Behov av luftspalt i avskiljande vägg
Hej!
Jag har börjat riva i väggen in till grannen i vårt radhus och inser att mellanväggen mellan våra bostäder är uppbyggd på ett för mig okonventionellt sätt.
Min uppfattning är att väggen borde vara uppbyggd:
Dubbelgips - reglar med isolering - luftspalt - reglar med isolering - dubbelgips.
Dock i detta huset är det uppbyggt enligt:
Dubbelgips - reglar utan isolering - Isolering - reglar med isolering - dubbelgips
När huset byggdes så har de alltså fyllt luftspalten med glasullsisolering och endast isolerat mellan grannens reglar (glasull även här). Det innebär att luftspalten är på min sida men eftersom den är precis bakom gipset så bryts den troligtvis av kortlingar samt vid golvnivåer.
Detta verkar ju ha fungerat i över 40 år så jag har ingen större lust att ändra på detta utan min fundering är främst vad detta får för konsekvenser och om detta är ett problem samt om det skulle bli sämre om även jag isolerade mellan mina reglar.
Ljud: Befintlig isolering sitter redan klämd mellan de båda bostädernas reglar så genom att isolera ytterligare kan jag knappast öka risken att stomljud överförs mellan bostäderna.
Brand: Jag vet inte hur kraven såg ut på sjuttiotalet och kommer inte att använd mindre isolering eller göra något sämre än vad det varit hittills.
Fukt: Detta är min stora oro. Speciellt eftersom våra bostäder är speglade och har våtutrymmen mot mellanväggen. Generellt så kan man betrakta mellanväggen som vilken innervägg som helst som är uppvärmd på båda sidor och borde därför inte riskera någon fuktproblematik på grund av avsaknad luftspalt. Dock i de utrymmen där jag och grannen har våtutrymmen med tätskikt så kommer inte fukten i väggen bakom att kunna ta vägen någonstans. I dessa utrymmen bör jag inte lägga extra isolering mellan mina reglar men räcker det där med endast en luftspalt mellan mina reglar eller måste luftspalten vara större?
Kanske lite dåligt diskussionsunderlag eftersom det mest är påståenden från min sida men synpunkter på mitt resonemang och väggens uppbyggnad tas tacksamt emot.
Husen står på separerade oisolerade plattor på mark.
Jag har börjat riva i väggen in till grannen i vårt radhus och inser att mellanväggen mellan våra bostäder är uppbyggd på ett för mig okonventionellt sätt.
Min uppfattning är att väggen borde vara uppbyggd:
Dubbelgips - reglar med isolering - luftspalt - reglar med isolering - dubbelgips.
Dock i detta huset är det uppbyggt enligt:
Dubbelgips - reglar utan isolering - Isolering - reglar med isolering - dubbelgips
När huset byggdes så har de alltså fyllt luftspalten med glasullsisolering och endast isolerat mellan grannens reglar (glasull även här). Det innebär att luftspalten är på min sida men eftersom den är precis bakom gipset så bryts den troligtvis av kortlingar samt vid golvnivåer.
Detta verkar ju ha fungerat i över 40 år så jag har ingen större lust att ändra på detta utan min fundering är främst vad detta får för konsekvenser och om detta är ett problem samt om det skulle bli sämre om även jag isolerade mellan mina reglar.
Ljud: Befintlig isolering sitter redan klämd mellan de båda bostädernas reglar så genom att isolera ytterligare kan jag knappast öka risken att stomljud överförs mellan bostäderna.
Brand: Jag vet inte hur kraven såg ut på sjuttiotalet och kommer inte att använd mindre isolering eller göra något sämre än vad det varit hittills.
Fukt: Detta är min stora oro. Speciellt eftersom våra bostäder är speglade och har våtutrymmen mot mellanväggen. Generellt så kan man betrakta mellanväggen som vilken innervägg som helst som är uppvärmd på båda sidor och borde därför inte riskera någon fuktproblematik på grund av avsaknad luftspalt. Dock i de utrymmen där jag och grannen har våtutrymmen med tätskikt så kommer inte fukten i väggen bakom att kunna ta vägen någonstans. I dessa utrymmen bör jag inte lägga extra isolering mellan mina reglar men räcker det där med endast en luftspalt mellan mina reglar eller måste luftspalten vara större?
Kanske lite dåligt diskussionsunderlag eftersom det mest är påståenden från min sida men synpunkter på mitt resonemang och väggens uppbyggnad tas tacksamt emot.
Husen står på separerade oisolerade plattor på mark.
Problemet är separata plattor på mark.
Det finns alltså markfukt som behöver ventileras bort.
Dock tycks det inte ha funnits ngn fungerande luftspalt på alla år, och ändå inga problem med fukt/mögel i nederkant av väggen?
Om det har fungerat i alla år så bör man inte ändra på ngt.
