Byte av Aquaes 380 – funderar på FTX + elpanna istället för ny FLVP
Hej!
Jag står inför att behöva byta ut värmesystemet i vårt hus i Umeå och skulle gärna höra era erfarenheter och synpunkter.
Huset är byggt 1994, ca 170 m², och har vattenburen golvvärme på båda planen. Nuvarande värmesystem är en Elektro Standard Aquaes 380 (frånluftsvärmepump med elspets, tillverkad 1993), som har fungerat bra men som nu behöver ersättas.
Problemet är framför allt placeringen: aggregatet står på övervåningen i teknikrummet och är stort och tungt. Jag vill därför undvika ännu en integrerad "allt-i-ett"-lösning som blir ett problem den dag den ska bytas igen.
Förutsättningar:
* vattenburen golvvärme (170 m²)
* tilluftskanaler till sovrum/vardagsrum finns redan kopplade till teknikrummet
* en golvvärmefördelare på övervåningen, en på bottenvåningen
* kalla vintrar, ibland runt -30 °C
* total elanvändning ca 20 000 kWh/år inklusive hushållsel
* ingen möjlighet till vettig solcellsanläggning p.g.a. tomt och takläge
Jag funderar därför på en helt modulär lösning:
* separat FTX-aggregat
* separat elpanna/elpatron för golvvärmen
* separat varmvattenberedare
* så enkel och standardiserad teknik som möjligt
* ingen molnberoende styrning
Tanken är att grundfunktionerna ska skötas av vanlig styrning i respektive apparat, men att Home Assistant kan användas för övervakning, statistik och optimering.
För ventilationen funderar jag på optimerad behovsstyrning via Home Assistant baserad på:
* CO₂-halt (inne)
* temperatur (inne och ute)
* relativ luftfuktighet (inne)
* daggpunkt/absolut fuktighet (inne och ute)
* PM2.5 (t.ex. hög partikelhalt inne vid matlagning, om uteluften samtidigt är renare)
Mina frågor till er:
* Är FTX + elpanna + separat varmvattenberedare en vettig lösning för ett sådant hus?
* Är det någon som valt en liknande lösning och hur blev resultatet?
* Vilka fabrikat på FTX, elpanna och varmvattenberedare skulle ni titta på?
* Behövs bufferttank till golvvärmen eller är det onödigt?
* Finns det några vanliga fallgropar med en sådan här uppdelad lösning?
* Skulle ni göra annorlunda om ni hade byggt om idag?
Jag är medveten om att en luft/vattenvärmepump eller bergvärme sannolikt skulle ge lägre energiförbrukning, men jag är osäker på om den ökade komplexiteten och kostnaden är värd det i vårt fall. Jag uppskattar enkelhet, reparerbarhet och att systemet ska fungera i många år.
Alla idéer, erfarenheter och tips tas tacksamt emot!
Jag står inför att behöva byta ut värmesystemet i vårt hus i Umeå och skulle gärna höra era erfarenheter och synpunkter.
Huset är byggt 1994, ca 170 m², och har vattenburen golvvärme på båda planen. Nuvarande värmesystem är en Elektro Standard Aquaes 380 (frånluftsvärmepump med elspets, tillverkad 1993), som har fungerat bra men som nu behöver ersättas.
Problemet är framför allt placeringen: aggregatet står på övervåningen i teknikrummet och är stort och tungt. Jag vill därför undvika ännu en integrerad "allt-i-ett"-lösning som blir ett problem den dag den ska bytas igen.
