Man kan ju inte bara se på när man fått tillbaka pengarna.smurfen72 skrev:
Det viktigare ju hur pengarna förräntar sig
Räkneexempel:
Säg att du låna 50000kr till din anläggning
Räntekostnaden är ca 1500kr/år
Anläggningen gör att driftkostnaden sjunker med 4000kr/år, du tjänar alltså 2500kr/år på att låna 50000kr
När du väl säljer så bidrar förhoppningsvis anläggningen till ett högre värde pga sänkta driftkostnader. Du kanske tom får tillbaka mer än vad du investerade.
Ps kalkylen blir ännu bättre om man tar pengarna från sitt sparkonto där man förmodligen har i det närmaste 0% ränta
Varför skall bvp var inblandad på sommaren klarar solfångarna att värma varmvatnet än då Vet heller inte vad din plan är och hur din anlägning skulle se ut , det påverkar ju kalkylenHansR skrev:
Stäng av bvp helt och spar både inergi o bvp.
bvpens livslängd skulle öka med samma tid som den inte används
Du måste se hela energisystemet i huset. Om solvärmesystemet ger t ex 2500 kWh till tappvarmvattnet så sparar det 2500/3 kWh el i minskad drift av värmepumpen. Det är alltså 2500/3 = 833 kWh som sparas på konsumentens elräkning.heij skrev:
Denna besparing är för liten för att ge en bra återbetalningstid.
Jag har räknat på ett alternativ med dagens elpris under hela perioden samt ett alternativ där den årliga ökningen av elpriset baseras på elprisets utveckling de senaste 10 åren. Tyvärr så ger solvärmesystemet långa återbetalningstider i båda fallen.noone70 skrev:
Historiskt sett så tyder det mesta på detsmurfen72 skrev:
Elpriset har ökat konstant sedan 70talet, snackade med farsan och när de byggde sitt hus 1977, då var elkostnaden i det närmaste försumbar i kostnadskalkylen.. Då hade huset ändå direktverkande el.
Om man kollar på hur elpriset har utvecklats på elbörsen, så har elpriset mer än fördubblats från början av 2000 till 2012. Visst går priset ner i mellan åt men trendenlinjen visar på att elpriset fördubblas på 11år.
Källa: http://www.bixia.se/Bixia_Foretag/Produkter/Elpriser/Elpriser.html
Som jag har förstått så är de priserna före alla skatter och andra roliga avgifter som våra kära politiker har hittat på under tidens gång och det lär säkert bli mer av den varan. De brukar ju vara rätt så kreativa när det gäller att hitta på nya sätt att pungslå skattebetalarna på pengar...
Klart man inte kan vara helt säker på hur elpriset utvecklas, men ska man se på historiskt data så tala det mesta för att så kommer elpriset fortsätta att stiga....
Redigerat:
Dina simuleringar du pratar om, är det något vi andra intresserade kan få ta del av? Dvs på värden och formler.HansR skrev:
Vi kanske vill lägga in variabler som du har ansett varit ointressanta. Tex det vi pratat om här i tråden, antalet starter på pumpen, värdeutvecklingen på huset etc.
Jag kan länka till artikeln när den blivit publicerad. Jag använder ett dynamiskt simuleringsprogram och jag tror det finns en matematisk beskrivning av programmet fritt tillgängligt på nätet. Jag ska kolla det.Emmet skrev:
HejHansR skrev:
Jag försöker se helheten
Och räknar man enligt dit exempel så är det så.
Då jag tittat på bvp o läser vad tillverkarna säger så har jag förståt att det är av mycket stor vikt att man väljer exakt rätt panna för just sina behov för att uppnå denna besparing, en för stor panna ger mindre besparing och en för liten ger heller inte den besparingen som man kan förvänta sig.
Sedan tillkommer toppar där förbrukningen är högre än vad värmepumpen kan leverera där går tillskåtsvärmen in direkt el.
Hur offta detta sker blir naturligtvis olika för de flästa familjer men topparna finns.
Därför tror jag inte man bara kan ta standardvärden för sin bvp och räkna så, saningen är nog lite anorlunda.
Och det förstår jag att det kan vara svårt att mot en bvp som är mycket efektiv i sig att kunna räknahem en sådan investering då det bara gäller tappvarmvattnet under en viss tid.
Men sedan kan förutsätningarna se lite anorlunda ut.
Där av fler frågor
Hur mycket energi förbrukas under den period som solfångarna är och kan vara veksamma.
Det är den energin som skall ersättas av solfångarna.
solfångaranläggningen borde bli temligen liten om man bara skall ersätta varmvattnet.
Sedan finns det en mängd olika fabrikat på solfångare , vad ger solfångarna tillbaka i KWh per investerad kronna.
Exempel 5000:- för en solfångare som ger 1.2 KWh i timmen(4166:- per KWh) eller en som kostar 6500:- och ger 2KWh i timmen (3250:- per KWh).
Finns en del saker att fundera över.
Den som har en pool har ju ett stort energibehov på sommaren då är väll investeringen solklar.
Kan man sedan spara lite till på tappvarmvatnet så är väll det bara +.
Tycker nog att man får dycka litte längre ner i räkenskaperna samt se sinna egna behov o förutsätningar innan man kan säga att detta inte går att räkna hemm på överskådlig tid.
Redigerat:
Hur bergvärmepumpen går på vintern med perioder av kyla och el-tillskott har ingenting med den ekonomiska kalkylen gällande solvärme och bergvärmepump att göra. Jag har inte använt några standardvärden på bergvärmepumpar i mina simuleringar utan de är baserade på utförda mätningar för olika driftfall.
I realiteten kan man spara ca hälften av tappvarmvattenbehovet med en solfångaranläggning. Vill man spara marginellt mer måste man bygga större anläggning vilket oftast leder till värmeöverskott sommartid som är svåra att tillgodogöra sig. Detta i sin tur leder till en ännu sämre ekonomisk kalkyl för solfångarsystemet eftersom du inte kan utnyttja hela den från solvärmesystemet tillförda energin.
Vilken typ av solfångare du har påverkar inte kalkylen mer än högst marginellt. Detta beror på att du inte kommer ifrån att en bergvärmepump tar ca 2/3 av värmeenergin från mark/berg/sjö/luft eller liknande och att du enbart betalar för ca 1/3 av, från värmepumpen, tillförd energi.
När det kommer till uppvärmning av pooler så kanske det kan löna sig att installera billiga solfångare av något polymert material som enbart tillför värme till poolen. Jag har inte räknat på ett sådant exempel och vet således inte vad poolsolfångare kostar.
I realiteten kan man spara ca hälften av tappvarmvattenbehovet med en solfångaranläggning. Vill man spara marginellt mer måste man bygga större anläggning vilket oftast leder till värmeöverskott sommartid som är svåra att tillgodogöra sig. Detta i sin tur leder till en ännu sämre ekonomisk kalkyl för solfångarsystemet eftersom du inte kan utnyttja hela den från solvärmesystemet tillförda energin.
Vilken typ av solfångare du har påverkar inte kalkylen mer än högst marginellt. Detta beror på att du inte kommer ifrån att en bergvärmepump tar ca 2/3 av värmeenergin från mark/berg/sjö/luft eller liknande och att du enbart betalar för ca 1/3 av, från värmepumpen, tillförd energi.
När det kommer till uppvärmning av pooler så kanske det kan löna sig att installera billiga solfångare av något polymert material som enbart tillför värme till poolen. Jag har inte räknat på ett sådant exempel och vet således inte vad poolsolfångare kostar.
Det är väll ganska uppenbart att tillskotsvärmen har en betydelse eftersom jag inte tror att man kan hålla sig inom gränsen 1/3 del av tillförd energi oavset hur tillskotsvärmen jobbar.
Dessutom är 1/3 av tillförd energi bara ett standard värde.
I övrigt förstår jag att du inte gillar solvärme och inte förstår vikten av val av solfångare eller storlek för att maximera besparingen.
Att ta upp poolsolfångare (förmodar att du menar dessa solfångare som består av plaströr, levereras av pooltilverkare) som är både dyra och inte specielt effekiva heller är inget bra val.
Jag instämmer dock i att det (trotts min opptemistiska syn på att ta tillvara på solenergi som i sig själv är gratis) är den fördömda utrustningen som är för dyr.
Och att spilla några KWh från solfångare är inget att gråta över så länge man gör en besparing.
Dessutom är 1/3 av tillförd energi bara ett standard värde.
I övrigt förstår jag att du inte gillar solvärme och inte förstår vikten av val av solfångare eller storlek för att maximera besparingen.
Att ta upp poolsolfångare (förmodar att du menar dessa solfångare som består av plaströr, levereras av pooltilverkare) som är både dyra och inte specielt effekiva heller är inget bra val.
Jag instämmer dock i att det (trotts min opptemistiska syn på att ta tillvara på solenergi som i sig själv är gratis) är den fördömda utrustningen som är för dyr.
Och att spilla några KWh från solfångare är inget att gråta över så länge man gör en besparing.
Det är nog inte många berg vp anläggningar som använder el spets under samma period som solfångarna ger nått om man har en så klen bvp så har man nog annat att lägga pengarna på än solpaneler. Det är inte alla vp anläggningar som behöver el spets även om det är vanligt att dimensionera så en vp kan inte bli för stor men man kan ha för lite vatten i systemet
Ett exempel på när tillskotet går in är när flera efter varandra skall ducha då blir förbrukningen på varmvatnet så stort att pumpen inte hinner att produsera varmvaten i den takten som den förbrukas.
Har inget med att pumpen är för klen att göra den är anpasad till att klara en viss mängd, ju störe pump ju mer el måste tillsettas (sämre ekonomi) allt anpassas för att få så bra ekonomi som möjligt.
Nämde även tidigare att en bvp skall anpasas till det behov som finns.
Har inget med att pumpen är för klen att göra den är anpasad till att klara en viss mängd, ju störe pump ju mer el måste tillsettas (sämre ekonomi) allt anpassas för att få så bra ekonomi som möjligt.
Nämde även tidigare att en bvp skall anpasas till det behov som finns.
Jag brinner för solenergifrågor och hoppas på en ordentlig tillväxt inom området och jag kan dimensionera en anläggning för att maximera besparingen. Fast vi pratar om olika besparingar, du pratar om att maximera energibesparingen oavsett kostnad och jag pratar om att maximera kostnadsbesparingen.heij skrev:
Solvärmesystem passar bra med bland annat fastbränslepannor som har dålig verkningsgrad på dellast men inte med bergvärmepump.