Biltemas terpentin
Är det någon skillnad på olika fabrikat av terpentin eller går det bra med Biltemas/Julas? Det är väl samma bara olika pris? Sen undrar jag om någon har provat Biltemas linolja. Vi har renoverat en del fönster med vanlig varmpressad kokt olja och blandat med terpentin och tycker det har sugit bra.
Bästa svaret
Det är lite svårt att säga exakt vad som är skillnaden på olika terpentinfabrikat eftersom det ofta i konsumentledet inte är så lätt att få ett utförligt svar på vad de innehåller.
Terpentin av olika slag utvinns ur barrträd och de hartser/oljor som man destillerar fram och beroende på vilket träd som man utgår ifrån får man olika mängder av de pinener som man vill ha och även de karener som man inte vill ha i sin terpentin. Generellt är karener det som är mest hälsofarligt och kan ge upphov till eksem och allergier av olika slag.
Ett tag så salufördes "mineralterpentin" som egentligen är lacknafta, d v s en petroleumprodukt.
Det som vanligen görs i Sverige är sulfatterpentin, som utvinns ur inhemsk gran och tall. Det som förr kallades balsamterpentin var vanligen gjort på andra träd i pinus-släktet och innehöll i större utsträckning alfapinen och betapinen och inte så mycket delta-karener.
Dessa salufördes även som österrikisk, spansk, fransk etc terpentin då det var ursprungsländer för balsamterpentinen. Även amerikansk terpentin fanns men den kunde vara "riktig" balsamterpentin och sulfatterpentin.
När det gäller linolja så bör man använda kallpressad olja och inte varmpressad då det är en renare olja med mindre andel föroreningar. Risken med varmpressad olja är att man får mikrobiella angrepp.
En kallpressad olja av god kvalitet ska vara så lättflytande att den tränger in i träet utan problem, man behöver alltså inte tillsätta terpentin för att den ska bli mer lättflytande.
Terpentinets funktion ska vara att dunsta bort för att "ge plats" åt de syremolekyler som binds till oljan när den "torkar", d v s oxiderar. Där brukar man prata om att ca 5% tillsats behövs för att möjliggöra oxidering.
Ett sätt att dels göra oljan lite mer lättflytande och tränga in bättre dels påskynda oxideringen är att värma oljan. Beroende på renheten i oljan kan den värmas till 80-130 grader innan påstrykningen. Har man en kokt olja (d v s oxiderande) som är renad från föroreningar som värms innan man stryker på den kan man utesluta terpentinet helt.
Min erfarenhet och slutsats är att då man använder så lite (eller ingen) terpentin så kan man välja en lite dyrare som är mindre hälsofarlig och inte påverkar slutresultatet negativt - särskilt gäller det när man målar med linoljefärg där en sämre terpentin kan ge fällningar som ger nyansskiftningar eller i värsta fall en klibbig yta.
Terpentin av olika slag utvinns ur barrträd och de hartser/oljor som man destillerar fram och beroende på vilket träd som man utgår ifrån får man olika mängder av de pinener som man vill ha och även de karener som man inte vill ha i sin terpentin. Generellt är karener det som är mest hälsofarligt och kan ge upphov till eksem och allergier av olika slag.
Ett tag så salufördes "mineralterpentin" som egentligen är lacknafta, d v s en petroleumprodukt.
Det som vanligen görs i Sverige är sulfatterpentin, som utvinns ur inhemsk gran och tall. Det som förr kallades balsamterpentin var vanligen gjort på andra träd i pinus-släktet och innehöll i större utsträckning alfapinen och betapinen och inte så mycket delta-karener.
Dessa salufördes även som österrikisk, spansk, fransk etc terpentin då det var ursprungsländer för balsamterpentinen. Även amerikansk terpentin fanns men den kunde vara "riktig" balsamterpentin och sulfatterpentin.
När det gäller linolja så bör man använda kallpressad olja och inte varmpressad då det är en renare olja med mindre andel föroreningar. Risken med varmpressad olja är att man får mikrobiella angrepp.
En kallpressad olja av god kvalitet ska vara så lättflytande att den tränger in i träet utan problem, man behöver alltså inte tillsätta terpentin för att den ska bli mer lättflytande.
Terpentinets funktion ska vara att dunsta bort för att "ge plats" åt de syremolekyler som binds till oljan när den "torkar", d v s oxiderar. Där brukar man prata om att ca 5% tillsats behövs för att möjliggöra oxidering.
Ett sätt att dels göra oljan lite mer lättflytande och tränga in bättre dels påskynda oxideringen är att värma oljan. Beroende på renheten i oljan kan den värmas till 80-130 grader innan påstrykningen. Har man en kokt olja (d v s oxiderande) som är renad från föroreningar som värms innan man stryker på den kan man utesluta terpentinet helt.
Min erfarenhet och slutsats är att då man använder så lite (eller ingen) terpentin så kan man välja en lite dyrare som är mindre hälsofarlig och inte påverkar slutresultatet negativt - särskilt gäller det när man målar med linoljefärg där en sämre terpentin kan ge fällningar som ger nyansskiftningar eller i värsta fall en klibbig yta.
