Bergvärme - hur mycket bör elförbrukningen gå ner?

[Anders_Nilsson]

Vi har alla våra olika sätt att räkna. Med lite god vilja kan man får alla ekvationer att gå ihop. Du skriver själv att du fick byta ett gäng radiatorer, stötta med vedkamin osv. Det blir ju plötsligt en massa parametrar att ta hänsyn till. Jag kan ju slå till med att i ett nytt hus behöver man inte ens en värmeanläggning som går på el. Räcker att elda upp lite acc-vatten nån gång i veckan så löser det behovet

Man måste utesluta alla om/eller om man ska jämföra korrekt. Jag har 70-tals hus. Körde olja innan, 2-2,5m3 per vinter, sedan blev det 15-20m3 ved och vedpanna med tankar. Motsvarar väl 20-23,000kwh/vinter. Sedan 2014 luft/vatten och 6-7000kwh/vinter. Min luft/vatten kostade 10% av vad en bergvärmeanläggning skulle kosta och jag har svårt att tro att den presterar så mycket bättre att ekvationen skulle gått ihop under min livstid. Jag stödeldar i kamin, ca. 2m3/vinter. Sällan under 22gr inomhus och ca 200m2 uppvärmd yta.

Jag har fått uppfattningen ibland att folk bara köper bergvärme i ren okunskap. Man tror att det är enda alternativet för ”det sa dom i fikarummet på jobbet”.

Jag gav 2014 cirka 120.000 kr rotat för bvp, borrhål, installation, 6 nya radiatorer, 4 st flyttade radiatorer, dvs återvunna, sedan 3600kr till Göteborgs kommun för tillståndet.

Detta är fakta. Och jag sparade uppskattningsvis in 15.000-20.000 kWh per år. Upp till var och en att bedöma om detta var en bra kalkyl eller inte. Själv hade jag just fått barn, frugan arbetade inte, vi var luspank och jag skrattade hela vägen till banken där jag skrev under lånehandlingarna.

 

[Anders_Nilsson]

Nej det är direkt fel! Radiatorsystemet är anpassat efter framledningstemp. Man har en specifik angiven effekt i förhållande till DT. Ett hus från 70-talet som är anpassat för oljeeldning kräver hög framledningstemp för att radiatorerna är dimensionerade därefter. Spelar ingen roll hur mycket man skruvar på ventilerna, är inte temperaturen tillräcklig så blir det kallt! Dvs. om man inte stöttar med elpatron, men det hoppas jag alla är införstådda med.

Nej man stöttar inte ned elpatron, man stöttar med att byta radiatorerna som jag skrivit i ett par inlägg. Finns ingen frisk människa som kör bv mot 70-tals radiatorer dimensioneradr för oljeeldning.

Detta måste självklart tas med i kalkylen.

 

[Markarbetaren]

Nej man stöttar inte ned elpatron, man stöttar med att byta radiatorerna som jag skrivit i ett par inlägg. Finns ingen frisk människa som kör bv mot 70-tals radiatorer dimensioneradr för oljeeldning.

Detta måste självklart tas med i kalkylen.

Jag håller med dig till 100%!
Det var dock inte detta jag besvarade. Utan att man bara ska skruva på ventilerna, vilket alla friska människor förstår att det inte hjälper om temperaturen på radiatorn är för låg.

 

[Niklaspe]

Lite tveksam faktist. Ett hus från 70-talet som byggdes för att värmas med oljebrännare har ett radiatorsystem för hög framledningstemperatur i dom flesta fallen. Det betyder 50-55gr på radiatorerna vid under -5gr för att hålla +21gr inomhus. Ja lite generaliserat. Jag misstänker att en bergvärmeanläggning då måste köras med elpatron som tillskott för att klara det. En värmepump, oavsätt typ, vill jobba med så låga framledningstemperaturer som möjligt. Så ett hus med 30-50cm isolering i den gjutna plattan med vatteburen golvvärme som arbetar under 35gr, där tror jag vi ser bäst nytta. Men naturligtvis, 70-tals huset drar ju enorm fördel av bergvärme också, men inte optimalast.

En modern bvp ger max framledning upptill 65 grader, oftast löser de ut på för hög retur.

Har 70 tals villa med 120mm isolering i väggarna, 62 graders framledning vid minus 23. 21,5 grader inomhus. Ingen elpatron gick.
Kör däremot högt flöde på CP över stamledningen för att få ut maximalt ur mina enpanels raddar !

 

[Ovation]

Hade direktverkande el fram till 2010, monterade in bergvärme och radiatorer, har sänkt från 30000 kWh per år till 14-15000 kWh per år och värmen står för 3000-3500 kw av det.

Hur stort är dit hus? Och vars bor du? temperatur inne? relevant för någon form av jämförelse....

 

[Ovation]

Nej det är direkt fel! Radiatorsystemet är anpassat efter framledningstemp. Man har en specifik angiven effekt i förhållande till DT. Ett hus från 70-talet som är anpassat för oljeeldning kräver hög framledningstemp för att radiatorerna är dimensionerade därefter. Spelar ingen roll hur mycket man skruvar på ventilerna, är inte temperaturen tillräcklig så blir det kallt! Dvs. om man inte stöttar med elpatron, men det hoppas jag alla är införstådda med.

Näe det du skriver är fel.

Ett gammalt hus som är dimensionerat för 70 framledning kommer kunna funka precis lika bra med en injustering av effekten med ett annat flöde. visst kanske det kan bli problem vid max temperatur, men du är där ca 7 dagar /år.
Alla hälsosamma system dimensioneras efter DUT inte topptemperatur.

 

[Tbr53]

Hur stort är dit hus? Och vars bor du? temperatur inne? relevant för någon form av jämförelse....

Låter som en ovanligt hög förbrukning av hushållsel som man brukar beräkna till 6000 kwh för ett normalhushåll.

 

[Niklaspe]

Nej man stöttar inte ned elpatron, man stöttar med att byta radiatorerna som jag skrivit i ett par inlägg. Finns ingen frisk människa som kör bv mot 70-tals radiatorer dimensioneradr för oljeeldning.

Detta måste självklart tas med i kalkylen.

Jag är frisk.

 

[Markarbetaren]

Näe det du skriver är fel.

Ett gammalt hus som är dimensionerat för 70 framledning kommer kunna funka precis lika bra med en injustering av effekten med ett annat flöde. visst kanske det kan bli problem vid max temperatur, men du är där ca 7 dagar /år.
Alla hälsosamma system dimensioneras efter DUT inte topptemperatur.

Du får gärna förklara för mig som bara har läst gymnasiefysik A+B hur du kan få ut samma effekt ur en radiator med en lägre framledningstemperatur? Du har en yta X på en radiator som värms till temperatur Y där Y begränsas av vad bergvärmepumpen kan avge i temperatur. För att få varmare i rummet har du 2 alternativ, öka ytan X eller öka temperaturen Y. Hur skulle ändrat flöde göra skillnad? Jag förstår att du måste jobba som VVS-ingenjör eller liknande då du självklart har koll på detta.

 

[Niklaspe]

Du får gärna förklara för mig som bara har läst gymnasiefysik A+B hur du kan få ut samma effekt ur en radiator med en lägre framledningstemperatur? Du har en yta X på en radiator som värms till temperatur Y där Y begränsas av vad bergvärmepumpen kan avge i temperatur. För att få varmare i rummet har du 2 alternativ, öka ytan X eller öka temperaturen Y. Hur skulle ändrat flöde göra skillnad? Jag förstår att du måste jobba som VVS-ingenjör eller liknande då du självklart har koll på detta.

Du har ett högt FLÖDE över radiatorslingan/kretsen vilket medför att alla radiatorer är varma överallt och blir mer effektiva, även radiatorerna sist på slingan kommer bli varmare (oftast garage)
Än att du lirar lägre FLÖDE på CP som gör att du har varmt högst upp på radiatorn men vattnet hinner svalna av längre ned på radiatorytan, vilket medför också att raddarna sist på slingan får smaka ännu kallare avkylt vatten. !!!!!Detta är som sagt på en enrörsystem!!!!!!
.

 

[Markarbetaren]

Du har ett högt FLÖDE över radiatorslingan/kretsen vilket medför att alla radiatorer är varma överallt och blir mer effektiva, även radiatorerna sist på slingan kommer bli varmare (oftast garage)
Än att du lirar lägre FLÖDE på CP som gör att du har varmt högst upp på radiatorn men vattnet hinner svalna av längre ned på radiatorytan, vilket medför också att raddarna sist på slingan får smaka ännu kallare avkylt vatten. !!!!!Detta är som sagt på en enrörsystem!!!!!!
.

Ja det är väl logiskt, men om värmepumpen bara ger 55gr?

 

[Värmeinjusterare]

Nej det är direkt fel! Radiatorsystemet är anpassat efter framledningstemp. Man har en specifik angiven effekt i förhållande till DT. Ett hus från 70-talet som är anpassat för oljeeldning kräver hög framledningstemp för att radiatorerna är dimensionerade därefter. Spelar ingen roll hur mycket man skruvar på ventilerna, är inte temperaturen tillräcklig så blir det kallt! Dvs. om man inte stöttar med elpatron, men det hoppas jag alla är införstådda med.

Radiatorsystemet är beräknat efter beräknad effekt som behövs i rummet ( visst är temperaturen som radiatorn använder sig också med i den kalkylen) förr i tiden använde man sig av 75-65 idag på värmepumpar 55-45. och om man använder sig av det systemet förstår man att det är samma delta T..
Sant om det är jättekallt ute, som i Norrland där temperaturen sjunker ner till -30 grader behövs både större radiatorer och tillskottsvärme, men i övriga Sverige går det utmärkt med Vp i vissa fall när det några dagar om året blir för kallt använda sig av tillskottsvärme.
Har haft ett hus byggdes 35 med olja som ursprunglig värmekälla. enbart träväggar och helt oisolerad källare, ingen bra isolering på vinden (sågspån) Inga radiatorer utbytta förutom att det sattes in några extra i källaren.
det var lite kallt de första åren. tills jag bytte ventilerna på elementen och justerade in systemet. hade sen vid 0 grader ut en framledning på 39 grader.
har sedan dess gjort injusteringar på hus från 60/70 och 90 tal och det fungerar på liknande sätt.

