Det nominerades till Kasper Salinpriset 2010, Mies van der Rohepriset 2011 och tilldelades bland annat The International Architecture Award av the Chicago Atheneaum 2011.
Vilken monumental vederstyggelse. Här har vi en stackars arkitekt som uppenbarligen bara hade skokartonger och wellpapp att leka med hela uppväxten. Ytterväggarna med sin struktur av sönderrivna flyttkartonger slås bara i smaklöshet av den vedervärdiga inredningen, i samma färgsättning dessutom. Här kan man irra runt länge utan att bli helt klar över om man befinner sig utomhus eller inomhus.
Kommandobryggorna till balkonger/altaner ser ut som något lilla Totte skurit ut med sax ur ett tomt mjölkpaket på lekis. Och varför dessa korkade glasräcken som snabbt blir så fula? Är det för att Herr Direktören ska kunna sitta däruppe med en lämplig grogg och spana på sin unga troféhustru när hon plaskar omkring i poolen?
Planlösningen är ett lika sorgligt kapitel, med onödiga gångar och diverse funktioner utslängda i olika planetsystem. Två gym! Det blir ju mycket träning bara genom att ränna från det ens gymmet till det andra. Och hujeda mig för detta ”Dressing Room”! Vad är det som får höga vederbörande att tro att påklädningskammaren automatiskt förflyttar dem till Hollywood genom att kalla den för ”Dressing Room”? Eller ska man förvara salladsdressing därinne?
Den här sortens smaklösa skrytbyggen fyller bara en enda funktion: att visa att min penningpung minsann är större än din. Men så går heller alltför sällan hög inkomst hand i hand med något direkt utvecklat estetiskt sinne eller konstnärlig fantasi.
Gillar den! Dock så kan jag hålla med Yonna om inredningen, det ser verkligen livlöst ut och hade krävt bättre möbler och lite mer färg.
Jag är svag för platta tak (även om jag aldrig skulle ha ett platt tak själv i Sverige), men det är något med det avskalade och enkla formspråket som tilltalar mig, less is more liksom. Motsatsen till ett Pål Ross hus med sina omotiverade och onödiga svängar och samtidigt också motsatsen till all hemsk New England pastisch som poppar upp över allt.
Tro att inredningen var ordentligt preparerad inför försäljningen, då just detta ”bord” fanns med flera gånger. Smaken är ju olika, men allt som visades kändes allt för nytt o lite väl ditplacerat.
Marlen Eskilsson skrev:
FG skrev:
