Bredd på takkupa - Eller när en vind blir till en våning?
Vi bor i ett typiskt 70-talshus med sadeltak som man nog i folkmun benämner som 1,5plan och inrett på ovanvåningen. Vårt hus är cirka 10m långt och jag vill ha en takkupa på ca 6,5m. Är det möjligt med nedanstående regler?
Vad jag kan se i stadsplan är det BS1, alltså 1 våning samt att byggnaden får ej uppföras till större höjd än 4,0m (vilket om jag förstått rätt är till takfoten, eftersom alla villorna med samma krav i området är ca 5-6m i nock) samt begränsningen om "0,7m högre än nivån för vindsbjälklagets översida", i definitionen om vind kontra våning enligt bifogad.
Jag vet också att attefallskupor får vara max hälften av takfallets bredd (där många har kreativa lösningar på hur man ändå kan få en bredare kupa utan att göra inverkan i den bärande konstruktionen), men att man får sätta två kupor på samma sida, vilket jag sett att en granne gjort som har ett likadant hus under samma stadsplan (och då till en bredd större än halva taket).
Det bör inte vara några problem att lösa det ur konstruktionssynpunkt eftersom kupan kommer avdelas/reglas till två rum på bredden, samt att i bakkant på kupan kommer det vara en längsgående uppreglad vägg som då vilar på vindsbjälkagret och stöttar mot takstolarna.
Någon som har koll på det här? Jag ringde stadsbyggnadskontoret och fick bara nedanstående förklarat.
Vad jag kan se i stadsplan är det BS1, alltså 1 våning samt att byggnaden får ej uppföras till större höjd än 4,0m (vilket om jag förstått rätt är till takfoten, eftersom alla villorna med samma krav i området är ca 5-6m i nock) samt begränsningen om "0,7m högre än nivån för vindsbjälklagets översida", i definitionen om vind kontra våning enligt bifogad.
Jag vet också att attefallskupor får vara max hälften av takfallets bredd (där många har kreativa lösningar på hur man ändå kan få en bredare kupa utan att göra inverkan i den bärande konstruktionen), men att man får sätta två kupor på samma sida, vilket jag sett att en granne gjort som har ett likadant hus under samma stadsplan (och då till en bredd större än halva taket).
Det bör inte vara några problem att lösa det ur konstruktionssynpunkt eftersom kupan kommer avdelas/reglas till två rum på bredden, samt att i bakkant på kupan kommer det vara en längsgående uppreglad vägg som då vilar på vindsbjälkagret och stöttar mot takstolarna.
Någon som har koll på det här? Jag ringde stadsbyggnadskontoret och fick bara nedanstående förklarat.
Ingen som kan bringa klarhet i det här? Hur räknas byggnadshöjden om man installerar takkupa? Blir det ett medelvärde på ex. takkupans 2,1m ovan vindsbjälklag och resterande hus på ex. 0,1m?
Någon?
Någon?
takkupa brukar man få göra på en tredjedel av fasaden, den får inte heller utgöra ett för stort uttryck på fasaden. Göra detta beräknas total byggnadshöjd till nock och byggnadshöjd är till takfot, för att det inte skall räknas som våning får man dra upp takfoten 700mm över översta bjälklaget och ha en 45 graders vinkel på taket. Då blir det en våning med inredd vind.Smillan1000 skrev:
Byggnadshöjden är inte höjden till takfoten utan även genom taket (där taklucka och takets täckmaterial möts). Det syns på illustrationen som SB skickat.Smillan1000 skrev:
Jag bifogar skiss på hur byggnadshöjden mäts med takkupa. Det kan påverka byggnadshöjden. En så stor takkupa som den ni vill göra bedömer jag vara våningsskapande, dvs ert hus får en våning till och detaljplanen tillåter endast en våning, det är nog det som SB vill få fram i infon du fick från dem.
Sen kommer även frågor kring utformning, omgivningspåverkan mm in i bedömningen av bygglov.
Om och hur det skulle fungera rent konstruktionsmässigt har jag ingen kunskap om.