Men om huset från början när det byggdes precis klarade av att hålla temperaturen kommer det inte bli bättre med Vp, men det är något som man behöver bedöma ifrån fall till fall.
Men att säga att hus från 70-tal inte skulle fungera med Vp är direkt felaktigt påstående.

 

[Ovation]

Näe det du skriver är fel.

Ett gammalt hus som är dimensionerat för 70 framledning kommer kunna funka precis lika bra med en injustering av effekten med ett annat flöde. visst kanske det kan bli problem vid max temperatur, men du är där ca 7 dagar /år.
Alla hälsosamma system dimensioneras efter DUT inte topptemperatur.

Tex. Har du ett lågflödessystem så kan du öka flödet för att uppnå samma effektöverföring genom att justera ventilen för en annan effekt vid annan framledning.

Du får gärna förklara för mig som bara har läst gymnasiefysik A+B hur du kan få ut samma effekt ur en radiator med en lägre framledningstemperatur? Du har en yta X på en radiator som värms till temperatur Y där Y begränsas av vad bergvärmepumpen kan avge i temperatur. För att få varmare i rummet har du 2 alternativ, öka ytan X eller öka temperaturen Y. Hur skulle ändrat flöde göra skillnad? Jag förstår att du måste jobba som VVS-ingenjör eller liknande då du självklart har koll på detta.

Ditt inledande påstående gör att jag förstår att det inte är nödvändigt för mig att lägga tid på att försöka förklara resultatet av en dynamisk balansering av effekt.
Men jag nöjer mig med att påpeka om vad som händer med effekten i ett värmesystem om du förändrar flödet och trycket i system med angiven temperaturdiff..

 

[Markarbetaren]

Radiatorsystemet är beräknat efter beräknad effekt som behövs i rummet ( visst är temperaturen som radiatorn använder sig också med i den kalkylen) förr i tiden använde man sig av 75-65 idag på värmepumpar 55-45. och om man använder sig av det systemet förstår man att det är samma delta T..
Sant om det är jättekallt ute, som i Norrland där temperaturen sjunker ner till -30 grader behövs både större radiatorer och tillskottsvärme, men i övriga Sverige går det utmärkt med Vp i vissa fall när det några dagar om året blir för kallt använda sig av tillskottsvärme.
Har haft ett hus byggdes 35 med olja som ursprunglig värmekälla. enbart träväggar och helt oisolerad källare, ingen bra isolering på vinden (sågspån) Inga radiatorer utbytta förutom att det sattes in några extra i källaren.
det var lite kallt de första åren. tills jag bytte ventilerna på elementen och justerade in systemet. hade sen vid 0 grader ut en framledning på 39 grader.
har sedan dess gjort injusteringar på hus från 60/70 och 90 tal och det fungerar på liknande sätt.

Men om huset från början när det byggdes precis klarade av att hålla temperaturen kommer det inte bli bättre med Vp, men det är något som man behöver bedöma ifrån fall till fall.
Men att säga att hus från 70-tal inte skulle fungera med Vp är direkt felaktigt påstående.

Okej, värmepumparna kanske har utvecklats på senare år. Jag hade denna diskussion med bekanta och kollegor för 7-8 år sedan innan jag monterade luft/vatten. Dom jag pratade med hade då bergvärme i sina hus byggda på 60 och tidigt 70-tal med oljepanna som föregående uppvärmning. Och den generella uppfattningen då var att framledningstemperaturen var för låg när yttertemperaturen sjunk under -5-10gr, och ”elpatronen går nästan jämt”.

Jag minns själv när jag hade oljebrännare i min gamla Parkaspanna och elementen var så varma att man knappt kunde ta på dom. Inga problem att hålla 23-24gr inne när det var -15 utomhus, trots ettrörssystem och många enradiga radiatorer, original 2-glasfönster osv.

Men visst, värmepumparna kanske klarar högre framledningstemperatur idag än då. Själv har jag bytt i princip alla fönster sista 5 åren, satt 20cm isolering i källarplanet och klarar hålla 22gr inomhus med 50gr framledning. Men som nämnts tidigare, då har jag ju vidtagit åtgärder så det kanske inte är jämförbart. En annan hade bytt radiatorer och lagt till några extra tom.

 

[FG]

För närvarande -6 C här och framledningstemp 46 grader. Kråkslott från 1939 utan isolering och originalfönster samt originalradiatorer. Ej injusterat radiatorsystem. Nibe 1255 så den justerar ju själv flödet till viss del.
Tycker överlag att det fungerar bra med bergvärme på mitt gamla system i alla fall, även om man av komfortskäl hade önskat sig lite isolering i väggarna.

Nu när ni började diskutera injustering så kom jag att tänka på den här gamle klassikern: