Borra bergvärme, skaderisk på grannes fastighet 21m till borrhål?

[Stickan56]

Jag borrade 2007 och då var det 4m som gällde så 21m är väl tilltaget riskavstånd.

Normbrunn 16:
1.4 Brunnens placering i förhållande till byggnad
Om borrning sker nära en huskropp finns risk för att skada på dränering eller byggnad uppstår. Föreligger osäkerhet om skada kan uppstå, bör brunnen anläggas minst fyra meter från husvägg. Beroende på hur ett hus är grundlagt, om det är byggt med källare eller på vibrationskänslig mark, kan ytterligare säkerhetsavstånd behövas. I vissa fall ska borrning undvikas. Innan borrning bör husfasad, grund och källare inspekteras och resultaten dokumenteras i samråd mellan beställare och fastighetsägare. Borrning nära byggnad bör alltid ske med minsta möjliga lufttryck i maskinen och god kontroll på kaxtransport upp från borrhålet.

Stickan

 

[Christer g Carlsson]

Otroligt att någon tror hus påverkas om det borras 21 m från deras hus. Har 2 borrhål ett 4 meter från huset och grannens borrhål ca 6 meter från huset. Pinnemo och berg aldrig ens funderat på ev sätttningar. Vi har hög standard vid grundsättningen av hus som byggs. Inga plockepinn grunder.

 

[Leekedal]

Risken för din grannes hus är väldigt liten vid ett bergvärmehål som ligger 21 meter från huset, under förutsättning att en normal, seriös borrfirma följer svenska riktlinjer (Normbrunn-16) och kommunens krav.

1. Vad säger svenska riktlinjer om avstånd?
Sveriges geologiska undersökning (SGU) och många kommuner utgår från ungefär samma tumregler:

• Minst ca 4 meter från bostadshus – för att undvika risk för skada på grundmur/dränering vid själva borrningen.
• Minst ca 10 meter från tomtgräns – så att grannen också kan borra i framtiden och för att få minst 20 m mellan energibrunnar.
• Minst ca 20 meter mellan två energibrunnar – för att inte “stjäla” värme av varandra (termisk påverkan), inte för att skydda huskonstruktioner.

SGU skriver dessutom att borrning närmare än 4 meter från byggnader bör undvikas om man inte kan visa att risken för skada är utesluten.

21 meter till grannens hus är alltså långt utanför den zon som SGU räknar som “känslig”. Det är mer än fem gånger deras skyddsrekommendation till byggnader.

2. Vilka risker brukar folk oroa sig för – och hur stora är de?

a) Sprickor eller skador på huset vid borrning

• Borriggar ger vibrationer, men de är kortvariga och avtar snabbt med avstånd.
• Riktlinjerna om 4 meter är satta just för lägen där man står precis intill en grundmur.
• I forskningen om betydligt tyngre geotermiborrning (kilometerdjupa brunnar) ligger vibrationerna normalt under nivåer där byggnader tar skada; huvudproblemet där är istället störande buller.

Vid 21 meters avstånd är vibrationerna från en villaborrning mycket svaga när de når grannhuset. Risken för nya sprickor i grunden av just borrningen bedöms i praktiken som mycket nära noll om man borrar fackmässigt.

b) Sättningar eller att marken “håliggörs” under huset

• Ett energiborrhål är oftast bara 110–140 mm i diameter. Det fylls med kollektorslang och ofta med värmeledande, cementliknande massa (grout) – man lämnar alltså inte ett tomt hålrum.
• Hålet ligger djupt nere i berget, långt under normal grundläggningsnivå för villor.
• Forskningen kring bergvärmeborrhål handlar nästan uteslutande om värmetransport och påverkan mellan olika hål, inte om ras/sättning, just för att det inte är något praktiskt problem.

Så länge borrningen görs enligt Normbrunn-16 finns ingen realistisk risk att grannens hus påverkas statiskt (sättning eller ras) av ett borrhål 21 meter bort.

c) Grundvatten och fukt

• Normbrunn-16 tar upp risker med att blanda grundvattenlager och ställer krav på foderrör och tätning.
• En brittisk “good practice guide” lyfter att man ska minimera bortpumpning av partiklar för att undvika marksättningar i täta stadsmiljöer – det är alltså en känd fråga som man hanterar med teknik och rutiner.

