/4. Varmvattnet resten avåret får elpatronerna fixa.
Men man ska inte förakta släpandet av säckar och att komma ihåg att sota. Men man lär sig.