Förutsättningar:
* vattenburen golvvärme (170 m²)
* tilluftskanaler till sovrum/vardagsrum finns redan kopplade till teknikrummet
* en golvvärmefördelare på övervåningen, en på bottenvåningen
* kalla vintrar, ibland runt -30 °C
* total elanvändning ca 20 000 kWh/år inklusive hushållsel
* ingen möjlighet till vettig solcellsanläggning p.g.a. tomt och takläge
Jag funderar därför på en helt modulär lösning:
* separat FTX-aggregat
* separat elpanna/elpatron för golvvärmen
* separat varmvattenberedare
* så enkel och standardiserad teknik som möjligt
* ingen molnberoende styrning
Tanken är att grundfunktionerna ska skötas av vanlig styrning i respektive apparat, men att Home Assistant kan användas för övervakning, statistik och optimering.
För ventilationen funderar jag på optimerad behovsstyrning via Home Assistant baserad på:
* CO₂-halt (inne)
* temperatur (inne och ute)
* relativ luftfuktighet (inne)
* daggpunkt/absolut fuktighet (inne och ute)
* PM2.5 (t.ex. hög partikelhalt inne vid matlagning, om uteluften samtidigt är renare)
Mina frågor till er:
* Är FTX + elpanna + separat varmvattenberedare en vettig lösning för ett sådant hus?
* Är det någon som valt en liknande lösning och hur blev resultatet?
* Vilka fabrikat på FTX, elpanna och varmvattenberedare skulle ni titta på?
* Behövs bufferttank till golvvärmen eller är det onödigt?
* Finns det några vanliga fallgropar med en sådan här uppdelad lösning?
* Skulle ni göra annorlunda om ni hade byggt om idag?
Jag är medveten om att en luft/vattenvärmepump eller bergvärme sannolikt skulle ge lägre energiförbrukning, men jag är osäker på om den ökade komplexiteten och kostnaden är värd det i vårt fall. Jag uppskattar enkelhet, reparerbarhet och att systemet ska fungera i många år.
Alla idéer, erfarenheter och tips tas tacksamt emot!
Elpannan Nibe EVC 13 + Nibe Compact som vvb är väl en beprövad lösning
Elpannan finns också billigt på blocket nu är värmepumpar installeras.
Kräver ingen bufferttank heller. EVC 13 väger 36kg så ingen tung pjäs. Compact väger 50kg för en 200 liters utan vatten då förstås.
Elpannan finns också billigt på blocket nu är värmepumpar installeras.
Kräver ingen bufferttank heller. EVC 13 väger 36kg så ingen tung pjäs. Compact väger 50kg för en 200 liters utan vatten då förstås.
Jag hade nog övervägt att ändå ha någon form av värmepump, det spar väldigt mycket kWh, prisosäkerheten är stor men risken är ändå att det kommer bli dyrare. Numera har ju även Norrland ganska höga priser vintertid.
En Luft/Vatten utan integrerad varmvattenberedare är inte så stor. Desamma gäller en Bergvärmepump utan integrerad varmvattenberedare. Då blir enheterna snarare 150-160cm höga, det bör väl gå in i teknikrummet?
En Luft/Vatten utan integrerad varmvattenberedare är inte så stor. Desamma gäller en Bergvärmepump utan integrerad varmvattenberedare. Då blir enheterna snarare 150-160cm höga, det bör väl gå in i teknikrummet?
Bergvärme tycker jag också vore en väldigt bra lösning, men eftersom pannrummet finns på vindsvåningen skulle både bergvärme och Luft/Vatten innebära en större ombyggnation och därmed ganska höga kostnader. Framför allt skulle det nog inte gå att genomföra tillräckligt snabbt för att ha en fungerande värmelösning redan i höst/vinter.L Liljeros skrev:
Har du något förslag på hur man skulle kunna bygga om till bergvärme längre fram? Jag tänker mig en lösning där jag bara behöver byta ut själva värmekällan, medan jag kan fortsätta använda ventilationen och varmvattenberedaren.
Min tanke var att det modulära systemet är mer flexibelt och därför i slutändan kanske till och med mer energieffektivt. Jag var väldigt nöjd med Aquaes, men det har tre begränsningar.Isakare skrev:
För det första är värmepumpen bara i drift när inomhustemperaturen är minst 17 grader. Om jag reser bort under vintern vill jag gärna kunna sänka temperaturen i huset till 13–14 grader, och då får man inte längre någon värmeåtervinning.
