74 607 läst ·
235 svar
75k läst
235 svar
Bygglovshandläggare kräver ramp till entré på villa
Nej de har inte fel. Återigen från BoverketE erikjakan skrev:
Ramper på tomter ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. De ska luta högst 1:12, det vill säga 8,3 % lutning, för att minimera risken att någon ska välta. Det är en höjdskillnad på 1 meter som man tar ut på 12 meter. Ramper bör kompletteras med trappor där det är möjligt.
En ramp bör ha:
- minst 2 meter långa vilplan då det gör det möjligt att vända rullstolen
- en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen
- en fri bredd på minst 1,3 meter
- fritt från hinder
- ett minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns nivåskillnader mot omgivningen.
det krävs att man kan ta sig till entretrappen från parkeringen. Någon har missförstått något här, svårt att veta vem.H Hedberge skrev:
Självbyggare
· Göteborg
· 138 inlägg
och det behöver inte vara en ramp sent kan vara av sten eller vad som helst.E Erik Salhammar skrev:
Medlem
· Stockholm
· 4 637 inlägg
I vissa fall och kanske i alla borde detta krav utgå, och man får ta en försäkring istället.
En tillgänglighetsförsäkring, som gör att man kan bygga ramp och bygga om inne.
Försäkringen kan då baseras på verkliga förhållanden, som tex att det redan finns en ramp, men kanske inte en tillgänglig toalett osv...
Som reglerna är nu är de ju rätt bra, men tyvärr tvingande vilket ställer till det för många.
Tar man ingen försäkring får man helt enkelt flytta om man inte kan bo kvar.
Det ökar inte tillväxten men spar på utsläppen som bygget genererar.
En tillgänglighetsförsäkring, som gör att man kan bygga ramp och bygga om inne.
Försäkringen kan då baseras på verkliga förhållanden, som tex att det redan finns en ramp, men kanske inte en tillgänglig toalett osv...
Som reglerna är nu är de ju rätt bra, men tyvärr tvingande vilket ställer till det för många.
Tar man ingen försäkring får man helt enkelt flytta om man inte kan bo kvar.
Det ökar inte tillväxten men spar på utsläppen som bygget genererar.
M Maledictus skrev:
Ponera att du hamnar med sjukhus med antal frakturer. Cykelolycka på fyllan. Hur ska du kunna bo hemma om du får vänta 3 månader på att fixa ordning något som förmodligen blir dyrare än man gjort det från början. Är det dessutom ett ingrepp där man behöver låna pengar så är det svårt att göra det om man inte vet förutsättningarna. Det är lätt att göra det när man är frisk, men svårt när man är sjuk. När jag köpte mitt hus för ett antal år sedan tyckte jag det var konstigt att man hade gjort en så bred väg med svag lutning ända upp till dörren på tomten. Men i efterhand förstår jag exakt varför.M Maledictus skrev:
Svaret på den frågan är mycket enkel. När du bygger hus är det ditt ansvar och du får ta kostnaden När du blir sjuk och/eller gammal och behöver anpassa ditt hus är kommunen som är skyldiga att betala ut bidrag. Att tvinga dig att ta kostnaden direkt är helt enkelt för att kommunen skall slippa gör det senare. Det blir alltså billigare för kommunen att kräva att alla, oavsett om det behövs eller inte, anpassar sina bostäder än att själva kliva in när det är motiverat. Självklart är detta ett enormt slöseri med resurser och det förstör livsmiljön för många människor som tvingas leva i bostäder anpassade till behovs som inte finns. Det aktuella huset i den här tråden skulle kunna bebos av människor utan behov av rampen i generationer, och kanske till och med rivas i avlägsen framtid utan att det någonsin blivit aktuellt. Den yta rampen tar upp hade då gjort betydligt mer för människors välmående och trivsel i form av gräsmatta, uteplats, eller vad som helst.M Maledictus skrev:
Edit: För att fortsätta på samma tema. Idag är det väldigt vanligt att kommunen betalar ut bidrag för anpassning av boendet för äldre som vill bo kvar hemma. Sen dör folk och huset säljs. Det första de nya ägarna gör är att anpassningarna avlägsnas. Det städas bort, renoveras och resultatet är ett hus som på inte något sätt är handikappanpassat, inte följer boverkets byggregler och som aldrig skulle ha blivit godkänt idag vid nybyggnation. Formellt krävs det säkert bygglov/rivningslov för att ta bort skiten och fixa allt annat i huset men i praktiken är det ingen som bryr sig. I bästa fall skickar socialtjänsten ut någon för att rädda vad som räddas kan men ofta går saker direkt till tippen.
Det största problemet är att det i praktiken hänger väldigt mycket på åsikter hos enskilda handläggare och praxis i olika kommuner som gör helt olika bedömningar av samma ansökan. I en kommun kan man ha sunt förnuft och enbart tillämpa det som är relevant, medans i en annan kommun kan man ha vettlösa paragrafryttare som till varje pris vill driva igenom alla tillämpbara regler i alla situationer utan någon som helst rim eller reson. Så i den ena kommunen kan den ena handläggaren tycka att det är tillräckligt att rita in det i situationsplanen för att visa att det går, medans en annan kräver att den skall byggas omedelbart och till varje pris. Det är helt sjukt.
Redigerat:
okej, vi lämnade in en situationsritning med inritad ramp, och en vanlig situationsplan. Det godkände kommunen. Men det kanske är annorlunda när man gör en större tillbyggnad vs ett helt nytt hus. Detta var i Stockholms kommun.H Hedberge skrev: