Anna_H skrev:
Att amortera på huset är ju en form av sparande, vilket tx -MH- uppenbalrigen inte greppat. Om jag amorterar tex 20 000 om året, har jag ju på 10 år sparat 200 000. Dessa pengar kan jag när jag vill låna upp igen.
Om man anklagar någon annan för att "inte greppa" vore det bra om man själv visste vad man pratar om.

Det är två saker du glömmer bort:
1) Du kan inte låna de pengarna "när du vill" tex om du blir arbetslös blir det väldigt svårt.
2) Att amortera på huset är en form av sparande som ger lägre avkastning än bankkonton, och du kan få otroligt svårt att ta ut pengarna när du behöver (se pkt 1).

Seniorlån, med ung tredubbla räntan mot bottenlån? Ja, det verkar ju bra...

Om du söker lite bakåt så har jag förklarat detta utförligt.
 
Skaneman skrev:
vem fan vill bo i ett hus banken äger mesta delen av ?
Det är bara jag och frugan som står som ägare på vårt hus, inga problem med det.
 
Anna_H skrev:
jhenrikj: Det där gäller ju bara under en övergångsperiod i och med de nya reglerna. Mina lån är för övrigt på mindre än 25%, så det är lugnt.
Och ingen vet vad vi har för nya regler att vänta i framtiden heller....en tänkbar är ju att man bara får teckna nya lån i samband med köp/sälj och att man aldrig får låna upp ett hus som stigit i värde så. Kanske inte så troligt men man vet aldrig vad som kan hända i framtiden.
 
jhenrikj skrev:
Och ingen vet vad vi har för nya regler att vänta i framtiden heller....en tänkbar är ju att man bara får teckna nya lån i samband med köp/sälj och att man aldrig får låna upp ett hus som stigit i värde så. Kanske inte så troligt men man vet aldrig vad som kan hända i framtiden.
Om det är tänkbart så kan det kanske i framtiden bli tvångsförsäljning om man tappar sin försörjning (sjuk, arbetslös) och har lån på över XX % av fastighetns värde.
"Kanske inte så troligt men man vet aldrig vad som kan hända i framtiden."
 
Skillnaden är att om du skall ha nya lån, så är det upp till den som lånar ut pengarna att avgöra om du får låna. Man sitter verkligen i bankernas händer om man behöver stålar och allt är låst i huset.
 
-MH- skrev:
Det är bara jag och frugan som står som ägare på vårt hus, inga problem med det.
Jo, så är det. Men har man idag lånat 85-90% med bottenlån så finns det säkerligen inteckningar och utfärdade pantbrev som ger dessa lånegivare företrädesrätt till fastigheten om man hamnar i betalningssvårigheter. Bankerna kan även kräva återbetalning av lån helt eller delvis om vissa ekonomiska situationer uppstår (se senaste fastighetskrisen i USA)
Jag säger nu inte att det påverkar dig, men att stå som ägare behöver inte vara lika med att man för den skull har hela kontrollen.

Ytterst handlar nog frågan nu om vilka ekonomiska risker man vill ta.
 
jonpalm skrev:
Förklara gärna "jag ser ingen som helst poäng med att amortera" för mig. Jag förstår at banken tycker att det är bra om du inte amorterar, men jag fattar inte att du tycker att det är ok att inte amortera ner ditt lån. Vad händer om värdet på din bostad går ner (det är inte så ovanligt)? Vad händer om banken börjar kräva amortering samtidigt som räntorna går upp til ett mer normalt nivå, säg 5-7%?

Och det är fortfarande så att det bara är Sverige i Europa som har amorteringsfria bostadslån. Det är ganska märkligt och ganska skrämmande. Varför skulle det vara så att det bara är i Sverige som bostadsmarknaden är en riskfri investering och en förevig uppåtgående spiral på bostadsvärdet?
Det finns flera poänger med att inte amortera - några har andra inlägg gått igenom här ovan.
Den stora frågan är ju vad man gör med de pengar som man "borde" amorterat med istället ? Spenderar man dom, och mao inte kklarar av att hantera en sparbuffert så bör man nog amortera.

Så här tycker jag, men var och en får avgöra själva:
Varför man ska amortera:
1. Man har lån som överstiger säg 70-75% av nuvarande marknadsvärde på bostaden.
2. Man har svårt att hålla i sina sparpengar och tenderar att spendera dom.
3. Man har chansen till ett lånefritt boende (och bor troligen inte i en storstadsregion mao)
4. Man tycker det känns bättre att veta att skulden minskar
5. Man har redan en buffert för oförutsedda händelser.
6. Man vill göra sin pyttelilla del för att minska "skludberget" i Sveriges ekonomi.

Varför man inte skall amortera:
1. Man har en låg belåning på huset (typiskt under 60-70% iaf)
2. Man har sparformer som ger mer avkastning än räntevinsten från amorteringen
3. Man vill bygga upp en buffert.
4. Man föredrar handlingsfriheten som pengar på banken innebär jmf med att ev. behöva nya lån i framtiden.
5.Man har såpass stora lån att det ändå skulle innebära "en droppe i havet" - detta argument är inte gångbart om man inte kombinerar det med ngt ovanstående tycker jag dock...

För min egen del har jag amorterat ned bolånen till ca 60% av marknadsvärdet på huset och amorterar f.n. inte mer utan lägger pengarna i en buffert istället. Sen får jag se om jag "klumpamorterar" från den högen med pengar senare när den är tillräckligt stor eller hur jag gör då...
Jag har även rörliga lån, men lägger mellandskillnaden från nuvarande ränta jmf med en 5% ränta på en hög för att skapa ett eget "bundet" lån s.a.s utan att behöva betala banken mer pengar.

/K
 
Anders, bankerna vill inte ha huset, de vill ha pengarna. Det är upp till mig att fixa fram dem. Sälja huset är inte nödvändigt, om man klarar det ändå.
 
Zixten skrev:
Om det är tänkbart så kan det kanske i framtiden bli tvångsförsäljning om man tappar sin försörjning (sjuk, arbetslös) och har lån på över XX % av fastighetns värde.
"Kanske inte så troligt men man vet aldrig vad som kan hända i framtiden."
Och på vilket sätt skulle du får tillbaka dina amorterade pengar om huset säljs på exekutiv auktion, vilket brukar inbringa mycket mindre än marknadsvärde....nä inte heller i ditt scenario är amorteringen en besparing man med säkerhet kan få tillbaka....

Amortering är ett sätt att minska risken att åka på en rejäl smäll eller att få ner räntekostnaderna, men det är inte ett sätt att bygga sparkapital på....
 
Diskussionerna här går nu på varför man väljer att amortera eller inte. Ja, i Sverige är det just nu möjligt att välja om man vill betala ner sitt lån eller inte. Det är inte valfritt i några andra länder i Europa(vad jag har kunnat läsa mig till).

Jag ä intresserad av hur illa situationen är. Pressen skriver att majoriteten av de nya husköparna dom sista 5-10 åren har tagit så stora lån att dom inte klarar räntor på 5% och uppåt och dom har inte räknat med amorteringar i sin budget.

Vad händer då om amorteringskrav införs i Sverige? Ex amorteringstiden läggs på max 40 år? Är det då så illa som man får intryck av i pressen att många med hus inte har ekonomi till amortering?
 
>> Jonpalm; Jag tror, precis som du skriver, att de som köpt bostad de senaste 5-10 åren
har höga lån och därmed även höga boendekostnader. Kanske inte så långt tillbaka
som 10 år, det var väl lågkonjunktur ett par år in på detta sekel. Kommer dock inte ihåg
bostadspriserna då.

Här finns en tråd om bostadslånet (http://www.comboloan.se/forum_v2/forum_post_show.asp?Menu=Forum&Forum=1&Cat=1&Topic=8165&page=1)
förhållande till årsinkomsten,
säger inget om när man tog lånet men ganska intressant ändå. Det säger ju inte heller om
någon grupp har 10 Mkr på banken tex.

Läser man inläggen så ser man en tendens att storstadsregioner ligger oftare mellan 4-5
samt även att de med nybyggen ligger i den övre gruppen.

En sammanställning (från sid 10) som visar att de flesta har mellan 3 och 3,5 mer i lån än i (års)lön.
http://viewer.zoho.com/docs/lCcHbd
 
jonpalm skrev:
Vad händer då om amorteringskrav införs i Sverige? Ex amorteringstiden läggs på max 40 år? Är det då så illa som man får intryck av i pressen att många med hus inte har ekonomi till amortering?
Det är garanterat så...med 40 års amorteringskrav går min smärtgräns på räntan vid ca 7,5%, med dagens inkomst alltså.

Edit: Räknat utan ränteavdrag, så lite marginaler finns det trots allt för ännu högre ränta.
 
Redigerat:
Kort och gott, kan man få bättre ränta på sina pengar någon annan stans så placera dom där! Annars amortera (ex. om du kan få 5% inlåneränta på dina pengar i någon nischbank eller börsen men bolåneräntan bara uppgår till 3% så skall du inte amortera)
 
Det är genomgående svar a la : " amortera inte om du kan få bättre avkastning någon annanstans" .
I media ser det ut som om många inte har pengar att amortera med.Dom har bara råd med räntan. Då spelar det ingen roll om man kan få bättre avkastning någon annanstans.
Jag undrar fortfarande: Vad händer om amorteringskrav införs? Jag ser at många förutsätter att detta aldrig kommer att hända!?
Om man tar som exempel: lån på 3 000 000. Om det införs amorteringstvång så kostar det drygft 8 000/månad om lånet måste amorteras på 30 år. Detta ovanpå räntorna.....
Det är inga småpengar.
 
det har nämts lite lätt i tråden, men frågan om att amotera eller ej är nog ganska avgörande beroende på hur mycket lån man har.

Sitter man med 1miljon i lån så "ser" man slutet på en amortering och därför väljer man att amortera.
Sitter man med 3-4 milj i lån (storstad) så känns väl amorteringen på någon/några tusenlappar i månaden ganska så bortkastad. Det händer ju inte så mycket när man väl amorterar. Kanske känns bättre att bygga en buffert och ha ett kapital till när det behövs.

Sen är jag övertygad om att det finns en del som belånat sig så högt att man inte klarar av en räntehöjning på mer än 2-3 %. Vilket är tråkigt för dem då de kommer behöva gå från sitt hus innom något år.


Tror generellt sätt att om man väljer att amortera eller ej beror på var i Sverige man bor=vilken storlek på bolånet.


mina 2 cent :)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.