Blött bakom isolering.. normalt eller problem?
Hej!
Har nu påbörjat nästa projekt i vår villa byggd 57. Håller på att renovera ett rum till våra tjejer och har rivit ner all masonit för att sätta gips. Av ren nyfikenhet ville jag kolla lite bakom den isolering som sitter runt ett fönster i rummet och ser då att det är vattendroppar på vindpappen mellan yttervägg och isoleringen möts. Är detta normalt eller har jag hittat ett stort problem nu?..
Planen är att vi snart ska renovera och tilläggsisolera fasaden men vill gärna kolla om det är något att oroa sig för nu. Ser inte ut som trät runt om skulle vara angipet av mögel eller liknande.
Har nu påbörjat nästa projekt i vår villa byggd 57. Håller på att renovera ett rum till våra tjejer och har rivit ner all masonit för att sätta gips. Av ren nyfikenhet ville jag kolla lite bakom den isolering som sitter runt ett fönster i rummet och ser då att det är vattendroppar på vindpappen mellan yttervägg och isoleringen möts. Är detta normalt eller har jag hittat ett stort problem nu?..
Planen är att vi snart ska renovera och tilläggsisolera fasaden men vill gärna kolla om det är något att oroa sig för nu. Ser inte ut som trät runt om skulle vara angipet av mögel eller liknande.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är aldrig normlt med vattendroppar på ett sådant ställe. Frågan är vad det beror på. På 50-talet gjorde man gärna så att man satte asfaltpappen på utsidan om isoleringen och sedan vanlig spännpapp på insidan. Ingen idealisk lösning, men det brukade fungera ändå, främst på grund av de små isoleringstjocklekarna. Är det verkligen originalisolering man ser på bilderna?
Är det ytterpanelen man ser skymta fram bakom pappen? I så fall, hur är den ytbehandlad (typ av färg)?
Är det ytterpanelen man ser skymta fram bakom pappen? I så fall, hur är den ytbehandlad (typ av färg)?
Det kan vara kondens då det nu inte finns en diffusionspärr.
Det blir som imma på en kall yta.
Om du ställer en kall öl på samma ställe blir den också våt.
Det är därför som det är viktigt med att plasten är riktigt tät utan hål.
Det blir som imma på en kall yta.
Om du ställer en kall öl på samma ställe blir den också våt.
Det är därför som det är viktigt med att plasten är riktigt tät utan hål.
Korrekt, det är inte orginalisolering som du ser utan något man lagt dit efter det att man bytte fönster för x antal år sedan.J justusandersson skrev:
Ytterpanelen är det man ser skymta bakom pappen, kollade lite noggrannare igår och det är verkligen tunna väggar i detta huset. Det verkar som det siter ett lager papp på insidan bakom panelen mot innerväggen men denna papp är avskuren runt fönstret. Frågan är om man ska ta upp del av väggen vid sidan om fönstret för att se om det är just där problemet är eller hela väggarna.. :/
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Många småhus som byggdes på 1950-talet var byggmästarbyggda i liten skala. Rejäla dimensioner och material av hög kvalitet. Ibland var det lite sämre beställt med det byggnadstekniska kunnandet. Det räcker med att titta på glespanelen, med tydliga inslag av kärnfur, på bilderna ovan, för att förstå det. Att huset står kvar utan allvarliga skador beror säkert på den höga virkeskvalitén. Fönsterbytena är däremot slarvigt gjorda.
Fukten på pappens insida pekar på ett kondensproblem, under förutsättning att det förekommer allmänt. Glasullen som har använts vid fönsterbytet tillåter en slarvigare läggning än den ursprungliga stenullen. Dessutom har den lagts in utan någon form av vindtätning. Om kondensteorin är riktig (dvs att det inte handlar om vatteninträngning utifrån) så är den teoretiska lösningen att sätta en diffusionstät folie på isoleringens insida. Eftersom det yttre vindskyddet också har en viss diffusionstäthet, är det bara plast som fungerar.
Innan man går vidare i resonemanget skulle jag vilja veta: 1) Finns det någon form av tätning bakom glespanelen? 2) Finns det vatten på andra ställen än kring fönstren? 3) Om fasadpanelen är målad med en diffusionstät färg som t.ex. akrylatfärg kan det krångla till bilden.
Fukten på pappens insida pekar på ett kondensproblem, under förutsättning att det förekommer allmänt. Glasullen som har använts vid fönsterbytet tillåter en slarvigare läggning än den ursprungliga stenullen. Dessutom har den lagts in utan någon form av vindtätning. Om kondensteorin är riktig (dvs att det inte handlar om vatteninträngning utifrån) så är den teoretiska lösningen att sätta en diffusionstät folie på isoleringens insida. Eftersom det yttre vindskyddet också har en viss diffusionstäthet, är det bara plast som fungerar.
Innan man går vidare i resonemanget skulle jag vilja veta: 1) Finns det någon form av tätning bakom glespanelen? 2) Finns det vatten på andra ställen än kring fönstren? 3) Om fasadpanelen är målad med en diffusionstät färg som t.ex. akrylatfärg kan det krångla till bilden.
Är övertygad om att det är precis som Larsa skriver. När masonit och tretex och tapeter och färg är borta så finns det inget som stoppar rumsluftens fukt från att gå ut och möta den kalla ytterväggen => kondens. Bildas blixtfort. Ta fram en kall ur kylen och det tar inte många sekunder innan det bildas imma/kondens på den.
Tittar man på virket ut mot ytterväggen så ser man att det inte finns ngn som helst antydan till fuktproblem. Det här är alltså ett helt nytt fenomen. Som uppstår om man river invändigt fuktskydd under vinterhalvåret.
Tittar man på virket ut mot ytterväggen så ser man att det inte finns ngn som helst antydan till fuktproblem. Det här är alltså ett helt nytt fenomen. Som uppstår om man river invändigt fuktskydd under vinterhalvåret.
Är inte linisolering ett modernt påfund? Före mineralull var det kutterspån som gällde. För mig låter det inte orimligt med mineralull på 50-talet. Och med de tunna väggarna blir det inte så mycket fuktproblem. Så länge man inte har ytterpanelen exponerad in mot rummet förstås. Fyll hålet med isolering och se till att det blir tätt i skarvarna mellan gipsskivorna. Var speciellt noga i hörnen.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
När huset byggdes 1957 användes nästan uteslutande mineralull i form av stenull. Utformningen i stort styrdes av Bostadsstyrelsens låneregler eftersom de flesta småhus vid den tidpunkten byggdes med förmånliga statliga lån.
