Byta avloppsrör från 1979
Håller på att bila upp avlopp i källarplan då jag ska komplettera med nya påstick. Börjat vid högsta punkten och jobbat mig nedåt till närmaste grenrör där jag kommer komplettera de nya dragningarna med gråa rör, godkända för ingjutning enligt dagens standard...
Det jag undrar över är om det finns någon anledning (praktisk, regelmässig, rekommendation?) att även byta ut de rör jag får frilagda? Som läget är (se bilder) ligger det 110mm orangea markavlopp, som sedan är skarvade med svarta rördelar (motsvarar dagens gråa?)
Den ledningen som går mot övervåningen, och även vidare mot avluftning består av svarta rördelar, och en grå muff som synes.
Bör jag överväga att slita ut allt medans jag har det öppet, av ren princip för att få nytt och fräscht (alternativt något ämne som användes på den tiden som gör ett byte värt besväret?)
Eller övertänker jag det hela, och kan med gott samvete låta de stammar jag ändå kommer återanvända lämnas orörda, och endast gå på med nya rör på de avstick jag tänkt?
Tack på förhand om någon har åsikter att dela!
Det jag undrar över är om det finns någon anledning (praktisk, regelmässig, rekommendation?) att även byta ut de rör jag får frilagda? Som läget är (se bilder) ligger det 110mm orangea markavlopp, som sedan är skarvade med svarta rördelar (motsvarar dagens gråa?)
Den ledningen som går mot övervåningen, och även vidare mot avluftning består av svarta rördelar, och en grå muff som synes.
Bör jag överväga att slita ut allt medans jag har det öppet, av ren princip för att få nytt och fräscht (alternativt något ämne som användes på den tiden som gör ett byte värt besväret?)
Eller övertänker jag det hela, och kan med gott samvete låta de stammar jag ändå kommer återanvända lämnas orörda, och endast gå på med nya rör på de avstick jag tänkt?
Tack på förhand om någon har åsikter att dela!
Tveklöst skulle jag gjort det. Kostnaden och arbetsinsatsen är ju väldigt låg när du ändå frilagt allt.
Livslängden brukar väl räknas på 50 år på avlopp, förutsatt att det inte är den spröda typen av plast som användes på 80-talet (?).
Livslängden brukar väl räknas på 50 år på avlopp, förutsatt att det inte är den spröda typen av plast som användes på 80-talet (?).
Spröda plastens, kex plastens guldår var senare 60 tal fram till 70 tal skriver jag baserat på mina egna rivnings erfarenheter, sedan efter det började man ofta limma den (nyare)gråa HT plasten trots gummiring som många även gjorde på den vita kex plasten. Är ingen höjdare att stöta på, tänker alltid att det är ett straff för mina ungdoms synder.
När du gjort en sådant hästgöra enligt bilderna så byt det du kan, kommer sova gott om natten med den manövern.
Ta foto för dokumentation som bevis vad du gjort med ditt hus.
mvh
När du gjort en sådant hästgöra enligt bilderna så byt det du kan, kommer sova gott om natten med den manövern.
Ta foto för dokumentation som bevis vad du gjort med ditt hus.
mvh
Redigerat:
Då får det nog bli så. Kommer nog dimensionera ned ett par längder också, känns lite väl övermäktigt med 110mm hela vägen fram till golvbrunn för tvättstuga. 75mm lär duga gissar jag?stoif skrev:
Apropå det, finns det satta rekommendationer för dimensionerna? Magkänslan säger 110mm WC/avluft, 75mm dusch/bad och 50mm handfat?
De svarta rör/förgreningar som sitter just nu är märkta: "ABS HT"
Någon som vet om detta räknas till den "spröda typen av plast"? (byggår -78/79)
Det stämmer med dina dimensionsfunderingar.
Men så här är det, vid nybyggnation så vill inte många av de som gör grunder ha en massa olika dimensioner, övergångar, krökar, o.s.v. istället standardiserar man och lägger 110 rör rakt igenom men övergångar från 110 till 75 eller 50 där det skall vara den dimensionen, övergången sätter dom precis vid golvgenomföringen.
Den asymetriska övergången gör det också möjligt att finjustera måttet lite grann.
Dessutom lägger man ned radonslang i slingor, då går det att sätta en radonfläkt på de rören som redan är fördragna under plattan.
Men så här är det, vid nybyggnation så vill inte många av de som gör grunder ha en massa olika dimensioner, övergångar, krökar, o.s.v. istället standardiserar man och lägger 110 rör rakt igenom men övergångar från 110 till 75 eller 50 där det skall vara den dimensionen, övergången sätter dom precis vid golvgenomföringen.
Den asymetriska övergången gör det också möjligt att finjustera måttet lite grann.
Dessutom lägger man ned radonslang i slingor, då går det att sätta en radonfläkt på de rören som redan är fördragna under plattan.
Tack för rådet, dokumenterar allt så noggrant jag kan då det säkerligen har något värde i sig. Om inte annat kan det vara kul att kolla tillbaka på senare.spekerök skrev:
Angående det fetstilta, om limning, har börjat rucka och dra i några av de frilagda rören nu men de verkar sitta som berget. Trodde först att det var den långa tiden i betong som gjort sitt för att fixera ihop rören, men kan det vara så illa att de är limmade?
