Och träningsvärken fick du med på köpet. 
Vad kostar ett kort på gymmet?, det måste du kanske dra bort...
Vad kostar ett kort på gymmet?, det måste du kanske dra bort...
Riktigt intressant att läsa om era funderingar kring btg. och blandningar, men ingenstans ser jag att någon har tagit hänsyn till fuktkvoten i grus/sand vid viktangivelsen.
Våt sand/grus väger mer än torr och det är en av anledningarna till att btg.stationerna provar sin sand/grus, annars skulle vct-talet påverkas fel om det tillsätts lika många liter vatten till en torr blandning som en fuktigare. Men huvudsakligen handlar provningen om att fastställa siktkurvan, dvs hur storleksfördelningen av kornen är i sand/grus. Vitsen med rätt sammansätttning är att sanden ska fylla alla håligheter och även ha tillräcklig yta för att kunna limmas samman av cement/vatten. Cement i sin tur består endast av finmalen kalksandsten som granuleras i roterugn före malning. Det är 'limmet' i btg.massan.
Och till min stora glädje ser jag att ingen angett delarna i antalet skyfflar sand/grus, ballast och cement. Det var annars vanligt förr. 'Släng i 30 skyfflar grus och en säck cement' (50 kg på den tiden) kunde det låta (i blandaren alltså). Kvalitén på den färdiga blandningen blev givetvis oxå därefter
Nu ska ni få ett mått att fundera över: En säck färdigblandad btg. (sand/grus och cement) väger X kg. Av den får man exakt 17 lit. btg. med angiven vattentillsats. Hur mycket väger säcken (med innehåll) torr?
Ett annat bra riktmått är att btg./m3 väger cirka 2.300 kg och med armering 2.400 kg.
I Byggnorm 1980 angavs dock tungheten till cirka 2.400 kg för icke hårdnad btg.massa och cirka 2.400 kg för härdad btg. (alltså skulle btg. väga lika mycket efter härdning som före vilket är en ekvation som jag inte kan få till att gå ihop eftersom massan under härdningen avger det vatten som finns i btg.massan och härdad btg. måste då rimligen väga mindre i vikt efter härdning). Vidare angavs för cementbruk cirka 2.200 kg och för kalkcementbruk cirka 1.900kg.
Sen var det någon som framställde frågan om ballastens betydelse i btg.massan. Det blir avgjort en bättre (högre hållfasthet för tryck) btg. med ballast (singel, sten/makadam) än med enbart grus+cement+vatten. Det är oxå mer ekonomiskt fördelaktigt att använda ballast vid stora btg.kvantiteter eftersom krosskostnaden är mindre för sten än icke naturligt grus (gjutgrus). Naturgrus (rundkornigt) är visserligen bra till mycket men inte alltid till btg. Det kan oxå hända att ett naturgrus i siktkurvan saknar en viss dimension (eller flera), så att man får tillsätta krossgrus av just den/de dimensionen/-erna.
Det är oxå lättare att få 'fågelbo' (håligheter) i en armerad btg.konstruktion med stor sten än mindre. Därför har singelbetongen ökat sin andel. Det har oxå att göra med att btg.massan för det mesta pumpas ut och då passar inte stor ballast i massan. Priset är dock sämre btg. om inte cementhalten höjs avsevärt.
För den mer vetgirige kan jag rekommendera att försöka få tag i boken "Materialet Betong" som utgavs av Sv. Cementföreningen 1972. Finns någon nyare efterföljare är det mig obekant. Den ingick som kurslittratur för btg. B och A. Det som idag kallas II resp. I. Där finns blandningsrecept och mycket annat nyttigt att läsa.
Och för er som ska bygga plintar/stödmurar (i huvudsak utsatta för tryck uppe ifrån) kan jag ge tipset att använda 'sparsten' i samband med gjutningen för att spara på sand/grus och cement. Då får ni åka till något ställe där det finns naturligt rund knytnävsstor (eller lite större) natursten att tillgå (avharpningsbandet i ett grustag kan vara ett ställe att leta på), tvätta den med vatten och sen, i samband med gjutningen, pytsa i btg.massa och i den peta ner 'sparsten'. Det gör ingenting om sparstenarna kommer i kontakt med varandra bara det är btg.massa runt varje sten. Och den ska vara våt vid iläggningen.
_____________________
Byggaren
Våt sand/grus väger mer än torr och det är en av anledningarna till att btg.stationerna provar sin sand/grus, annars skulle vct-talet påverkas fel om det tillsätts lika många liter vatten till en torr blandning som en fuktigare. Men huvudsakligen handlar provningen om att fastställa siktkurvan, dvs hur storleksfördelningen av kornen är i sand/grus. Vitsen med rätt sammansätttning är att sanden ska fylla alla håligheter och även ha tillräcklig yta för att kunna limmas samman av cement/vatten. Cement i sin tur består endast av finmalen kalksandsten som granuleras i roterugn före malning. Det är 'limmet' i btg.massan.
Och till min stora glädje ser jag att ingen angett delarna i antalet skyfflar sand/grus, ballast och cement. Det var annars vanligt förr. 'Släng i 30 skyfflar grus och en säck cement' (50 kg på den tiden) kunde det låta (i blandaren alltså). Kvalitén på den färdiga blandningen blev givetvis oxå därefter
Nu ska ni få ett mått att fundera över: En säck färdigblandad btg. (sand/grus och cement) väger X kg. Av den får man exakt 17 lit. btg. med angiven vattentillsats. Hur mycket väger säcken (med innehåll) torr?
Ett annat bra riktmått är att btg./m3 väger cirka 2.300 kg och med armering 2.400 kg.
I Byggnorm 1980 angavs dock tungheten till cirka 2.400 kg för icke hårdnad btg.massa och cirka 2.400 kg för härdad btg. (alltså skulle btg. väga lika mycket efter härdning som före vilket är en ekvation som jag inte kan få till att gå ihop eftersom massan under härdningen avger det vatten som finns i btg.massan och härdad btg. måste då rimligen väga mindre i vikt efter härdning). Vidare angavs för cementbruk cirka 2.200 kg och för kalkcementbruk cirka 1.900kg.
Sen var det någon som framställde frågan om ballastens betydelse i btg.massan. Det blir avgjort en bättre (högre hållfasthet för tryck) btg. med ballast (singel, sten/makadam) än med enbart grus+cement+vatten. Det är oxå mer ekonomiskt fördelaktigt att använda ballast vid stora btg.kvantiteter eftersom krosskostnaden är mindre för sten än icke naturligt grus (gjutgrus). Naturgrus (rundkornigt) är visserligen bra till mycket men inte alltid till btg. Det kan oxå hända att ett naturgrus i siktkurvan saknar en viss dimension (eller flera), så att man får tillsätta krossgrus av just den/de dimensionen/-erna.
Det är oxå lättare att få 'fågelbo' (håligheter) i en armerad btg.konstruktion med stor sten än mindre. Därför har singelbetongen ökat sin andel. Det har oxå att göra med att btg.massan för det mesta pumpas ut och då passar inte stor ballast i massan. Priset är dock sämre btg. om inte cementhalten höjs avsevärt.
För den mer vetgirige kan jag rekommendera att försöka få tag i boken "Materialet Betong" som utgavs av Sv. Cementföreningen 1972. Finns någon nyare efterföljare är det mig obekant. Den ingick som kurslittratur för btg. B och A. Det som idag kallas II resp. I. Där finns blandningsrecept och mycket annat nyttigt att läsa.
Och för er som ska bygga plintar/stödmurar (i huvudsak utsatta för tryck uppe ifrån) kan jag ge tipset att använda 'sparsten' i samband med gjutningen för att spara på sand/grus och cement. Då får ni åka till något ställe där det finns naturligt rund knytnävsstor (eller lite större) natursten att tillgå (avharpningsbandet i ett grustag kan vara ett ställe att leta på), tvätta den med vatten och sen, i samband med gjutningen, pytsa i btg.massa och i den peta ner 'sparsten'. Det gör ingenting om sparstenarna kommer i kontakt med varandra bara det är btg.massa runt varje sten. Och den ska vara våt vid iläggningen.
_____________________
Byggaren
med tanke på att man får 13 liter av en 25 kg säck så bör din säck väga ca 32 kg om man nu förutsätter samma blandningsförhållande.
I övrigt ligger det nu ca 5 m3 0-8 kross samt 5 m3 8-16 på gården och väntar på att sammanblandas med ett större antal säckar cement. Ska bli ca 22-23 T-element av detta. Maxhöjd 1.10 och maxbredden blir ca 80 cm. Kommer att göra avsteg från hur ett T-element "ska" se ut och sätta den lodräta delen mittpå. Belastningen mot muren består enbart av pinmo på en sträcka av 2 meter. Sen kommer en stenmur men enligt dimensioneringsguider jag har läst behöver man inte ta hänsyn till muren då den står såpass långt bort.
I övrigt ligger det nu ca 5 m3 0-8 kross samt 5 m3 8-16 på gården och väntar på att sammanblandas med ett större antal säckar cement. Ska bli ca 22-23 T-element av detta. Maxhöjd 1.10 och maxbredden blir ca 80 cm. Kommer att göra avsteg från hur ett T-element "ska" se ut och sätta den lodräta delen mittpå. Belastningen mot muren består enbart av pinmo på en sträcka av 2 meter. Sen kommer en stenmur men enligt dimensioneringsguider jag har läst behöver man inte ta hänsyn till muren då den står såpass långt bort.
Hur gick det för han/hon som skulle gjuta med 0/32 bärlager grus? Är inne på samma tanke men tvekar inför mjölet som finns med i 0/32...
Ska ju ändå lägga 0/32 bakom garage och kan då ta hem en hel lastbil eller två med detta.
Ska ju ändå lägga 0/32 bakom garage och kan då ta hem en hel lastbil eller två med detta.
Är det mig du menar?
Jag provade att göra betongmed 0/16, det gick inte så bra, det blev stenkulor.
Det gick bättre när jag blandade in 0/4 också. Som sagt har jag inga större hållfasthetskrav, jag har använt betongen till att fixera/sätta kantstenar.
/fredrik
Jag provade att göra betongmed 0/16, det gick inte så bra, det blev stenkulor.
Det gick bättre när jag blandade in 0/4 också. Som sagt har jag inga större hållfasthetskrav, jag har använt betongen till att fixera/sätta kantstenar.
/fredrik
Nej det var "tiggre" som lagt in den frågan... Men det verkar som det inte skulle fungera så bra...
Har förstått att det pågår en del forskning i ämnet att använda bergkross istället för natursten/grus. Allt för att hålla priserna nere... Fast ännu har jag inte hittat någon som vill sprida lämpliga blandningsförhållanden på krosset... Det enda jag hittat är att man ska undvika stenmjölsfraktionen. Gjutsand blandat med lite grövre kross verkar vara rätt melodi för att få bättre ekonomi... Men för privata projekt, och de förhållandevis små mängderna det rör sig om gör det ingen skillnad. Desutom säkrast om håller man sig lämpligen till de beprövade metoderna. . Forksningen görs av de större bolag som gör av med tusentals-ton med ballast. Där gör varje krona skillnad i slutändan...
Har förstått att det pågår en del forskning i ämnet att använda bergkross istället för natursten/grus. Allt för att hålla priserna nere... Fast ännu har jag inte hittat någon som vill sprida lämpliga blandningsförhållanden på krosset... Det enda jag hittat är att man ska undvika stenmjölsfraktionen. Gjutsand blandat med lite grövre kross verkar vara rätt melodi för att få bättre ekonomi... Men för privata projekt, och de förhållandevis små mängderna det rör sig om gör det ingen skillnad. Desutom säkrast om håller man sig lämpligen till de beprövade metoderna. . Forksningen görs av de större bolag som gör av med tusentals-ton med ballast. Där gör varje krona skillnad i slutändan...
Kross används redan idag. Var ett snacka för typ 10års att kross skulle vara sämre än singel. Men enligt testerna så var kross starkare i vissa förhållande. Vi kör med 4-8 singel och 8-16 kross sen
gjutgrus 0-6. Allt hänger man täcker upp så många olka steg så man får rätt filler. Man kan göra med mycket större sten men man måste har de nedre stegen med
gjutgrus 0-6. Allt hänger man täcker upp så många olka steg så man får rätt filler. Man kan göra med mycket större sten men man måste har de nedre stegen med
Hej alla kunniga. Jag är en riktigt amatör men med farfar som snickare så har vi tänkt bygga ut badrum och pannrum.
Jag har gjort en tabbe och undrar om det fungerar iallafall. Skulle beställa gjutgrus, men sade gjutsand och har nu fått hem ett stort lass med mursand!! 0-4 är det väl. Vet att de är väsentligt dyrare men bara de funkar så är jag nöjd.
Jag ska ha det till att först gjuta sulan längst under, murning upp till platthöjd och sedan till själva plattan blir de ca 10cm betong.
Har pratat med en murare och en hemmagjutare och de säger att de är ok om jag blandar med singlet jag har hemma (8-16). Men det känns iallafall osäkert. Hemmagjutaren sa 3 delar sand och 1 del singel så vart det kanon, låter lite klent med singel tycker jag.
Men vill bara ha ett kvitto på att de blir tillräckligt hållbart med mursand Fyller upp med singel och sedan 200mm isolering i plattan. Så det blir inget luft under plattan.
Jag har gjort en tabbe och undrar om det fungerar iallafall. Skulle beställa gjutgrus, men sade gjutsand och har nu fått hem ett stort lass med mursand!! 0-4 är det väl. Vet att de är väsentligt dyrare men bara de funkar så är jag nöjd.
Jag ska ha det till att först gjuta sulan längst under, murning upp till platthöjd och sedan till själva plattan blir de ca 10cm betong.
Har pratat med en murare och en hemmagjutare och de säger att de är ok om jag blandar med singlet jag har hemma (8-16). Men det känns iallafall osäkert. Hemmagjutaren sa 3 delar sand och 1 del singel så vart det kanon, låter lite klent med singel tycker jag.
Men vill bara ha ett kvitto på att de blir tillräckligt hållbart med mursand
Fyller upp med singel och sedan 200mm isolering i plattan. Så det blir inget luft under plattan.Jag har aldrig provat med 0-4 men dewt borde funka tycker jag men receptet underkänner jag. Följ det som står bak på en cementasäck istället. har för mig att det ska vara 20-22 liter sand på 20 liter grus för en halv säck cement
Blir inte riktigt klok på det här med sand, grus och sten. En del pratar om cement/grus/sten och en del om cement/sand/grus och en del om cement/sand/sten. Jag antar att alla pratar egentligen om samma saker, men för mig är det skillnad på grus och sand tex.
Och hur är det med makadam går det att använda som sten i betongrecepten?
Och hur är det med makadam går det att använda som sten i betongrecepten?
Dr.SiC skrev:
Sand är ett naturmaterial, precis som grus. Det är m.a.o. rundkornigt. Eller ... i varje fall inte krossat så att det blir skarpa kanter på kornen. Sand är praktiskt sett mer fingraderat än grus. Kornstorleken anger vilken storlek det har. I ett btg.recept skall all ingående ballast; grus, sten, bilda en homogen massa med så lite hålrum mellan kornen som möjligt. Detta för att ballasten är hårdare än cementen som är limmet som håller det samman. Man får därför ha olika gradition på kornen efter en siktkurva så att tätheten blir den rätta. Fattas det då en viss fraktion på storleken, blandar man flera olika sorters ballast för att få en jämn siktkurva.
Om du då har sand 0-4 mm och annan ballast (sten eller makadam) i storlek 8-16 (eller vad du nu har) så får du alltså ett hack i siktkurvan mellan 4-8. Det innebär att det går åt mer cement för att limma samman kornen till den hållfasthetsklass btg. ska ha, beroende på att sandkornens sammanlagda yta blir större för samma färdiga volym, än om du inte haft språnget i siktkurvan. Den färdiga blandningen blir inte heller lika hållfast.
Makadam (och för den delen oxå andra krossprodukter) går utmärkt att använda i btg.blandningar. Däremot skiljer det på packningsgraden. Runda korn vänder sig lättare vid sammanpackning än kross eftersom kanterna inte rullar undan på samma sätt. Det s.k. porvinkelvattnet (cement-vatten) får oxå annan vinkel i angreppet mellan kornen.
Att gjuta en sula med sand 0-4 och singel 8-16 (naturprodukt) går bra (en pelare med). Men hade det varit ett fribärande btg.bjälklag eller en fribärande btg.balk, så hade det varit sämre. Men du bör öka andelen cement med cirka 25-30% för att kompensera för hacket i siktkurvan.
_________________
Byggaren