När vi köpte vårt hus satt det en BVP installerad som aldrig riktigt räckt till utan troligen dimensionerades systemet för användning av elpatronen som tillägg när temperaturen går under -3C om huset ska hålla 20,5C i kallaste rummet

Göteborg:
Årsuttaget av energi är inte så högt då det är ganska få längre perioder under noll grader

Hus:
60-tal, 200kvm uppvärmd yta, halvdan isolering, ett par golv-till-tak fönsterpartier, original ingjuten vattenburen golvvärme (som behöver lika hög framledningstemperatur som elementsystemet) + element. Värmesystemet (golvvärme och element) dimensionerat för hög framledningstemperatur då det original var en oljeeldad panna. Systemet verkar lite halvdant planerat från början, väldigt svårt att få jämn värme i huset trots mycket jobb med injusteringar. Övervåningen håller temp uppe betydligt bättre än undervåningen där både golvvärme och elementarea är för små i de delarna som har de stora fönsterpartierna. Taket är tilläggsisolerat till modern standard men väggar går inte då det är tegel både invändigt och utvändigt.

BVP:
Drygt 15 år gammal IVT Greenline HT Plus C9, 8,4/2,6kW vid 0/50C, 160m borrhål, max framledningstemp utan tillägg 55C, vilket är för lågt för detta systemet. Slarvig installation då slangarna från rummet där BVP står till borrhålet blev för korta och går ovan mark under ett trädäck drygt 10 m.

En rimlig BVP för detta huset hade nog varit 12-14kW, med möjlighet till framledningstemp på >60C utan tillägg och lite bättre COP vid hög framledningstemp, och såna finns ju idag.

Är det ens lönt att fundera på en större BVP givet borrhålet på 160m?
Finns det några mätbara parametrar som kan indikera på om borrhålet skulle klara ett högre effektuttag?
Som exempel var det -10C i morse, pumpen har gått konstant i 4-5 dygn då det varit under 0C, värmebäraren in -0,9C och ut -3.1C, deltat är ju bra men absoluttempen lite låg.

Jag kan såklart chansa, nuvarande BVP är ju i slutet på sin livslängd och skulle det inte bli bra med nedkylning av hålet kan man mata tillbaka värme på sommaren (passiv kyla) eller borra nytt om några år. Eller släppa på elpatronen men med nuvarande effekttariffer så kostar det en del

/Andreas
 
D Dea_34 skrev:
När vi köpte vårt hus satt det en BVP installerad som aldrig riktigt räckt till utan troligen dimensionerades systemet för användning av elpatronen som tillägg när temperaturen går under -3C om huset ska hålla 20,5C i kallaste rummet

Göteborg:
Årsuttaget av energi är inte så högt då det är ganska få längre perioder under noll grader

Hus:
60-tal, 200kvm uppvärmd yta, halvdan isolering, ett par golv-till-tak fönsterpartier, original ingjuten vattenburen golvvärme (som behöver lika hög framledningstemperatur som elementsystemet) + element. Värmesystemet (golvvärme och element) dimensionerat för hög framledningstemperatur då det original var en oljeeldad panna. Systemet verkar lite halvdant planerat från början, väldigt svårt att få jämn värme i huset trots mycket jobb med injusteringar. Övervåningen håller temp uppe betydligt bättre än undervåningen där både golvvärme och elementarea är för små i de delarna som har de stora fönsterpartierna. Taket är tilläggsisolerat till modern standard men väggar går inte då det är tegel både invändigt och utvändigt.

BVP:
Drygt 15 år gammal IVT Greenline HT Plus C9, 8,4/2,6kW vid 0/50C, 160m borrhål, max framledningstemp utan tillägg 55C, vilket är för lågt för detta systemet. Slarvig installation då slangarna från rummet där BVP står till borrhålet blev för korta och går ovan mark under ett trädäck drygt 10 m.

En rimlig BVP för detta huset hade nog varit 12-14kW, med möjlighet till framledningstemp på >60C utan tillägg och lite bättre COP vid hög framledningstemp, och såna finns ju idag.

Är det ens lönt att fundera på en större BVP givet borrhålet på 160m?
Finns det några mätbara parametrar som kan indikera på om borrhålet skulle klara ett högre effektuttag?
Som exempel var det -10C i morse, pumpen har gått konstant i 4-5 dygn då det varit under 0C, värmebäraren in -0,9C och ut -3.1C, deltat är ju bra men absoluttempen lite låg.

Jag kan såklart chansa, nuvarande BVP är ju i slutet på sin livslängd och skulle det inte bli bra med nedkylning av hålet kan man mata tillbaka värme på sommaren (passiv kyla) eller borra nytt om några år. Eller släppa på elpatronen men med nuvarande effekttariffer så kostar det en del

/Andreas
Nu vet jag inte hur stort hus du har men varför inte en inverter istället för en on-off?Att borrans djup är 160 och med den klimatzonen så kanske det räcker för ditt behov.Misstänker att ditt system är ett 80-60 men kanske byta ut några "platt" raditorer till lågtemps radiatorer istället så du kan utnyttja trögheten med bergvärme.
 
160 meter borrhål matchar nuvarande vp då varje meter levererar ca 40-50W värmeeffekt, max ca 8 kW.

Med original golvvärme ingjuten i en oisolerad platta låter det som stora förluster mot mark, att ni värmer marken under huset.

Skulle gissa att 12 kW effekt räcker, är väl inte så kallt i Göteborgsområdet?

Då behövs ca 240m borrhål.
 
J
De flesta häromkring borrar 200m för Bvp 10-12 kw pump, men då att det isolerade plattor..
 
B Boende45 skrev:
160 meter borrhål matchar nuvarande vp då varje meter levererar ca 40-50W värmeeffekt, max ca 8 kW.

Med original golvvärme ingjuten i en oisolerad platta låter det som stora förluster mot mark, att ni värmer marken under huset.

Skulle gissa att 12 kW effekt räcker, är väl inte så kallt i Göteborgsområdet?

Då behövs ca 240m borrhål.
Det är nån form av semi-isolerad platta med 10-20cm krossad vit lättbetong (siporex) men visst värmer vi marken en del.... total elförbrukning är 17000-18000 kWh och en sommarmånad när BVPn bara gör varmvatten drar vi ~600-700 kWh vilket ger ~10000 kWh för ren uppvärmning så det är inte så illa på 200kvm. Plattan är också numera isolerad på sidorna med pordrän för allt under marknivå (vilket i vårt fall är ganska mycket.
 
D Dea_34 skrev:
Det är nån form av semi-isolerad platta med 10-20cm krossad vit lättbetong (siporex) men visst värmer vi marken en del.... total elförbrukning är 17000-18000 kWh och en sommarmånad när BVPn bara gör varmvatten drar vi ~600-700 kWh vilket ger ~10000 kWh för ren uppvärmning så det är inte så illa på 200kvm. Plattan är också numera isolerad på sidorna med pordrän för allt under marknivå (vilket i vårt fall är ganska mycket.
OK, då är golvvärmen inget problem.

Slutsatsen blir då att tillåta eltillsatsen gå in vid låga utomhustemperaturer för att få en behaglig inomhustemperatur.

Det är inte lönsamt att byta en fungerande anläggning och med större VP krävs också ett längre borrhål.
 
D Dea_34 skrev:
[snip]
Är det ens lönt att fundera på en större BVP givet borrhålet på 160m?
Finns det några mätbara parametrar som kan indikera på om borrhålet skulle klara ett högre effektuttag?
Som exempel var det -10C i morse, pumpen har gått konstant i 4-5 dygn då det varit under 0C, värmebäraren in -0,9C och ut -3.1C, deltat är ju bra men absoluttempen lite låg.
[snap]
Du verkar ta ut nära max ur befintligt borrhål. En större pump eller pump med högre COP skulle försöka ta ut mer ur borrhålet.

Möjliga åtgärder jag hade funderat på

• Slangen som går i ytan kan isoleras om den inte är det.

• Byta slang till en längre med lämpligare förläggning. Du får i princip dessa meter som extra jordvärme och mindre förluster till atmosfär. Vet inte vad sådant kan kosta.

• Se över isolering av huset för att minska värmebehov. Leta någorlunda enkla åtgärder.

Till sist dyr åtgärd

• Extra borrhål samt ny pump.
 
Tanken var inte att byta nuvarande BVP utan att förbereda för det bytet som troligtvis kommer då den närmar sig 17 år i drift och då skulle jag vilja ha nått som täcker huset faktiska värmebehov ner till -10C och ge >60C framledningstemp utan el-tillägg.

Jag hade hoppats att man från värmebärarvärdena skulle kunna dra några slutsatser om det går att ta lite mer effekt ur borrhålet bara när det är rejält kallt vilket en inverterpump gör , sett över ett helt år kommer den totala energin vi tar ut påverkas ganska lite.
 
D Dea_34 skrev:
Tanken var inte att byta nuvarande BVP utan att förbereda för det bytet som troligtvis kommer då den närmar sig 17 år i drift och då skulle jag vilja ha nått som täcker huset faktiska värmebehov ner till -10C och ge >60C framledningstemp utan el-tillägg.

Jag hade hoppats att man från värmebärarvärdena skulle kunna dra några slutsatser om det går att ta lite mer effekt ur borrhålet bara när det är rejält kallt vilket en inverterpump gör , sett över ett helt år kommer den totala energin vi tar ut påverkas ganska lite.
Jag är verkligen inte expert på borrhål men hade jag haft minusgrader ut i början av januari hade jag undvikit att ta ut särskilt mycket mer ur hålet.

En effektivare pump som levererar samma effekt kommer ta ut mer ur hålet.

Vid tex 10kW effekt och COP 3 tas 6,7kW från hålet och 3,3 kW är el. Om en ny pump (eller sänkt framledning) lyckas med COP 4 hämtar den 7,5 från hålet och 2,5 är el.

Ska du dessutom höja totaleffekt något så skulle jag inte räkna med att det blir bra.

Men det är jag & jag är amatör på borrhål.
 
  • Gilla
Dea_34
  • Laddar…
Tillägg, om du har mekanisk frånluft eller någorlunda enkelt kan installera så finns moduler för att återvinna värmen i frånluftdon. Kanske något att titta på.
 
Tack för alla svar!

Isoleringsmässigt har vi fixat det mesta, vilket gjorde stor skillnad i när elpatronen börjar gå in och värmeåtervinning på frånluften bli inte enkelt då det går genom flera "skorstenar" idag.

Får kolla om det går att fördjupa hålet när det är dags, verkar funka bra och bli ganska mycket billigare än ett nytt hål men svårt att hitta nån som vill göra det.

Bara att bita ihop och låta patronen gå när det är kallt....
 
  • Gilla
redarn
  • Laddar…
Komplettera med en luftvärmepump?
 
  • Gilla
Dortmunder DAB
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.