Jag har lite bekymmer med uppvärmningen av mitt hus. På nedervåning är det vattenburen golvvärme kopplat till en frånluftsvärmepump. På övervåningen har jag vattenburna radiatorer kopplade till samma FLVP, tvårörs-system. Golvvärmen shuntas förstås ned till en för golvet lämpligare temperatur.

Jag har idag tre radiatorer på övervåningen i resp. rum:
Sovrum 1 (blå): Purmo Compact C11, 2000x500 (LxB)
Sovrum 2 (röd): Purmo Hygiene H20, 800x500 (LxB)
Sovrum 3 (grön): Purmo Compact C11, 800x600 (LxB)
Planritning av en vindsvåning med specificerade mått och markerade uppvärmningsenheter i olika färger för varje rum.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Dessa radiatorer ska ha en angivet effekt (55/45-20) på 883, 413 resp. 386 W.

Badrummet har elektrisk golvvärme och klädkammare/hall/kattvindar saknar uppvärmningsanordning.

En representant från det företag som installerade min FLVP tyckte (bara genom en snabb rundgång på övervåningen, bara tittande) att radiatorerna såg lite små ut och sa att de aldrig installerar mindre än motsvarande två paneler med två konvektorer.
Enligt honom var det lämpligt att installera åtminstone ca 50W/kvm per rum, han hade personligen installerat 100W/rum i sina föräldrars hus. Nuvarande ger alltså 57, 37 resp 46 W/kvm.

Purmo rekomenderar ca 70-75W/kvm alternativt ca 30W/kubikmeter.

Vi har ca 2,5 i takhöjd, men snedtak på övervåningen.

Genom att räkna på siffrorna 75W/kvm får jag att rummen borde behöva radiatorer med storlek om:
Sovrum 1: 1170W
Sovrum 2: 832,5W
Sovrum 3: 630W

räknar jag även med klädkammare i sovrum 1 och kattvindar i sovrum 2 och 3 för att få kvadratiska rum får jag värdena 1365, 997,5 resp. 697,5 W.

Av detta verkar det rimligt att företagsrepresentanten har rätt.

Åtgärd för detta är ju då att i så fall byta alla tre radiatorer mot något annat.
Jag har försökt att räkna på detta, och konstaterat att byten till Purmo C22 (sovrum 1) och C33 (sovrum 2 och 3) borde ge mig 1481, 816 resp. 939 W.
Alternativt LP Kompact 22 resp. 33or: 1459, 858 resp. 1004 W.

Är mina beräkningar rimliga?
Är det rimligt att räkna med 55/45-20? (Jag vill minnas att jag någonstans läst vad det betyder och att detta borde gälla mig, men hittar inte igen var och kommer inte ihåg vad jag läste. Vad betyder detta? Hur ska det utläsas?)
Om mina beräkningar är rimliga, borde det här avhjälpa mitt problem, eller kan jag hamna i sitsen att jag byter alla paneler för 13-17k och sedan ändå har kallt på övervåningen i vinter för att något annat inte mäktar med? Vad behöver jag mer kolla innan jag ringer rörisen och bokar in bytet?
 
Jag tycker det verkar rimligt. Med värmepump vill man hålla nere framledningstemperaturen så mycket det går med rimliga medel.

55/45-20 betyder att framledningstempen till radiatorn är 55 grader, returen 45 och rumstemperaturen 20. Det brukar även kallas DT30 eftersom radiatorns medeltemperatur (50 grader) är 30 grader högre än rumstempen.
55 grader är traditionellt sätt en gräns för vad en värmepump klarar med enbart kompressorn. Dagens pumpar klarar visserligen några grader mer, men eftersom verkningsgraden och livslängden minskar med ökad temperatur så är det fortfarande en bra tumregel.
 
Tack!
Kan du se/tänka något annat man borde ta med i beräkningen?

Hur mycket effekt kan det tänkas ge att göra ett sådant byte? Fick kommentaren att jag verkade ha väldigt hög kurva vald i pumpen i vinter, den bör man väl kunna ställa ner? Kan man spekulera i hur mycket?
 
Gör en energiberäkning!
Känner du till u-värden eller konstruktion av väggar, tak och fönster?

Har du ett nyare (välisolerat) hus är schablonvärdena inkl konsultmarginal. Självklart är det bra med stora radiatorer men det utnyttjar man genom att sänka kurvan. 55/45 är ok, men 45/35 borde vara möjligt och ger bättre förutsättningar för värmepumpen.
 
Fönstren har jag inte mer uppgifter om än det begränsade som står i bopärmen:
"Typ Elit Fönster Super. Vitmålade träfönster glasade med 3-glas isolerruta."

Väggar och tak har jag följande uppgifter från konstruktionsritningarna:
Konstruktionsritning som visar detaljer av ett hus med snedtak, yttervägg och bjälklag.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Kanske liten text, men det står som följer:
Yttervägg
13 mm gipsskiva gr
0.15 mm plastfilm
240 mm massivreglar
240 mm min.ull
9 mm gipsskiva gu
24 mm spikreglar
Up = 0,193 W/m2K

Hanbjälklag
13 mm gipsplank
28 mm glespanel
0,2 mm plastfilm
400 mm lösull
Up=0,136 W/m2K

Snedtak
13 mm gipsplank
28 mm glespanel
0.2 mm plastfilm
290 mm lösull
3 mm träfiberskiva
45 mm luftspalt

Stödbensvägg
13 mm gipsskiva
45 mm regelverk

Vet inte hur jag omsätter detta till något nyttigt för diskussionen dock.
Huset är ett Myresjöhus (okänd modellbeteckning) byggt 2004.
 
Det var tillräcklig info för att komma vidare!
Snedtakets u-värde blir ca 0,155 W/m²K
Vi antar fönstrens u-värde till 1,3 W/m²K
Antag även balkongdörrens u-värde till 1,3 W/m²K

Sovrum 1 + klk + kattvind:
x m² Snedtak * 0,155 W/m²K
x m² Hanbjälklag * 0,136 W/m²K
x m² Yttervägg * 0,193 W/m²K
2*1,1*1,3 = 2,86 m² Fönster * 1,3 W/m²K

Du får räkna på ytorna.
Summera ovanstående och multiplicera med temperaturdifferensen vid dimensionerande utetemp (-20 °C). Vill du ha 21 °C inne blir differensen 41 K.
Då får du en siffra i W som är transmissionsförlusten vid dimensionerande utetemp.

Därefter behöver du lägga till ventilationen, antag 10 l/s = 0,01 m³/s i sovrum 1.
0,01 m³/s * 1 kJ/kgK * 1,2 kg/m³ * 41 K = 0,492 kJ/s = 492 W.
Hälften i sovrum 2 och 3.

Ska man räkna noggrant kan man dra av 80 W per person och även för värmeförluster för div elutrustning som belysning, laddare mm, schablonvärdet är 2 W/m².

Om vi nu antar att transmission + ventilation - personlast - processlast = 900 W så kan vi hoppa vidare till purmos excelark (här för Thermopanel, men de är snarlika Compact)
https://www.purmo.com/public/prod/b...atfront_thermopanel_heatoutputs_2009-1-2.xlsx
Genom att stoppa in lite olika tillopps-, retur- och rumstemperaturer kan man se vad olika varianter ger. Jag får i detta exempel att 47, 37 och 21 °C ger 900 W för en typ 22 i storleken 500*2000 mm.

Gör om beräkningen för sovrum 2 och 3 och håll tummarna för att de radiatorer som får plats inte kräver högre tilloppstemperatur än det i sovrum 1.
 
Nu ska vi se om jag hänger med.

Hur beräknar du snedtakets U-värde?
I formeln för sovrum 1, jag antar att det är faktisk yta av exempelvis snedtaket som ska mätas, inte golvytan det täcker, korrekt?

