Jag och grannen har egna, havsnära, borrade dricksvattenbrunnar överstigande 60m djup belägna ca 40-50m från varandra. Förra året upptäckte jag av en slump att det porlade vatten i grannens gräsmatta när denne var borta, sprang och stängde av hans pump och påtalade genast att han hade en läcka. I år upprepade sig detta, tydligen var inte läckan åtgärdad och MYCKET vatten rann ut - hela gräsmattan var sank - så åtskilliga kubik flödade ut under vad som förmodligen var flera dagar...

Märker nu att mitt vatten har en tydlig karaktär av saltvatten och ska lämna vattenprov för att se hur mycket det är.

Jag killgissar att avståndet är tillräckligt nära för att när han tömde sin (under flera dagar) brunn på gräsmattan så ökade uttaget kraftigt lokalt, påverkade båda brunnarna och saltvatten fick en möjlighet att tränga in.

Hur skulle man bära sig åt i bevisläget av en sån sak? Om fallet är sådant att han orsakat otjänligt vatten är det ju en katastrof för båda och vem/vilken organisation/sakkunnig skulle man kunna använda som stöd och en "neutral" tredjepart för att driva en konstruktiv diskussion om orsak, skuld, åtgärder och ersättning?
 
Om du och grannen har en bra relation, vårda den. Annars kan du kasta dyra pengar på en advokat som blir glad men det är svårt att lyckas bevisa saken till din fördel. Avvakta och se vad som händer framöver och vad vattenprovet säger.
 
Även om grannen orsakade problemet är det inte uppenbart brottsligt.
 
Claes Sörmland
Ser möjligen ut som ett fall för skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken:

Textutdrag från miljöbalken om förutsättningar för skadestånd, med punkter om miljöförstöring och störningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Men som vanligt troligen inte värt att driva det. Grannrelationer, bevis, långsam rättsprocess, dyra om bud o s v. Bättre att lägga pengarna på avsaltning.
 
Jag har en bra relation med grannen, vi avser båda att fortsätta så och han blir ev lika hårt drabbad som jag om det visar sig att vattnet försaltats över 50 mg/l. Tänkte mest att det måste ha hänt många ggr tidigare och det vore bra att ha nåt handgripligt (prejudikat, text om ansvar vid borrad brunn etc) att hålla sig i om vi måste sätta oss och lösa problemet. Men det verkar som att det är upp till ägarna i varje enskilt fall och inte finns några direkta texter/direktiv/regler att stödja sig på.
 
Det finns bestämmelser kring grundvattenuttag i 11 kap. Miljöbalken. Dock är uttag till eget husbehov undantaget tillstånds- och anmälningsplikt (11.11), utom i vissa fall där kommunen inför lokala föreskrifter (enligt 9.10 MB). Antar att det inte är ett sådant område du bor i.

Den som bedriver en verksamhet som påverkar miljön är alltid skyldig att beakta hänsynsreglerna i 2 kap MB, vilket är applicerbart i det här fallet. Du kan därför begära tillsyn från kommunen eller länsstyrelsen (ansvaret är lite delat).

Däremot hjälper det knappast dig. Har du fått in saltvatten är tyvärr området högst troligen som möjlig vattentäkt förbrukat, för all framtid. Vill du begära ersättning av grannen får du stämma dem i tingsrätten, men kan inte bedöma sannolikheten för framgång där.
 
Minskar man vattenuttaget borde väl salthalten gå ner med tiden.
 
D Daniel 109 skrev:
Minskar man vattenuttaget borde väl salthalten gå ner med tiden.
Ja, men väldigt svårt att bedöma hur lång tid det tar. Ofta är tillrinningen låg i kustnära grundvattenmagasin så det kan ta lång tid. Dock är 50 mg bara en indikationsnivå för påverkan, smakgränsen är vid ca 300 mg/L (smakpåverkan nämns ovan). Vid den nivån uppstår även andra problem, såsom korrosion i ledningar etc.
 
  • Gilla
J.Hoffa och 1 till
  • Laddar…
S
Det var verkligen vårdslöst av din granne. Om du fått saltvatteninträngning, vilka möjligheter har du att borra ny brunn på fastigheten?
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
Nissens
C C_o_E skrev:
Jag och grannen har egna, havsnära, borrade dricksvattenbrunnar överstigande 60m djup belägna ca 40-50m från varandra. Förra året upptäckte jag av en slump att det porlade vatten i grannens gräsmatta när denne var borta, sprang och stängde av hans pump och påtalade genast att han hade en läcka. I år upprepade sig detta, tydligen var inte läckan åtgärdad och MYCKET vatten rann ut - hela gräsmattan var sank - så åtskilliga kubik flödade ut under vad som förmodligen var flera dagar...

Märker nu att mitt vatten har en tydlig karaktär av saltvatten och ska lämna vattenprov för att se hur mycket det är.

Jag killgissar att avståndet är tillräckligt nära för att när han tömde sin (under flera dagar) brunn på gräsmattan så ökade uttaget kraftigt lokalt, påverkade båda brunnarna och saltvatten fick en möjlighet att tränga in.

Hur skulle man bära sig åt i bevisläget av en sån sak? Om fallet är sådant att han orsakat otjänligt vatten är det ju en katastrof för båda och vem/vilken organisation/sakkunnig skulle man kunna använda som stöd och en "neutral" tredjepart för att driva en konstruktiv diskussion om orsak, skuld, åtgärder och ersättning?
Menar du att grannen bara skulle ha rätt att ta upp en viss mängd vatten ur sin brunn?

Låter mycket märkligt, har aldrig hört talas om någon sådan gräns för hushåll…

Skulle tro att du inte kommer någonstans med att få ut något av grannen för att han tagit upp vatten ur sin egna brunn faktiskt…
 
Om man har tillstånd till vattenuttag anges oftast en viss mängd man får ta ut. Men när det gäller enskilda brunnar skulle jag säga att man får ta ut till den nivå när det riskerar att påverka andra. Vilket såklart är väldigt olika på olika platser, men här har den gränsen passerats som det låter.

Instämmer dock i att komma någonstans juridiskt kan bli svårt.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Nissens
G Genomklok skrev:
Om man har tillstånd till vattenuttag anges oftast en viss mängd man får ta ut. Men när det gäller enskilda brunnar skulle jag säga att man får ta ut till den nivå när det riskerar att påverka andra. Vilket såklart är väldigt olika på olika platser, men här har den gränsen passerats som det låter.

Instämmer dock i att komma någonstans juridiskt kan bli svårt.
Hmm, låter helt orimligt. Det är ju omöjligt att i förväg veta när eller om det kan påverka andra…
Var har du sett en sådan skrivning?
 
Det ska ju vara uppenbart att det påverkar andra innan det görs också. Jag skulle säga att det inte går att kräva något från grannen.

Oreglerat grundvattenuttag är en anna ledningarna till Kaliforniens katastrofala grundvatten nivåer. Ytvatten är reglerat, men grundvatten sågs inte som en begränsad resurs när reglerna infördes.
 
Nissens Nissens skrev:
Hmm, låter helt orimligt. Det är ju omöjligt att i förväg veta när eller om det kan påverka andra…
Var har du sett en sådan skrivning?
Inte alls omöjligt, eller ens svårt, men kräver lite undersökningar och kontinuerlig mätning i området. Vanligtvis inget som den ordinäre villaägaren ägnar sig åt.

Likväl är vattenuttag en vattenverksamhet (även om just till enskilda hushåll är undantaget tillståndsplikt) och dessa regleras i 11 kap. miljöbalken. Därmed gäller även hänsynsreglerna i 2 kap., som bland annat ställer kunskapskrav (i rimlig omfattning utifrån verksamheten) och att man ska vidta de åtgärder som krävs för att inte orsaka olägenheter för människa eller miljö.

I det kan absolut anses ingå att man ska ta ut vatten med försiktighet i kustområden. Och det är möjligt, kanske dock inte sannolikt, att det går att driva som ett miljöbrott. Men det hjälper knappast TS.
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 1 till
  • Laddar…
Nissens
G Genomklok skrev:
Inte alls omöjligt, eller ens svårt, men kräver lite undersökningar och kontinuerlig mätning i området. Vanligtvis inget som den ordinäre villaägaren ägnar sig åt.

Likväl är vattenuttag en vattenverksamhet (även om just till enskilda hushåll är undantaget tillståndsplikt) och dessa regleras i 11 kap. miljöbalken. Därmed gäller även hänsynsreglerna i 2 kap., som bland annat ställer kunskapskrav (i rimlig omfattning utifrån verksamheten) och att man ska vidta de åtgärder som krävs för att inte orsaka olägenheter för människa eller miljö.

I det kan absolut anses ingå att man ska ta ut vatten med försiktighet i kustområden. Och det är möjligt, kanske dock inte sannolikt, att det går att driva som ett miljöbrott. Men det hjälper knappast TS.
Vet inte om du missförstår mig medvetet, jag menar förstås att det är omöjligt att veta för den vanlge hemmansägaren. Tror inte någon bekostat dyra utredningar för att ta reda på det. Helt enkelt för att de inte har någon anledning att göra en sådan…
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.