7 610 läst ·
43 svar
8k läst
43 svar
Blanda betong, proportioner??
Känns som att ju mer man läser desto svårare blir det att hitta bra svar.
Finns det någon som kan ge en vettig förklaring till varför man INTE ska ha makadam i botten av hålet??
Makadam är ju dränerande, och om det skulle samlas vatten i hålet så ska ju luftfickorna i makadamen tar upp volymförändringen när vattnet fryser. Eller har jag helt fel???
Finns det någon som kan ge en vettig förklaring till varför man INTE ska ha makadam i botten av hålet??
Makadam är ju dränerande, och om det skulle samlas vatten i hålet så ska ju luftfickorna i makadamen tar upp volymförändringen när vattnet fryser. Eller har jag helt fel???
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
ja förvisso men hur vet du att den ev vattennivån i backen hela tiden är under makadamen då? Man får liksom göra skillnad på kapillär brytande skikt och dylikt långt ner i backen.D Dannerolo skrev:Känns som att ju mer man läser desto svårare blir det att hitta bra svar.
Finns det någon som kan ge en vettig förklaring till varför man INTE ska ha makadam i botten av hålet??
Makadam är ju dränerande, och om det skulle samlas vatten i hålet så ska ju luftfickorna i makadamen tar upp volymförändringen när vattnet fryser. Eller har jag helt fel???
Sand är inte bra som komponent där du behöver hållfasthet. Sand används främst till mur och putsbruk. Ju grövre sten inblandat desto mer tryckbelastning tål gjutningen. Armeringen har inget med hållfastheten att göra om du inte använder spännarmering. Vad armeringen gör är att den förhindrar stora sprickor. Tänk 60-70 % ballast. 25 % sand. Resten vatten tills du uppnår en låg pastavolym. Om du kör självkompakterande betong så skall pastavolymen vara hög då man kan Sloda ytan med nivåutjämnande egenskaper. På en plint 30 bredd och 50 hög skulle jag ha kört 8 mm armering fyra stänger horisontellt och fyra vertikalt Två på varje våning så att det blir ett kryss på två ställen och najat fast dom i varandra. Dessa ska sluta en bit in, minst fyra cm, i betongen. Kör du med gaffel eller balksko så kan du med fördel naja fast den i mitten med stöd av de två krysset som blir. Då får du en plint som tål mkt.
Produkter som diskuteras: "balksko"
Balkskor
Balkskor används för att skapa starka och säkra förbindelser mellan två träelement, oftast mellan balkar och stolpar inom konstruktion. De finns i en rad olika storlekar och former, beroende på den specifika tillämpningen. De är ofta
Läs mer
Jag förstår vad du menar. Men har haft hålen öppna under några rejält regniga dagar. När jag sedan har varit ute och tittat när så ser man knappt att det är blött.
Det borde ju vara ett bra tecken...
Men är det bättre mer isolering i botten?? Men då måste man ha isolering som tål extremt tryck.
Det borde ju vara ett bra tecken...
Men är det bättre mer isolering i botten?? Men då måste man ha isolering som tål extremt tryck.
En väldigt dålig vägledning skulle jag vilja påstå. Var finns denna tabell? Betong under C28/35 finns i princip inte. Och att påstå att man uppnår vattentät betong eller XF-klasser bara för att man ändrar lite på mängden "sand" är direkt felaktigt.ceson skrev:
Givetvis har armeringen med hållfastheten att göra. Finns inte ett enda valv eller balk som skulle hålla utan armering.Silver78 skrev:
Sand är inte bra som komponent där du behöver hållfasthet. Sand används främst till mur och putsbruk. Ju grövre sten inblandat desto mer tryckbelastning tål gjutningen. Armeringen har inget med hållfastheten att göra om du inte använder spännarmering. Vad armeringen gör är att den förhindrar stora sprickor. Tänk 60-70 % ballast. 25 % sand. Resten vatten tills du uppnår en låg pastavolym. Om du kör självkompakterande betong så skall pastavolymen vara hög då man kan Sloda ytan med nivåutjämnande egenskaper. På en plint 30 bredd och 50 hög skulle jag ha kört 8 mm armering fyra stänger horisontellt och fyra vertikalt Två på varje våning så att det blir ett kryss på två ställen och najat fast dom i varandra. Dessa ska sluta en bit in, minst fyra cm, i betongen. Kör du med gaffel eller balksko så kan du med fördel naja fast den i mitten med stöd av de två krysset som blir. Då får du en plint som tål mkt.