Jag förstår inte ditt resonemang, du blandar in flera olika höjdbegrepp i samma mening ”total byggnadshöjd till nock”. Det är tre olika saker och beräknas på olika sätt. Se exempel. Hur BH beräknas vid takkupor bifogade jag i ett annat inlägg.B Blomman112 skrev:
Om du drar upp vägglivet max 700 mm och inreder det blir det en inredd vind, men ingen våning. Det är när takkupor ska byggas på den inredda vinden som det blir tveksamt om det ska räknas som våning eller inte, beroende på kupornas utformning. Vad jag förstår är det kring detta TS har frågor.
Ja, oftast så är det att man max får bebygga 1/3 del av fasaden i kupa för att den inredda vinden fortsatt blir en inredd vind.
Hänger inte heller riktigt med i hur du menar.
Är det attefallskupa det handlar om?
För det är många problem jag ser isåfall.
1. Du skriver 6.5m kupa, när reglerna säger halva takfallets bredd, vilket då sätter stopp vid 5m.
2. Takstolarna. Om huset är byggt så som de flesta villorna är så sitter takstolarna med cc1200. Dessa får du inte göra ingrepp på om de är bärande. Enda kryphålet är om de är en sekundär del i det bärande, typ takåsar som vilar på en nockbalk. Dock tror jag inte ert hus är byggt på det viset.
Summan är att skulle ni ändå bygga en 5m bred kupa så kommer takstolen göra varje "hål" dryga metern brett, sen kommer nästa takstol = blir inget bra.
3. Gällande byggnadshöjd så kan det påverkas, bör inte göra det med en attefallskupa men man ska aldrig säga aldrig. Det är f.ö. Något som äär svårt att säga på förhand då byggnadshöjd inte alltid är helt enkelt att räkna ut.
Är det attefallskupa det handlar om?
För det är många problem jag ser isåfall.
1. Du skriver 6.5m kupa, när reglerna säger halva takfallets bredd, vilket då sätter stopp vid 5m.
2. Takstolarna. Om huset är byggt så som de flesta villorna är så sitter takstolarna med cc1200. Dessa får du inte göra ingrepp på om de är bärande. Enda kryphålet är om de är en sekundär del i det bärande, typ takåsar som vilar på en nockbalk. Dock tror jag inte ert hus är byggt på det viset.
Summan är att skulle ni ändå bygga en 5m bred kupa så kommer takstolen göra varje "hål" dryga metern brett, sen kommer nästa takstol = blir inget bra.
3. Gällande byggnadshöjd så kan det påverkas, bör inte göra det med en attefallskupa men man ska aldrig säga aldrig. Det är f.ö. Något som äär svårt att säga på förhand då byggnadshöjd inte alltid är helt enkelt att räkna ut.
B Blomman112 skrev:
Ja, oftast är det upp till 1/3 kommunerna har som riktlinje, men det kan variera från kommun till kommun. Sen är det även beroende på byggnadens och kupans utformning och områdets karaktär. Det har förekommit att grannar protesterar eftersom en takkupa kan innebära insyn rakt in i sovrummet. I TS fall har även tänkta planlösningen på vinden betydelse för om det ska bedömas som våningsplan. Spontant känns 6,5 meter stort.
Själv antog jag att TS frågade om möjligheten att få beviljat bygglov eftersom kupan var så stor och hen bifogade planbestämmelser. Jag uteslöt Attefall direkt, då det brister på så många plan, men det kanske var det TS ville få tips och trix om hur hen skulle lösa.J Jarlsgård skrev:
Tack för alla svar. Nej, tänkte inte främst attefallskupa iom begränsningarna: men är medveten om att den får vara max halva takfallet men inte innebära ingrepp i bärande konstruktion. Det kommer vår kupa göra, så det är bygglov som gäller. När attefallskupan kan vara upp till halva taket, medan bygglovs-kupan verkar vara 1/3-del så börjar jag tycka det låter konstigt? Några grannar har dessutom dubbla kupor på samma sida som då tar upp mer än hälften av den sidan av taket. De tror jag byggdes till långt innan attefallskupan uppfanns, men vad hindrar från att bygga en stor istället för två lite mindre (som dock ändå blir stora tillsammans (>1/2 av den sidan av taket))?J Jarlsgård skrev:Jag var kluven eftersom attefall nämndes i ts första inläggså vet inte riktigt vad som var tanken kring det
Det jag vill komma fram till är hur kommunen bedömer en ev. ansökan från mig, alltså hur stor kupa kan de gå med på och misstänker då att diskussionen om när gränsen går från vind/våningsplan blir aktuell? Är det vid 4,9 meter? 5,1m? 6,4m? Eller bedömer dem då då också placeringen av den, hur nära takfot etc? Jag vill ju få till en så stor kupa som möjligt utan att behöva redigera.
Ett annat alternativ är att göra en "rimlig" bygglovskupa på ex 1/3 av taket, men att också i direkt kontakt med den sätta några takfönster och på så vis få lite högre i tak där mha smygarna. Får de sitta i direktkontakt med kupan eller anser man att de då ingår i kupan?
Bästa svaret
Jag ska försöka svara så bra som jag kan.
Först och främst, det som står i detaljplan är en sak och attefallsreglerna är en annan. Dessa har ingenting med varandra att göra såvida det i detaljplanen står att attefallsreglerna inte får appliceras.
Kort och gott, du kan ha en byggrätt på 200m², som du har använt men kan trots detta göra en attefallsutbyggnad på 15m² bya + 30m² attefallshus + 15m² friggebod.
Dessa går alltså utanför detaljplan.
Säger detaljplan att du får bygga 1/3 av taketfallet så är det de som gäller vid bygglov. I o med att en attefallskupa inte går att bygga större utan att påverka det bärande, så blir 1/3 det man får luta sig tillbaka på.
Gällande hur byggnadshöjd beräknas, när det klassas som våning etc är inte fullt lika lätt att svara på. Att det blir en extra våning är svårt att säga, men en kupa som är 1/3 skulle jag inte påstå är tillräckligt för att ändra från inredd vind till våning.
Byggnadshöjd är en annan faktor som är svår att svara på. Säg att huset ligger längs med gatan, men takkupan är på baksidan. Rent visuellt så kan du inte se takkupan och då förblir byggnadshöjden den samma.
Är det däremot tvärt om, att kupan är på framsidan så kan det bli så att kupans kommer påverka byggnadshöjden, det finns dock ingen garanti för det. Det är det som är både tjusningen och faran med PBL, då det är en tolkningslag... Det är upp till handläggaren att göra en opartisk och rättvis behandling av din ansökan, men vad utfallet blir vet ingen. Men, man måste även ha fog till sitt beslut.
(det med byggnadshöjd är väldigt lätt generaliserat, är lite mer komplicerat irl)
Har flera hus i området redan tskkupa, och kanske ett par på er gata det redan så skulle jag säga att sannolikheten att ni inte skulle få bygga en (som följer DP) är väldigt liten. Vill ni däremot börja göra avsteg, bygga större än vad ni egentligen får ja då öppnar vi ett helt annat kapitel kring bygglovsprocessen!
Mitt råd, följ DP!
Känner man att en kupa inte räcker, ja då får man vara klurig för ansöker ni om en kupa enligt DP men samtidigt lägger in en nockbalk och växlar av takstolarna (gör om dessa till takåsar) så kan ni sedan helt plötsligt bygga en attefallskupa eftersom man får göra ingrepp på sekundär bärande konstruktion, vilket åsarna då blivit
Först och främst, det som står i detaljplan är en sak och attefallsreglerna är en annan. Dessa har ingenting med varandra att göra såvida det i detaljplanen står att attefallsreglerna inte får appliceras.
Kort och gott, du kan ha en byggrätt på 200m², som du har använt men kan trots detta göra en attefallsutbyggnad på 15m² bya + 30m² attefallshus + 15m² friggebod.
Dessa går alltså utanför detaljplan.
Säger detaljplan att du får bygga 1/3 av taketfallet så är det de som gäller vid bygglov. I o med att en attefallskupa inte går att bygga större utan att påverka det bärande, så blir 1/3 det man får luta sig tillbaka på.
Gällande hur byggnadshöjd beräknas, när det klassas som våning etc är inte fullt lika lätt att svara på. Att det blir en extra våning är svårt att säga, men en kupa som är 1/3 skulle jag inte påstå är tillräckligt för att ändra från inredd vind till våning.
Byggnadshöjd är en annan faktor som är svår att svara på. Säg att huset ligger längs med gatan, men takkupan är på baksidan. Rent visuellt så kan du inte se takkupan och då förblir byggnadshöjden den samma.
Är det däremot tvärt om, att kupan är på framsidan så kan det bli så att kupans kommer påverka byggnadshöjden, det finns dock ingen garanti för det. Det är det som är både tjusningen och faran med PBL, då det är en tolkningslag... Det är upp till handläggaren att göra en opartisk och rättvis behandling av din ansökan, men vad utfallet blir vet ingen. Men, man måste även ha fog till sitt beslut.
(det med byggnadshöjd är väldigt lätt generaliserat, är lite mer komplicerat irl)
Har flera hus i området redan tskkupa, och kanske ett par på er gata det redan så skulle jag säga att sannolikheten att ni inte skulle få bygga en (som följer DP) är väldigt liten. Vill ni däremot börja göra avsteg, bygga större än vad ni egentligen får ja då öppnar vi ett helt annat kapitel kring bygglovsprocessen!
Mitt råd, följ DP!
Känner man att en kupa inte räcker, ja då får man vara klurig
för ansöker ni om en kupa enligt DP men samtidigt lägger in en nockbalk och växlar av takstolarna (gör om dessa till takåsar) så kan ni sedan helt plötsligt bygga en attefallskupa eftersom man får göra ingrepp på sekundär bärande konstruktion, vilket åsarna då blivit Tack Jarlsgård!J Jarlsgård skrev:Jag ska försöka svara så bra som jag kan.
Först och främst, det som står i detaljplan är en sak och attefallsreglerna är en annan. Dessa har ingenting med varandra att göra såvida det i detaljplanen står att attefallsreglerna inte får appliceras.
Kort och gott, du kan ha en byggrätt på 200m², som du har använt men kan trots detta göra en attefallsutbyggnad på 15m² bya + 30m² attefallshus + 15m² friggebod.
Dessa går alltså utanför detaljplan.
Säger detaljplan att du får bygga 1/3 av taketfallet så är det de som gäller vid bygglov. I o med att en attefallskupa inte går att bygga större utan att påverka det bärande, så blir 1/3 det man får luta sig tillbaka på.
Gällande hur byggnadshöjd beräknas, när det klassas som våning etc är inte fullt lika lätt att svara på. Att det blir en extra våning är svårt att säga, men en kupa som är 1/3 skulle jag inte påstå är tillräckligt för att ändra från inredd vind till våning.
Byggnadshöjd är en annan faktor som är svår att svara på. Säg att huset ligger längs med gatan, men takkupan är på baksidan. Rent visuellt så kan du inte se takkupan och då förblir byggnadshöjden den samma.
Är det däremot tvärt om, att kupan är på framsidan så kan det bli så att kupans kommer påverka byggnadshöjden, det finns dock ingen garanti för det. Det är det som är både tjusningen och faran med PBL, då det är en tolkningslag... Det är upp till handläggaren att göra en opartisk och rättvis behandling av din ansökan, men vad utfallet blir vet ingen. Men, man måste även ha fog till sitt beslut.
(det med byggnadshöjd är väldigt lätt generaliserat, är lite mer komplicerat irl)
Har flera hus i området redan tskkupa, och kanske ett par på er gata det redan så skulle jag säga att sannolikheten att ni inte skulle få bygga en (som följer DP) är väldigt liten. Vill ni däremot börja göra avsteg, bygga större än vad ni egentligen får ja då öppnar vi ett helt annat kapitel kring bygglovsprocessen!
Mitt råd, följ DP!
Känner man att en kupa inte räcker, ja då får man vara klurig
Men stadsplanen (= DP) säger inte särskilt mycket, speciellt inte något om bredd på kupa. Vill någon kika och tolka får ni gärna göra det, den ligger här: https://goteborg.se/wps/proxy/http/62.88.129.68/sbk_plandokument_v1/1480K-II-3405.pdf Vad jag sett är det sidorna 1,2 & 8 som är intressanta?
@Jarlsgård, om man då avlastar för en ev attefallskupa senare, kan man bygga ihop den med befintlig eller måste det vara en bit tak emellan?