- Status
För om man hostar i handen så kan man råka sprida smitta med handen.useless skrev:
Nej jag hostar inte i armvecket heller. Löser det på annat sätt.
Hälsa med armbågen har jag aldrig gjort, trams. Och då är man redan för nära varandra, 2-4 meter gäller för mig.
Hälsar med en nick eller vinkning sedan början av året.
Det som jag citerade handlade om smittspårningskedjor så vitt jag förstod, alltså verkligt utfall. WHO nämner andra studier men klagar samtidigt på att de inte har följt upp om personer som varit utan symtom vid testtillfället senare utvecklar symtom, de har alltså inte korrekt kategoriserat fall som asymtomatiska eller presymtomatiska, eller varit väldigt snäva i vad som är symtom, t.ex. ansett att bara andningsproblem eller feber är symtom (inte t.ex. bortfall av luktsinne). Det går ju då inte att dra korrekta slutsatser.pacman42 skrev:
Ja det verkar ju finns en rejäl korttidseffekt i Jena. Tyvärr verkar den dramatiska effekten i Jena inte återupprepas i Wolfsburg och Rottweil (även om en effekt tycks finnas där). Värre är det när mask införs i Nordhausen och Main-Kinzig: "In the region of Main-Kinzig, it even seems to be the case that masks increased the number of cases relative to the synthetic control group."
Att man under en kort tidsperiod i liknande städer i samma land inte lyckas återupprepa en slående effekt gör mig mycket skeptisk till att vi kan förvänta oss stora effekter av masker. Men ett litet bidrag kan det tänkas ge, i alla fall under kortare perioder. Det får vi väga mot om vi vill ha ett samhälle med allmänt maskbärande framöver. Jag vet heller inte vad hälsoriskerna är med maskbärande eller om det t o m finns andra hälsovinster?
Ett sätt att använda maskerna är ju att implementera dem i lokalsamhällen där klustersmitta utbryter. Ingen missar då vad som är på gång, allas ansikten förändras ju i ett slag. Men jag vet inte om vi har poliskapacitet att få det infört i alla lokalsamhällen i Sverige. Alla dessa lokalsamhällen är ju inte så integrerade i vår följsamma majoritetskultur. Tyskland har ju en helt annan kultur av auktoritet och lydnad. Polisen berättar för dig vad du ska göra. Punkt.
Läkare möter många med utdragna symtom (DN)
Till stöd för läkarna kom nyligen ett vårdprogram om covid-19 som har tagits fram inom region Stockholm för att alla i vården ska göra likadant, bland annat skicka remisser till rätt ställe och ta likadana prover.
Enligt Louise Eggimann, distriktsläkare och verksamhetschef på Torsviks vårdcentral, har programmet sammanställt den kunskap om sjukdomen som har samlats ihop under våren.
- Ingen visste någonting av det här i mars och en viktig del är att utesluta vad det inte kan vara, säger Louise Eggimann.
Hon berättar att det är vanligt att patienter som varit sjuka länge är ganska avtacklade och kan ha många olika slags symtom, exempelvis trötthet i vågor, muskelbesvär, dålig kondition, huvudvärk och olika förnimmelser i kroppen som känns som elektriska stötar eller darrningar. Andra är ljuskänsliga, hesa eller tappar naglarna.
Soo Aleman är docent och överläkare vid Medicinska enheten för infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon har lett en studie där 3 000 personer som var i Alperna på sportlovet testades. Av dem var 280 smittade med covid-19 och hade milda symtom. De har sedan följts upp.
- Bland dem har vi sett att mediantiden för hur länge man har symtom är 14 dagar.
Men på sociala medier, bland annat i Facebookgruppen "Covid-19, Vi som är drabbade" med över 11 000 medlemmar, har många tidigare friska personer vittnat om att de har symtom betydligt längre — inte sällan i flera månader.
- Vi vet inte vad det beror på. Covid-19 har visat sig vara en märklig sjukdom, där man kan få många konstiga symtom, säger hon.
Soo Aleman anser att det behövs mer forskning på det här området. Men hon vill ändå ge ett lugnande besked till de som är oroliga för att de fortfarande kan smitta andra efter månader med symtom.
- De studier som har tittat på hur länge man har kvar levande virus i kroppen har visat att det är upp till nio dagar. Därför tror jag att man kan avfärda att man fortfarande smittar efter så lång tid som tio—tolv veckor hos tidigare friska personer, säger Soo Aleman.
Till stöd för läkarna kom nyligen ett vårdprogram om covid-19 som har tagits fram inom region Stockholm för att alla i vården ska göra likadant, bland annat skicka remisser till rätt ställe och ta likadana prover.
Enligt Louise Eggimann, distriktsläkare och verksamhetschef på Torsviks vårdcentral, har programmet sammanställt den kunskap om sjukdomen som har samlats ihop under våren.
- Ingen visste någonting av det här i mars och en viktig del är att utesluta vad det inte kan vara, säger Louise Eggimann.
Hon berättar att det är vanligt att patienter som varit sjuka länge är ganska avtacklade och kan ha många olika slags symtom, exempelvis trötthet i vågor, muskelbesvär, dålig kondition, huvudvärk och olika förnimmelser i kroppen som känns som elektriska stötar eller darrningar. Andra är ljuskänsliga, hesa eller tappar naglarna.
Soo Aleman är docent och överläkare vid Medicinska enheten för infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon har lett en studie där 3 000 personer som var i Alperna på sportlovet testades. Av dem var 280 smittade med covid-19 och hade milda symtom. De har sedan följts upp.
- Bland dem har vi sett att mediantiden för hur länge man har symtom är 14 dagar.
Men på sociala medier, bland annat i Facebookgruppen "Covid-19, Vi som är drabbade" med över 11 000 medlemmar, har många tidigare friska personer vittnat om att de har symtom betydligt längre — inte sällan i flera månader.
- Vi vet inte vad det beror på. Covid-19 har visat sig vara en märklig sjukdom, där man kan få många konstiga symtom, säger hon.
Soo Aleman anser att det behövs mer forskning på det här området. Men hon vill ändå ge ett lugnande besked till de som är oroliga för att de fortfarande kan smitta andra efter månader med symtom.
- De studier som har tittat på hur länge man har kvar levande virus i kroppen har visat att det är upp till nio dagar. Därför tror jag att man kan avfärda att man fortfarande smittar efter så lång tid som tio—tolv veckor hos tidigare friska personer, säger Soo Aleman.
Ny studie visar att antikroppar mot coronaviruset försvinner snabbt (DN)
En ny brittisk studie som ännu inte är publicerade i en vetenskaplig tidskrift (och därmed inte vetenskapligt granskad) visar att antikroppar mot det nya coronaviruset inte finns kvar särskilt länge, upp till ett par månader. Efter bara 20-30 dagar efter infektionen börjar de försvinna. Hur stark antikroppsreaktion man får beror också på hur kraftiga symtom man haft. I studien har man bland annat tagit prover på 65 patienter i upp till 94 dagar efter att de började få symtom.
En tidigare studie som genomförts i Spanien på 61.000 personer från april till juni visar även den att den mätbara immuniteten försvinner på några veckor, skriver CNN.
Detta är något som även WHO varnat för sedan början av epidemin, eftersom andra typer av coronavirus orsakar förkylningar, som man inte blir långvarigt immun emot.
Experter menar dock att även om antikropparna försvinner så kan eventuellt en immunreaktion mot en ny infektion gå snabbare och leda till lindrigare symtom om man haft sjukdomen tidigare, enligt CNN.
En ny brittisk studie som ännu inte är publicerade i en vetenskaplig tidskrift (och därmed inte vetenskapligt granskad) visar att antikroppar mot det nya coronaviruset inte finns kvar särskilt länge, upp till ett par månader. Efter bara 20-30 dagar efter infektionen börjar de försvinna. Hur stark antikroppsreaktion man får beror också på hur kraftiga symtom man haft. I studien har man bland annat tagit prover på 65 patienter i upp till 94 dagar efter att de började få symtom.
En tidigare studie som genomförts i Spanien på 61.000 personer från april till juni visar även den att den mätbara immuniteten försvinner på några veckor, skriver CNN.