I Sverige är just dessa aspekter en del av praxis, och kommunerna kräver att brunnsborraren följer Normbrunn. Då är risken för att grannens mark eller grundvattenförhållanden påverkas märkbart mycket liten, speciellt på 21 m avstånd.

3. Hur kan du lugna grannen – konkret?

Här är ett förslag på ett lugnande, sakligt resonemang du kan ta med grannen, gärna tillsammans med länkar till SGU/kommunen:

”Vi borrar ett standardhål för bergvärme. Sveriges geologiska undersökning (SGU) rekommenderar att man undviker att borra närmare än cirka 4 meter från ett hus – vårt hål hamnar ungefär 21 meter från ditt hus, alltså med mycket stor marginal. Kommuner brukar dessutom räkna med 10 meter till tomtgräns och 20 meter mellan borrhål, främst för att undvika att brunnar påverkar varandras verkningsgrad, inte för att skydda byggnader.

Hålet är bara runt 11–14 cm i diameter, fylls med slang och tätmassa och ligger långt under ditt hus. Forskning om bergvärme fokuserar på värmetransport mellan hål – skador på intilliggande hus är extremt ovanliga när man följer Normbrunn-16. Borrfirman är skyldig att borra enligt dessa regler och kommunen granskar placeringen i sin handläggning.”

Du kan också föreslå att grannen själv:

• läser SGU:s information om energibrunnar/bergvärme,
• ringer kommunens miljö-/byggkontor och får bekräftat att avståndet ligger väl inom vad de brukar godkänna.

 

[pacman42]

Regeln om minst 20 meter mellan energibrunnar är dock konstig. Så länge man håller sig 20 m från varandra en bit ned så skall ju inte avståndet vid ytan ha någon som helst betydelse.

 

[MagHam]

Många pratar om vibrationer och stänk, men en helt annan riskfaktor vid borrning är att tryckluft letar sig upp genom sprickbildningar och når in under huset.
Vid 21 m torde den risken dock vara obefintlig.

 

[Farstatjej90]

Varför är det typ tio nya användare i den här tråden ? 🤔

 

[Guzzi]

Tja, det är väl bara att skicka länken till den här tråden till henne så borde hon bli lugnad.

 

[fusion]

Grannen borrade 8 m från vårt hus, vibbade lite lätt i huset innan de nådde ned i berggrunden. De sprickor jag redan hade i grunden blev iaf inte värre.
Det är väl c 14 m mellan grannens hål (c 8 år sedan) och vårt hål (1994) och har inte märkt någon som helst påverkan. Deras hål vinklades bort från vårt hål med några grader.

 

[Snigla]

Hej, vi har påbörjat en ansökan för borrning av bergvärme och har pratat med våra grannar. En av grannarna vill få fakta om det finns risk för skador på hennes hus som ligger 21 meter från det tilltänkta borrhålet. I Normbrunn – 16 hittar jag inget om riskavstånd med avseende på vibrationer.

Någon som har tips på källa om borrningens påverkan på byggnader som jag kan hänvisa till så grannen kan läsa på egen hand?

Tack på förhand.

Vi borrade för bergvärme i vårt tidigare hus och problemet där var inte sättningar/sprickor.. utan antal meter från andra borrhål osv. Vi bodde då så husen bredvid var 4-5 m från vårt (bägge sidor) och sedan var de ”en gata bort” bakom och framför..

Ingen av våra närmsta grannar hade bergvärme (men längre bort på andra sidan gatan.. samt på gatan bakom), men vi fick då borra lite snett in under vårt eget hus helt enkelt..

..då fick vi tillstånd ! (för att avstånden mellan ev hål inte skulle förstöra för varandra )

 

[Karrock]

Risken för din grannes hus är väldigt liten vid ett bergvärmehål som ligger 21 meter från huset, under förutsättning att en normal, seriös borrfirma följer svenska riktlinjer (Normbrunn-16) och kommunens krav.

1. Vad säger svenska riktlinjer om avstånd?
Sveriges geologiska undersökning (SGU) och många kommuner utgår från ungefär samma tumregler:

• Minst ca 4 meter från bostadshus – för att undvika risk för skada på grundmur/dränering vid själva borrningen.
• Minst ca 10 meter från tomtgräns – så att grannen också kan borra i framtiden och för att få minst 20 m mellan energibrunnar.
• Minst ca 20 meter mellan två energibrunnar – för att inte “stjäla” värme av varandra (termisk påverkan), inte för att skydda huskonstruktioner.

SGU skriver dessutom att borrning närmare än 4 meter från byggnader bör undvikas om man inte kan visa att risken för skada är utesluten.

21 meter till grannens hus är alltså långt utanför den zon som SGU räknar som “känslig”. Det är mer än fem gånger deras skyddsrekommendation till byggnader.

2. Vilka risker brukar folk oroa sig för – och hur stora är de?

a) Sprickor eller skador på huset vid borrning

• Borriggar ger vibrationer, men de är kortvariga och avtar snabbt med avstånd.
• Riktlinjerna om 4 meter är satta just för lägen där man står precis intill en grundmur.
• I forskningen om betydligt tyngre geotermiborrning (kilometerdjupa brunnar) ligger vibrationerna normalt under nivåer där byggnader tar skada; huvudproblemet där är istället störande buller.

Vid 21 meters avstånd är vibrationerna från en villaborrning mycket svaga när de når grannhuset. Risken för nya sprickor i grunden av just borrningen bedöms i praktiken som mycket nära noll om man borrar fackmässigt.

b) Sättningar eller att marken “håliggörs” under huset

• Ett energiborrhål är oftast bara 110–140 mm i diameter. Det fylls med kollektorslang och ofta med värmeledande, cementliknande massa (grout) – man lämnar alltså inte ett tomt hålrum.
• Hålet ligger djupt nere i berget, långt under normal grundläggningsnivå för villor.
• Forskningen kring bergvärmeborrhål handlar nästan uteslutande om värmetransport och påverkan mellan olika hål, inte om ras/sättning, just för att det inte är något praktiskt problem.

Så länge borrningen görs enligt Normbrunn-16 finns ingen realistisk risk att grannens hus påverkas statiskt (sättning eller ras) av ett borrhål 21 meter bort.

c) Grundvatten och fukt

• Normbrunn-16 tar upp risker med att blanda grundvattenlager och ställer krav på foderrör och tätning.
• En brittisk “good practice guide” lyfter att man ska minimera bortpumpning av partiklar för att undvika marksättningar i täta stadsmiljöer – det är alltså en känd fråga som man hanterar med teknik och rutiner.

I Sverige är just dessa aspekter en del av praxis, och kommunerna kräver att brunnsborraren följer Normbrunn. Då är risken för att grannens mark eller grundvattenförhållanden påverkas märkbart mycket liten, speciellt på 21 m avstånd.

3. Hur kan du lugna grannen – konkret?

Här är ett förslag på ett lugnande, sakligt resonemang du kan ta med grannen, gärna tillsammans med länkar till SGU/kommunen:

”Vi borrar ett standardhål för bergvärme. Sveriges geologiska undersökning (SGU) rekommenderar att man undviker att borra närmare än cirka 4 meter från ett hus – vårt hål hamnar ungefär 21 meter från ditt hus, alltså med mycket stor marginal. Kommuner brukar dessutom räkna med 10 meter till tomtgräns och 20 meter mellan borrhål, främst för att undvika att brunnar påverkar varandras verkningsgrad, inte för att skydda byggnader.

Hålet är bara runt 11–14 cm i diameter, fylls med slang och tätmassa och ligger långt under ditt hus. Forskning om bergvärme fokuserar på värmetransport mellan hål – skador på intilliggande hus är extremt ovanliga när man följer Normbrunn-16. Borrfirman är skyldig att borra enligt dessa regler och kommunen granskar placeringen i sin handläggning.”

Du kan också föreslå att grannen själv:

• läser SGU:s information om energibrunnar/bergvärme,
• ringer kommunens miljö-/byggkontor och får bekräftat att avståndet ligger väl inom vad de brukar godkänna.

Att fylla hålet med slurry är standard i andra delar av världen, men inte i sverige. Det kan vara på gång dock. Ibland görs det ändå, särskilt om grundvattnet ligger djupt. Massan är vanligen lerbaserad, bentonit.

 

[NoiseMaker]

Risken för din grannes hus är väldigt liten vid ett bergvärmehål som ligger 21 meter från huset, under förutsättning att en normal, seriös borrfirma följer svenska riktlinjer (Normbrunn-16) och kommunens krav.

1. Vad säger svenska riktlinjer om avstånd?
Sveriges geologiska undersökning (SGU) och många kommuner utgår från ungefär samma tumregler:

• Minst ca 4 meter från bostadshus – för att undvika risk för skada på grundmur/dränering vid själva borrningen.
• Minst ca 10 meter från tomtgräns – så att grannen också kan borra i framtiden och för att få minst 20 m mellan energibrunnar.
• Minst ca 20 meter mellan två energibrunnar – för att inte “stjäla” värme av varandra (termisk påverkan), inte för att skydda huskonstruktioner.

SGU skriver dessutom att borrning närmare än 4 meter från byggnader bör undvikas om man inte kan visa att risken för skada är utesluten.

21 meter till grannens hus är alltså långt utanför den zon som SGU räknar som “känslig”. Det är mer än fem gånger deras skyddsrekommendation till byggnader.

2. Vilka risker brukar folk oroa sig för – och hur stora är de?

a) Sprickor eller skador på huset vid borrning

• Borriggar ger vibrationer, men de är kortvariga och avtar snabbt med avstånd.
• Riktlinjerna om 4 meter är satta just för lägen där man står precis intill en grundmur.
• I forskningen om betydligt tyngre geotermiborrning (kilometerdjupa brunnar) ligger vibrationerna normalt under nivåer där byggnader tar skada; huvudproblemet där är istället störande buller.

Vid 21 meters avstånd är vibrationerna från en villaborrning mycket svaga när de når grannhuset. Risken för nya sprickor i grunden av just borrningen bedöms i praktiken som mycket nära noll om man borrar fackmässigt.

b) Sättningar eller att marken “håliggörs” under huset

• Ett energiborrhål är oftast bara 110–140 mm i diameter. Det fylls med kollektorslang och ofta med värmeledande, cementliknande massa (grout) – man lämnar alltså inte ett tomt hålrum.
• Hålet ligger djupt nere i berget, långt under normal grundläggningsnivå för villor.
• Forskningen kring bergvärmeborrhål handlar nästan uteslutande om värmetransport och påverkan mellan olika hål, inte om ras/sättning, just för att det inte är något praktiskt problem.

Så länge borrningen görs enligt Normbrunn-16 finns ingen realistisk risk att grannens hus påverkas statiskt (sättning eller ras) av ett borrhål 21 meter bort.

c) Grundvatten och fukt

• Normbrunn-16 tar upp risker med att blanda grundvattenlager och ställer krav på foderrör och tätning.
• En brittisk “good practice guide” lyfter att man ska minimera bortpumpning av partiklar för att undvika marksättningar i täta stadsmiljöer – det är alltså en känd fråga som man hanterar med teknik och rutiner.

I Sverige är just dessa aspekter en del av praxis, och kommunerna kräver att brunnsborraren följer Normbrunn. Då är risken för att grannens mark eller grundvattenförhållanden påverkas märkbart mycket liten, speciellt på 21 m avstånd.

3. Hur kan du lugna grannen – konkret?

Här är ett förslag på ett lugnande, sakligt resonemang du kan ta med grannen, gärna tillsammans med länkar till SGU/kommunen:

”Vi borrar ett standardhål för bergvärme. Sveriges geologiska undersökning (SGU) rekommenderar att man undviker att borra närmare än cirka 4 meter från ett hus – vårt hål hamnar ungefär 21 meter från ditt hus, alltså med mycket stor marginal. Kommuner brukar dessutom räkna med 10 meter till tomtgräns och 20 meter mellan borrhål, främst för att undvika att brunnar påverkar varandras verkningsgrad, inte för att skydda byggnader.

Hålet är bara runt 11–14 cm i diameter, fylls med slang och tätmassa och ligger långt under ditt hus. Forskning om bergvärme fokuserar på värmetransport mellan hål – skador på intilliggande hus är extremt ovanliga när man följer Normbrunn-16. Borrfirman är skyldig att borra enligt dessa regler och kommunen granskar placeringen i sin handläggning.”

Du kan också föreslå att grannen själv:

• läser SGU:s information om energibrunnar/bergvärme,
• ringer kommunens miljö-/byggkontor och får bekräftat att avståndet ligger väl inom vad de brukar godkänna.

Tack, ChatGPT.

 

[H-Thomasson]

Om det skulle vara ett problem med sättningar i hus när det borras för bergvärme så skulle alla borrfirmer idag ha gått i kk pga alla skadestånd dom hade behöva betala ut.

Så svaret är. Det är riskfritt att borra efter bergvärme så länge som man håller sig 5 meter från huset.