För det andra är tilluften och frånluften två separata system som, när de väl har ställts in, alltid går med full kapacitet. En separat värmeväxlare kan däremot styras efter behov, så att den nästan aldrig behöver gå på full effekt och vid frånvaro bara har ett minimalt luftutbyte.
Jag skulle vara intresserad av att höra om du även med dessa aspekter i åtanke ser någon stor fördel med värmepumpen?
Den tredje begränsningen är den låga luftfuktigheten på vintern, vilket leder till väldigt torr luft. Ett system med en roterande värmeväxlare behåller en del av luftfuktigheten i huset, vilket ger ett behagligare inomhusklimat.
Jo, det är ju en begränsning med frånluftsvärmepump.
Trodde jag var smart när jag sänkte temperaturen en vecka mitt i vintern när jag åkte bort, det blev den dyraste veckan någonsin.
Och ventilationen går inte att göra nått åt, den blir vad den blir efter väder o vind.
Trodde jag var smart när jag sänkte temperaturen en vecka mitt i vintern när jag åkte bort, det blev den dyraste veckan någonsin.
Och ventilationen går inte att göra nått åt, den blir vad den blir efter väder o vind.
Har kastat ut min ftx och kör enbart på frånluft och tilluftsystem (kanalfläkt 160mm) med filter box (flf 160) och eftervärmare (cv 160). Ångrar inte detta. Slipper strul med slirande remmar, fläktar som havererar i lager, rotormotor som drar extra el o ger ljud etc. Märker ingen större skillnad på elräkningen heller men slipper strulet.P perolso skrev:
Skulle jag skaffa ny ftx så blir det motströms växlare med enklare konstruktion och mindre rörliga delar. Den blir fysiskt större för att kompensera verkningsgraden men troligtvis värt besväret.
Det är en intressant lösning att placera ett ”pannrum” så. Vad är det som är begränsande, rummets storlek eller möjligheten att få grejerna upp dit?P perolso skrev:
Jag skulle se största utmaningen i att komplettera huset med tilluftskanaler. Hur ser möjligheterna ut för det?
Roterande värmeväxlare är förvisso inte helt fria från underhåll men så problematiska är dom väl inte? Och fläktar behövs ju oavsett om det är FTX eller ej.H Håbbe01 skrev:
FTX återvinner extremt mycket energi och en villa kan förbruka så mycket som 4-5000kWh i värme, har man en värmepump kanske det i praktiken är 1500kWh vilket kanske inte märks så tydligt.
I ett gammalt hus är det ju fritt fram att sätta vad man vill men i nya hus är ju FTX eller frånluftspump nödvändigt för att klara kraven.
Motströmsaggregat är ju inte helt problemfria dom heller, valde nu inför en större installation och landade till sist i att roterande ändå var bästa alternativet.
Redigerat:
Har man ett effektivt system så ligger det på runt 20% vilket man i äldre hus borde lägga på bättre fönster eller tilläggsisolering istället. Vilket ger effekt året om o inte bara vid kallväderL Liljeros skrev:
Det är siffror du gärna får bekräfta med lite mer argument, ett välbyggt intrimmat FTX levererar uppåt 80% i ideala situationer uppåt 90%. Detta i jämförelse med ett motsvarande FT system. Sen blir såklart den faktiska förbrukningen i kWh betydligt mindre med en bergvärmepump tex. Merparten av energin förbrukas av fläktarna och den lilla effekt som roterande växlaren förbrukar tjänar den utan problem igen även om man har bergvärme.H Håbbe01 skrev:
Siffror under 40-50% är något man normalt får ut med gamla industrisystem med vätskekopplade batterier som har bedrövlig verkningsgrad.