Detta är något som även WHO varnat för sedan början av epidemin, eftersom andra typer av coronavirus orsakar förkylningar, som man inte blir långvarigt immun emot.
Experter menar dock att även om antikropparna försvinner så kan eventuellt en immunreaktion mot en ny infektion gå snabbare och leda till lindrigare symtom om man haft sjukdomen tidigare, enligt CNN.
sunnis skrev:
Från din länk ovan. Spannet för presymtomatisk smittpridningen i de studier som WHO hänvisar till är stort. Så stort att det tom är möjligt (men inte troligt) att presymtomatisk smitta är den vanligaste smittan. 6,4- 69%
Multiple studies have shown that people infect others before they themselves became ill, (10, 42, 69, 82, 83) which is supported by available viral shedding data (see above). One study of transmission in Singapore reported that 6.4% of secondary cases resulted from pre-symptomatic transmission.(73) One modelling study, that inferred the date of transmission based on the estimated serial Transmission of SARS-CoV-2 – implications for infection prevention precautions: Scientific brief-4- interval and incubation period, estimated that up to 44% (25-69%) of transmission may have occurred just before symptoms appeared.(62) It remains unclear why the magnitude of estimates from modelling studies differs from available empirical da
Lite läsvärt om spanska sjukan.
Tycker mig se vissa likheter alltså inte bara i sjukdomen utan hanteringen.
"Få åtgärder för att minska spridningen
I början av hösten 1918 spred sig influensan med häpnadsväckande hastighet, i allt vidare cirklar ut över Sverige. De ansvariga myndigheterna, med Medicinalstyrelsen i spetsen, valde dock att ligga lågt. Vissa högljudda röster krävde storskaliga åtgärder, som att alla skolor, restauranger och biografer skulle stängas. Men de ansvariga tyckte att det var överdrivet. Istället överlät man åt varje enskild kommun att fatta beslut i sådana frågor – och så skedde bara sporadiskt. I Västerås stängdes till exempel biograferna under någon vecka, men öppnades snart igen, efter att biografägarna hade protesterat.
Att överhuvudtaget försöka minska spridningen av influensan var ändå i det närmaste lönlöst, enligt den allmänna åsikten. Detta skulle senare motsägas av erfarenheter från USA. Om man vidtog långtgående åtgärder för att minska smittspridningen kunde antalet drabbade begränsas kraftigt innan epidemin dragit förbi. Men det visste man inte då."
https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/spanska-sjukan-slog-hardast-mot-unga
Tycker mig se vissa likheter alltså inte bara i sjukdomen utan hanteringen.
"Få åtgärder för att minska spridningen
I början av hösten 1918 spred sig influensan med häpnadsväckande hastighet, i allt vidare cirklar ut över Sverige. De ansvariga myndigheterna, med Medicinalstyrelsen i spetsen, valde dock att ligga lågt. Vissa högljudda röster krävde storskaliga åtgärder, som att alla skolor, restauranger och biografer skulle stängas. Men de ansvariga tyckte att det var överdrivet. Istället överlät man åt varje enskild kommun att fatta beslut i sådana frågor – och så skedde bara sporadiskt. I Västerås stängdes till exempel biograferna under någon vecka, men öppnades snart igen, efter att biografägarna hade protesterat.
Att överhuvudtaget försöka minska spridningen av influensan var ändå i det närmaste lönlöst, enligt den allmänna åsikten. Detta skulle senare motsägas av erfarenheter från USA. Om man vidtog långtgående åtgärder för att minska smittspridningen kunde antalet drabbade begränsas kraftigt innan epidemin dragit förbi. Men det visste man inte då."
https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/spanska-sjukan-slog-hardast-mot-unga
Observera dock att det är med en modell utgående från ett antal uppskattningar som man får fram de högre talen, inte från någon studie av verkligheten. Den studien publicerades 15 april och har varit uppe några gånger förut i tråden. Risk för att uppskattningarna man gjorde då inte stämmer så bra med det man vet idag.Ulltand skrev:
https://www.nature.com/articles/s41591-020-0869-5
I stycket som du citerar har du fått med sidhuvudet vilket gör det väldigt svårläst/obegripligt.
Vet inte om det redan skrivits om, inte haft tid följa alla inlägg senaste dagarna: https://emanuelkarlsten.se/forbruka...sveriges-coronakommission-har-gjort-just-det/
Camilla Lif är tillsatt i Sveriges coronakommission för att granska hur Sverige hanterat pandemin. På Facebook har hon valt att gå med i gruppen ”Vi stöttar Anders Tegnell & co (FHM)”.
Gör det att hon förbrukat ditt förtroende?
...
Det här gör saker komplexa. Samtidigt är det viktigt att alla korten ligger på bordet. När Sveriges coronastrategi just nu granskas av hela världen, har vi inte råd att inte berätta om de eventuellt komprometterande detaljer som omgärdar den granskande kommissionen.
En ledamot i coronakommissionen var med i en Facebookgrupp som stöttar Tegnell.
Nu vet du det och omständigheterna.
Påverkar det ditt förtroende för kommissionen?
Camilla Lif är tillsatt i Sveriges coronakommission för att granska hur Sverige hanterat pandemin. På Facebook har hon valt att gå med i gruppen ”Vi stöttar Anders Tegnell & co (FHM)”.
Gör det att hon förbrukat ditt förtroende?
...
Det här gör saker komplexa. Samtidigt är det viktigt att alla korten ligger på bordet. När Sveriges coronastrategi just nu granskas av hela världen, har vi inte råd att inte berätta om de eventuellt komprometterande detaljer som omgärdar den granskande kommissionen.
En ledamot i coronakommissionen var med i en Facebookgrupp som stöttar Tegnell.
Nu vet du det och omständigheterna.
Påverkar det ditt förtroende för kommissionen?
Ila för dem som ställer allt hopp till ett vaccin:
https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2020.07.09.20148429v1.full.pdf
Gör inte du lite av det som Emanuel försökte undvika?MultiMan skrev:
Dvs. att skriva så att en åsikt lyser igenom genom att välja ut vad du citerade.
"Blir man jävig om man är med i en Facebookgrupp? I så fall är också Expressens medicinreporter Anna Bäsén jävig. Liksom Mattias Jansson, tillförordnad avdelningschef på Sveriges kommuner och regioner. För de är, liksom ett antal mindre profilerade journalister, medlemmar i samma grupp. Och det är en ganska vanlig sak, inte minst bland journalister. Man är med i grupper för att hålla koll på vad som sägs, utan att nödvändigtvis sympatisera.
Gör det att deras förtroende är förbrukat?
Antagligen inte. Samtidigt är det lätt att förstå hur det kan användas mot både en journalist och en ledamot i en oberoende kommission."
Förståndigt råd från FHM
"Nya uppmaningen: Håll avstånd trots antikroppar"
"Folkhälsomyndigheten har ändrat sina råd kring huruvida personer med antikroppar kan umgås med riskgrupper.
Stockholms smittskyddsläkare Per Follin uppmanar den med antikroppar att fortsätta hålla avstånd.
– Man säger att man kan umgås, men man ska fortsätta ha samma restriktioner, säger han till Expressen TV."
https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/nya-uppmaningen-hall-avstand-trots-antikroppar/
Borde även vissa influencers ha fattat.
Än vet vi för lite om denna smitta.
Även FHM håller på och lär sig.
"Nya uppmaningen: Håll avstånd trots antikroppar"
"Folkhälsomyndigheten har ändrat sina råd kring huruvida personer med antikroppar kan umgås med riskgrupper.
Stockholms smittskyddsläkare Per Follin uppmanar den med antikroppar att fortsätta hålla avstånd.
– Man säger att man kan umgås, men man ska fortsätta ha samma restriktioner, säger han till Expressen TV."
https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/nya-uppmaningen-hall-avstand-trots-antikroppar/
Borde även vissa influencers ha fattat.
Än vet vi för lite om denna smitta.
Även FHM håller på och lär sig.
BirgitS skrev:
En modell som bygger på uppmätt virus i svalget. Låter vettigt och konstigt vore det om inte virusnivån avspeglade smittan
"We observed the highest viral load in throat swabs at the time of symptom onset, and inferred that infectiousness peaked on or before symptom onset"