Har du något råd hur man går tillväga då utan att för den delen behöva skrota en muff totalt (kommer behöva gå på åtminstone ett av de befintliga 110mm-rören med den nya dragningen jag gör i detta utrymme (att öppna upp hela våningsplanet och byta rubbet ut till gatan är inget alternativ just nu...)
Aha, det låter logiskt, och smart ur en effektiv synvinkel. Men för en glad lekman kan man lika gärna "snåla in" och bara dra de nödvändiga dimensionerna som avstick från huvudstammen alltså, skönt, lite mindre att bila fram...beaver3 skrev:
Angående radonslang som en sidonotering, så gjorde jag ett liknande ingrepp i somras när jag dränerade. Kändes lönlöst att försöka borra fram slangar under plattan, men lade helt enkelt ett extra dräneringsrör bredvid det vanliga, detta drog jag sedan ut i ena änden av huset med ett vanligt 110mm avloppsrör, intag i marknivå (souterränghus) som kan strypas med ett reglarbart lock. Simpel övergång till spiro, ihop med varvtalsstyrd kanalfläkt som körs på halvfart.
Radon innan: 410bq
Radon efter: <30bq
En firma gav offert på 30.000kr för att installera en "riktig" radonfläkt. Ovanstående jobb gjordes på egen hand, och gick på 7.000kr.
Lite offtopic, men eftersom du nämnde radon...
Redigerat:
När jag lägger avlopp i platta på mark så har jag aldrig upplevt några problem med dimensioneringen. Lägger alltid 110 på stam/luftning och resterande med 75mm, oavsett brunn/tvättställ/kök. Men jag kanske är bortskämd med vettig utsättning av riktig utsättare. Dra 110mm till allt, upp till plattans ovankant,känns lite overkill. Men det är min mening. Husets ritningar är väl ändå kända vid byggstart, litet hus som gigantiskt lägenhetskomplex?!ancientacid skrev:
50mm trodde jag ingen använde i platta längre! Och varför skulle man använda den dimensionen? AMA säger minst 75mm vid ingjutning!
Om du torkar rent från smuts brukar man se lim rester utanpå röret, annars är det svårt att rädda en muff om den är tangit limmad som man körde ofta förr med. Luktade huggorm minns jag när man limmade med det. Tror att det var den gamla stammens rörmokare som inte riktigt litade på gummitätningen i muffen så de limmade den för säkerhetsskull, fast allra helst ville de hälla bly i skarven om det gick som de gjorde på normalrören.
Men det är min egna teori varför det är limmat eller så följde de en monteringsanvisning.
Mvh
Men det är min egna teori varför det är limmat eller så följde de en monteringsanvisning.
Mvh
Så får det bli, 110mm stammar fortsättningsvis och avstick med 75mm. Hade först tänkt lägga 50mm in till blivande "pannrum" där bergvärmepump kommer stå, det inte kommer bli några kontinuerliga vattenflöden utan på sin höjd spillvatten och om man behöver tömma beredaren, men såg att Uponors rör som jag hade i handen i butik endast var märkta 1451 B på 50mm och 1451 BD på 75mm så tog de senare för säkerhetsskull, och av ditt inlägg att tolka så var det nog rätt beslut.krilleman_215 skrev:
Får kontrollera hur det ligger till, ser inga uppenbara limrester och den gamla golvbrunnen till tvättstugan med tillhörande förminskning 110->75 går åtminstone lätt och fint att rucka på. Det kritiska läget är där avloppen från övervåningen ansluter till huvudstammen i plattan, där går allt vatten från de båda våningsplanen ihop i ett 45graders förgreningsrör som går förlagd delvis under en murad, bärande mellanvägg av betonghålsten som mynnar mot ett utrymme som jag INTE kommer riva ut i dagsläget. Jag håller tummarna att inget är limmat där så jag kan utnyttja den muffen som förgreningen sitter i utan problem.spekerök skrev:
Finns det anledning att vara skeptisk till de o-ringar som sitter i dessa rör jag har? Är det något man kan/bör byta om det visar sig att jag får isär rören utan att bruka våld? Eller anses de kunna täta tillräckligt sålänge de är hela?
(Ser att uppbyggnaden på själva o-ringen skiljer sig från andra svarta rördelar jag har liggandes jämfört med dagens gråa...)
Ytterligare en fråga som dyker upp, när det kommer till material för att justera in lutningen på de nya rören så gissar jag att man bör köra bort alla stora bitar av gammal betong och bygga upp med finkornigt material. Ser att många använder sand (0-8?) vid detta moment. Jag råkar ha ett par kubik dräneringsgrus 8-12 överblivet från fjolårets dränering, är detta något jag kan nyttja för att fixa erfordligt fall eller bör det vara ett finare material?
Precis, i drängruset lades 2st rör bredvid varandra. Det ena (yttersta sett från källarväggen) går via en dubbel spolbrunn upp i ena änden av huset med markavloppsrör, sedan en gummiövergång till 100mm spirorör som kopplats till en kanalfläkt.grw skrev:
Kan lägga upp bilder på det hela senare när jag är hemma.