"Kryssen" kommer inte hjälpa om de inte krokar runt de vertikala järnen. Det som generellt används är N-byglar, d.v.s. en bygel som går runt alla fyra(i detta fall) vertikala järn som en kvadrat.
Angående markduk eller makadam så beror det på vilka egenskaper underlaget har. Tenderar det att bli blött där så skulle jag dränerat hela underlaget med makadam med en markduk under. Viktigt är att du använder en rejäl padda minst 300 kg. Grov makadam har egenskapen att inte packa sig bra utan finare fyllnadsmaterial ovanpå. Att enbart fylla hålen med lite makadam under lär inte ha någon större effekt. Är man rädd för tjälskador så är bättre att ha plintar som går ned djupare i marken. Det finns några sätt att göra det på. Markduk med kapillärbrytande material runt hela platsen där huset skall stå är förstås ett säkrare sätt. Är området ofta blött så bör man kanske överväga ett system med infiltration.
Vad har valv, broar etc för armeringstyp? Jo spännarmering. En helt annan typ med andra egenskaper där betongen skall tåla ett visst tryck. Skulle man armera dessa konstruktioner enligt den modell man har vid grundgjutning så skulle alla viadukter tex rasa sönder. Armeringens viktigaste uppgift i en grund är att motverka sprickor.C C.Lundin skrev:Givetvis har armeringen med hållfastheten att göra. Finns inte ett enda valv eller balk som skulle hålla utan armering.
"Kryssen" kommer inte hjälpa om de inte krokar runt de vertikala järnen. Det som generellt används är N-byglar, d.v.s. en bygel som går runt alla fyra(i detta fall) vertikala järn som en kvadrat.
Angående n- krokar så visst kan man göra det. Men det är ett hus på 25 kvm som skall stå på den fördelat på 15 plintar. Inte en hjullastare.
Nej, det är ovanligt med spännarmering i både valv och broar. Det är nästan uteslutande slakarmering i broar och endast slakarmering i ett valv.Silver78 skrev:
Vad har valv, broar etc för armeringstyp? Jo spännarmering. En helt annan typ med andra egenskaper där betongen skall tåla ett visst tryck. Skulle man armera dessa konstruktioner enligt den modell man har vid grundgjutning så skulle alla viadukter tex rasa sönder. Armeringens viktigaste uppgift i en grund är att motverka sprickor.
Angående n- krokar så visst kan man göra det. Men det är ett hus på 25 kvm som skall stå på den fördelat på 15 plintar. Inte en hjullastare.
(Edit: Kanske ska tillägga att visst finns det undantag. Har du långa spännvidder så kan spännarmering användas, men oftast löses det med pelare eller bärande väggar istället.)
Det spelar ingen roll vad som ska stå på plintarna. Ditt förslag om kryss är lika onödigt för det, för det kommer inte hjälpa ett dugg.
Man vill eftersträva en betongblandning med låg pastavolym. Har du enbart grovt så kommer du vara tvungen att köra mer cement vilket leder till sämre egenskaper för betongen. Du kan minska lite på gjutgrusen men du behöver ha den för att få till en homogen blandning. Sand har man endast i puts och murbruk. Har du grov sand kan det fungera hyfsat. Men är det finkornigt så är det inte att rekommendera.D Dannerolo skrev:
Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Du ska INTE isolera i botten, du ska isolera ganska ytligt för att behålla jordvärmen underifrån.D Dannerolo skrev:
Protte
Det är lätt att överarbeta en så simpel sak som några betongplintar...
Lägg några spadar betong i botten av hålet, ställ dit ett gjutrör och stick ner några armeringsstål. Sen väger du in och hänger upp stolpskorna och fyller röret med betong. Knacka på röret under tiden du fyller så att luften försvinner och betongen flyter ut.
Lägg några spadar betong i botten av hålet, ställ dit ett gjutrör och stick ner några armeringsstål. Sen väger du in och hänger upp stolpskorna och fyller röret med betong. Knacka på röret under tiden du fyller så att luften försvinner och betongen flyter ut.