Planerar att ersätt vårt gamla fritidshus med ett nytt i lösvirke. Huset ligger på ett berg och som de flesta andra har jag tänkt mig en traditionell platta på mark med 300mm isolering samt en betongkaka på 100mm med ingjuten golvvärme.

Snubblade dock på ett mycket intressant inlägg i en annan tråd som startade nya funderingar. http://www.byggahus.se/forum/varme-...gjuten-golvvarme-kontra-ovanpaliggande-2.html

Här beskriver ”Dr Fozz” en grundläggningsmetod som går ut på att ersätta betongkakan med isolering. Han kallar det för Flytande torpargrund. Man gjuter i färdiga kantbalkar (typ Supergrundens), så långt är allt som vanligt, men därefter lägger man på ytterligare ett lager 100mm cellplast istället för att gjuta betongplattan. (Alternativt gjuter man en klack och murar därefter upp kanten till 400mm där syllen sedan skall stå.) Ovanpå cellplasten så lägger man ett flytande spånskivegolv. Behöver man bärande innerväggar så får gjuta upp klackar för dessa och då lägga spånskivorna runt.

Fördelar (enligt ”Dr Fozz”).

- Billigare med 100mm extra isolering jämfört med 100mm betong.
- Naturligt varmare golv utan golvvärme (inge betongplatta som kyler).
- Mjukare att gå på.
- Snabbare värme om man väljer att ha golvvärme i t.ex. spårade spånskivor/cellplast. (Inte så trögt som i betongplattan.)
- Jag kan också se fördelar när det gäller rördragningen i plattan. Skönt att kunna justera dessa (avlopp, ftx-ventilation, vatten, brunnar m.m.) när väl ytterväggarna är uppe och man kan utgå från dessa. Helt omöjligt att dra om rör ifall man skulle ha missat något mått vid betonggjutningen.
- Extra isolering utan att påverka höjden på grunden.

Finns det några nackdelar?

- Brandrisk? Skulle skam vara lös så går det nog ganska fort för elden att sprida sig.
- Hållfasthet? Med dagens energieffektiva grunder bryter man ju ändå kantbalken med själva platten så själva betongplattan borde väl därför inte ha något med husets hållfasthet/stabilitet att göra, eller?
- Fukt från marken, finns det någon aspekt här att ta hänsyn till?

Vad säger ni andra? Kan detta vara framtidens grundläggning?
 
När det gäller fukt, så läggs åldersbeständigplast mellan sista cellplastlagret och spånskivegolvet.
 
Så det blir i stort sett en torpargrund med cellplast i, sen plasten ovan det?

Ska grunden vara oventilerad?
 
Ja, som en torpargrund full med cellplast, helt oventilerad. Har gjort en liten skiss nedan. Som du ser byts själva plattan ut mot ytterligare ett lager cellplast och på det plast och flytande spånskivegolv.

I badrummen eller där man vill ha klinkergolv känns det bättre att ha betongunderlag (istället för spån, golvgips m.m). I dessa rum skulle man kunna ta bort översta 10cm cellplasten och istället gjuta betong.
 
  • Exempel flytande grund.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Hej,

Intressant lösning med flytande grund. Personligen så ser jag gärna att diffusionsplasten läggs på korrekt sätt med överlapp och tejpade skarvar så att det blir 100 % tätt kring skarvar och genomföringar. Problemet är bara att det sällan blir helt tätt.

Det jag klurar på är om man inte skulle kunna byta ut diffusionsspärren mot en radonmatta. Radonmattan bör kunna placeras ovan översta lagret m cellplast och gå ut över kantbalken. Nu är det inte så att jag tänkt bygga på mer än normal risk radon mark.

Ovan radonmattan lägger man sedan golvspån och ev golvvärme.

En åldersbeständig diffusions plast kan det lätt gå hål på under byggets och jag kan även tänka mig att golvspån tex kan gnaga en aning på plasten under årens gång.

//Henrik
 
blir jobbigt om marken mitt under huset skulle sjunka ihop av nån anledning lr när kantbalken sjunker, cellplasten är mjuk o följer marken när det sjunker och då har man inte ett rakt golv längre. det problemet slipper man med betongplatta på cellplast.
 
Jag har använt den här lösningen då jag behövde göra något åt det murkna golvbjälklaget i min stuga. Huset är byggt runt sekelskiftet med timmerstomme och torpargrund och har brukats bl.a.som banvaktarstuga.
Från början hade jag tänkt gräva ur och gjuta en platta men när jag hittade det här tipset så började jag fundera på vad plattan egentligen skulle tillföra mer än en hel del kyla på vintern. Efter en del läsande och tänkande bestämde jag mig för den här lösningen i stället.
Nu har en vinter gått och så här långt är jag mer än nöjd.
Golvet blir snabbt varmt när jag eldar i stugan. jag har bara lite stödvärme på normalt (6-8grader). Det gick förhållandevis fort att göra jobbet men var en del pyssel med att väga av och padda singelbädden. Jag har sparat en rejäl slant och en massa tid på att slippa gjuta.
Den enda nackdelen hittills är väl att jag blivit idiotförklarad av en ett par förståsigpåare i bekantskapskretsen som inte sett denna grundläggning tidigare, men ingen har kunnat motivera sig nåt riktigt bra hittills :)

Tackar för tipset!
 
Hej på er! Måste bara flika in här och dela med mig av vad jag har sett och varit med om.
På en villa som renoverades med torpagrund fylldes grunden med lecakulor och sedan en plast eller duk, paddades och sedan gjöts det en platta på 10cm. Lecakulorna kom med bulkbil och blåstes ner i grunden med en tjocklek på ca 50 cm.
Otrolig konstruktion tycker jag
 
Bumpar en gammal tråd.
Någon mer som testat denna metod? Tänkte nämligen bygga en friggebod och tänkt gjuta en platta till den först men tänkte att det kanske hade funkat med denna metoden istället, betydligt mkt mindre arbete känns det som.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.