Säg att det blir 9 kvm hanbjälklag, 15 kvm yttervägg och 18 kvm snedtak i sovrum 1, nu uppskattar jag lite fritt.
Det skulle alltså ge:

18*0,155 + 9*0,136 + 15*0,193 + 2*1,1*1,3 = 9,8
Multiplicerat med tempdiff => 9,8 * 41 = 400 W

Lägger till för ventilationen enligt ovan ger 400 + 492 = 892 W.
Sedan dra av (men det kan man väl låta bli och använda som buffert istället tänker jag) 2*80 (avstår att räkna treåringen) + 2*16 kvm:
892 - 2*80 - 2*16 = 700 W

Betyder det här att jag i så fall skulle behöva en radiator i rummet som är dimensionerad för 700 W för att kunna hålla 21 grader inne när det är -20 ute?

Och om jag fortsätter funderingarna efter de beräkningar du antog, dvs. 900W, att om jag en vinterdag med -20 grader håller 21 grader inomhus om jag har 47 graders framledning och returen är 37 grader?
Om jag har en radiator som därvid ger 900W alltså?

Dum fråga kanske men vi kör. Hur man reglerar tilloppstemperatur är för mig väldigt klart, det gör FLVP efter vilken kurva man väljer och vilken temperatur det är ute. I exemplet ovan skulle jag alltså behöva ställa in en kurva som ger 47 grader vid -20.
Men hur reglerar man vilken returtemperatur man får? Är det enbart med hjälp av flödet som passerar genom radiatorerna, eller har man ytterligare verktyg att ta till?

Verkar jag vara på rätt väg? Verkar jag missförstå något?
 
Jag brukar använda den här siten för att räkna på u-värden
http://www.energiberakning.se/U_medel/U_medel.aspx

Det är verklig yta som man ska räkna med.

Om ni inte är i rummet och släckt alla lampor behöver radiatorn fixa uppvärmningen på egen hand. Då är det rätt att se personlasten som buffert. Om man däremot gör en energiberäkning behöver man ta hänsyn till personlasten.

Returtemperaturen regleras via flödet. Ökar flödet innebär det en högre returtemperatur och en högre medeltemperatur för radiatorn, d v s lite högre effektavgivning.
 
Slutligen, efter mycket om och men, har jag fått tummen ur och gjort mätningar och beräkningar.

Summeringen landar på följande:

Sovrum 1
Platt tak (7,0m²): 55,39 W
Snedtak (31,1): 197,71 W
Yttervägg (10,2): 543,50 W
Fönster/dörr (2,7): 142,37 W
Ventilation: 500,00 W
Summa: 1438,98 W

Sovrum 2
Platt tak (9,2): 72,86 W
Snedtak (5,1): 32,39 W
Yttervägg (11,9): 636,23 W
Fönster/dörr (3,3): 176,59 W
Ventilation: 250,00 W
Summa: 1168,08 W

Sovrum 3
Platt tak (6,3): 50,14 W
Snedtak (4,9): 30,99 W
Yttervägg (12,3): 654,33 W
Fönster/dörr (1,1): 59,89 W
Ventilation: 250,00 W
Summa: 1045,35 W

Badrum

Platt tak (3,7): 29,31 W
Snedtak (2,4): 15,36 W
Yttervägg (5,3): 283,90 W
Fönster/dörr (1,1): 59,89 W
Ventilation: 250 W
Summa: 638,45 W

Hall

Platt tak (3,3): 26,26 W
Snedtak (4,3): 27,62 W
Summa: 53,88 W

Totalt: 4345 W


De föreslagna radiatorerna från Purmo C22 och C33 ger totalt 3236 W
och LP Kompact 22 och 33 ger totalt 3321 W

Båda alternativen ger alltså lite för snål effekt.
Å andra sidan behöver man kanske räkna med en del värmespridning från nedre plan också, speciellt i trappen/hallen som nu inte är medräknat.
Och allt annat lika ger mig alternativen alltså ändå nästan dubbel effekt mot nuvarande, det borde ju göra en märkbar skillnad kan jag tycka.
Oräknat, både nuvarande och kommande, är den elektriska golvvärmen i badrummet som jag (speciellt med dagens elpriser) gärna undviker att elda på alltför mycket med, men det ger ju ett litet tillskott om man känner nödvändigheten att ha igång det också.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.