Förstår att du gärna vill lägga in isolering. Det hade jag också velar göra. Tyvärr kan det påverka fuktbalansen, även om jag inte kan se hur det skulle kunna försämra ngt, bortsett från det nedersta facket, där det är tänkbart att ev fukt "ventilerat" (diffunderat) genom gipsen och ut i er lägenhet. Dock i små mängder, annars borde det ha funnits problem på baksidan.
Våtutrymmen omöjliggör diffundering inåt, men om det också varit så under lång tid så tycks det inte vara ngt nämnvärt problem. (Då utgår jag från att våtrummen varit effektivt fuktspärrande på väggarna mot skiljeväggen.)
Det låter osannolikt att markfukt inte skulle vara ett problem, men kanske ligger det en ångspärr under/mellan plattorna?
I teorin utgör markfukt alltid ett problem, särskilt med oisolerade plattor på mark, men om empirin i detta fall säger ngt annat så är det det som gäller.
Slutsats: ändra inte ett fungerande koncept.
Bara för att jag är nyfiken - varför river ni väggen om det inte finns ngt problem?
Det finns alltså markfukt som behöver ventileras bort.
Dock tycks det inte ha funnits ngn fungerande luftspalt på alla år, och ändå inga problem med fukt/mögel i nederkant av väggen?
Om det har fungerat i alla år så bör man inte ändra på ngt.
Förstår att du gärna vill lägga in isolering. Det hade jag också velar göra. Tyvärr kan det påverka fuktbalansen, även om jag inte kan se hur det skulle kunna försämra ngt, bortsett från det nedersta facket, där det är tänkbart att ev fukt "ventilerat" (diffunderat) genom gipsen och ut i er lägenhet. Dock i små mängder, annars borde det ha funnits problem på baksidan.
Våtutrymmen omöjliggör diffundering inåt, men om det också varit så under lång tid så tycks det inte vara ngt nämnvärt problem. (Då utgår jag från att våtrummen varit effektivt fuktspärrande på väggarna mot skiljeväggen.)
Det låter osannolikt att markfukt inte skulle vara ett problem, men kanske ligger det en ångspärr under/mellan plattorna?
I teorin utgör markfukt alltid ett problem, särskilt med oisolerade plattor på mark, men om empirin i detta fall säger ngt annat så är det det som gäller.
Slutsats: ändra inte ett fungerande koncept.
Bara för att jag är nyfiken - varför river ni väggen om det inte finns ngt problem?
Tack för ditt svar Oldboy!
Nej, våra plattor står på väldränerande underlag och vi har inte märkt av varken fukt eller mögel i nederkant av väggen. Inte ens de motgjutna tryckimpregnerade syllarna har börjat lukta som de har gjort för många av grannarna. (Vi skall ersätta dem.) Jag ska undersöka om det ligger någon ångspärr under plattorna, mellan plattorna ligger det något oidentifierbart vad jag kan se men det fyller inte ut fogen så det hindrar inte diffusion.
Jag köper ditt resonemang om att inte ändra på något som har fungerat i över 40 år. Dock känns det så fel att lägga isolering längst ned mot plattan.
Här har jag delvis kapat mellanrumsisoleringen längst ned. Byggmattan är vikt nedtill och ligger verkligen inpressad mellan syllarna med kontakt med plattan.
Anledningen till att väggen rivs är att det har varit en droppande vattenläcka i tvättstugan som letat sig till syllen. På grund av isoleringen har fukten även tagit sig över till grannen. Därför känns det extra fel att lägga isolering mellan syllarna i mellanrummet.
Inför återställningen har jag funderat på att lämna mellanrummet oisolerat längst ned, ca 10-20 cm. Det skulle ju såklart ge en liten försämring i akustik men det gör inte så mycket eftersom det inte är utrymmen man vistas särskilt mycket i. Skulle det även innebära ökat fukttryck på min vägg eftersom fukten från plattan då luftas mot väggen?
För att klara brandklassningen måste jag kanske också isolera mina reglar motsvarande höjd nedtill och förbinda tomrummen på något sätt. Eller finns det någon annan typ av isolering som lämpar sig bättre att ställa på plattan och ha kontakt med båda syllarna?
Eller skall jag sluta noja mig och bara lägga glasull mot plattan och hoppas att det håller 40 år till?
Nej, våra plattor står på väldränerande underlag och vi har inte märkt av varken fukt eller mögel i nederkant av väggen. Inte ens de motgjutna tryckimpregnerade syllarna har börjat lukta som de har gjort för många av grannarna. (Vi skall ersätta dem.) Jag ska undersöka om det ligger någon ångspärr under plattorna, mellan plattorna ligger det något oidentifierbart vad jag kan se men det fyller inte ut fogen så det hindrar inte diffusion.
Jag köper ditt resonemang om att inte ändra på något som har fungerat i över 40 år. Dock känns det så fel att lägga isolering längst ned mot plattan.
Här har jag delvis kapat mellanrumsisoleringen längst ned. Byggmattan är vikt nedtill och ligger verkligen inpressad mellan syllarna med kontakt med plattan.
Anledningen till att väggen rivs är att det har varit en droppande vattenläcka i tvättstugan som letat sig till syllen. På grund av isoleringen har fukten även tagit sig över till grannen. Därför känns det extra fel att lägga isolering mellan syllarna i mellanrummet.
Inför återställningen har jag funderat på att lämna mellanrummet oisolerat längst ned, ca 10-20 cm. Det skulle ju såklart ge en liten försämring i akustik men det gör inte så mycket eftersom det inte är utrymmen man vistas särskilt mycket i. Skulle det även innebära ökat fukttryck på min vägg eftersom fukten från plattan då luftas mot väggen?
För att klara brandklassningen måste jag kanske också isolera mina reglar motsvarande höjd nedtill och förbinda tomrummen på något sätt. Eller finns det någon annan typ av isolering som lämpar sig bättre att ställa på plattan och ha kontakt med båda syllarna?
Eller skall jag sluta noja mig och bara lägga glasull mot plattan och hoppas att det håller 40 år till?
Det som är kritiskt med risk för fukt i plattan, är att plattan rengörs från allt organiskt mtrl. Det är det organiska mtrl som mögel kan leva på (näring) tillsammans med fukten och luft. Om era syllar ligger direkt på, eller ännu värre är ingjutna i plattan, så finns ju organiskt mtrl där oavsett, men annars om det är syllpapp under så är grundlig rengöring norm. Sedan diskuteras det hur kritiskt det är med glas-/stenull direkt mot en fuktig yta iom att dessa isoleringar innehåller hjälpämnen för att hålla ihop isoleringen. Glasfibern i sig påverkas inte av fukt, utan det är hjälpämnena som är kritiska och kan ge upphov till dålig lukt och ev mögel. Det är dock inte bevisat, utan mest en hypotes än så länge så vitt jag vet.
Om problem orsakats av en läcka, och inget annat på 40 år, så tycks det ju då vara ett fungerande koncept, och följaktligen bör inget ändras, utan återställas på exakt samma sätt som det var. Om nu fuktskadan inte spridit sig till grannens vägg via isoleringen så hade det kanske tagit längre tid att upptäcka, vatten runnit ner i springan mellan plattorna och fuktat upp betongen, (i båda plattorna om det finns ngt ångspärrskikt under dem så att det inte kunnat rinna ner i marken under), som sedan gett fuktskador i syllarna och ev mögel. Idel spekulationer, men poängen är att det inte går att säga att en viss åtgärd är en förbättring. Det är fruktansvärt svårt att veta då fuktskador beror på många olika parametrar, och de flesta är okända iom att de är unika för varje enskilt hus, och även skiljer sig mellan olika delar av ett och samma hus. Allt som har med fukt att göra är att betrakta som balansgång på slak lina. Konstruktioner som fungerat problemfritt i ett hus kan ge superfuktproblem i ett annat.
Glas-/stenull har en liten fördel (ibland) iom att de är luftiga. De låter ånga/fukt vandra, (jmfrt m t ex cellplast), vilket gör att om fukttillskottet från plattan är måttligt (litet) så kan fukten vandra vidare till/genom gipsen och ventileras bort av inomhusluften. Det förutsätter såklart att det inte finns ngn ångspärr i väggen, eller att den är tapetserad med täta vinyltapeter, eller målad med tät färg etc. En parameter fel och allt faller som ett korthus. Inte ens omfattande mätningar och fuktsimuleringar kan ge ngn garanti för att nya fuktskador inte uppkommer. Dock bättre än amatörer spekulerar, men det kräver mer tid och pengar, (professionell fuktkonsult/firma).
Det enda säkra vi vet är att om det inte vore för det läckande röret så har väggkonstruktionen fungerat map fukt i 40 år. Det är tillräckligt lång tid för att kunna konstatera att denna konstruktion fungerar för denna vägg. Annars hade det vid detta lag funnits klara indikationer på fuktproblem. Då känns det rimligt att anta att återställa den i samma skick är ett förhållandevis säkert kort. Ändra på en sak, och förutsättningarna är inte längre desamma, och utkomsten oviss. Det kan bli bättre, (hur nu noll fuktproblem på 40 år kan förbättras...), det kan bli oförändrat, och det kan bli försämrat, (vilket är illa).
Om problem orsakats av en läcka, och inget annat på 40 år, så tycks det ju då vara ett fungerande koncept, och följaktligen bör inget ändras, utan återställas på exakt samma sätt som det var. Om nu fuktskadan inte spridit sig till grannens vägg via isoleringen så hade det kanske tagit längre tid att upptäcka, vatten runnit ner i springan mellan plattorna och fuktat upp betongen, (i båda plattorna om det finns ngt ångspärrskikt under dem så att det inte kunnat rinna ner i marken under), som sedan gett fuktskador i syllarna och ev mögel. Idel spekulationer, men poängen är att det inte går att säga att en viss åtgärd är en förbättring. Det är fruktansvärt svårt att veta då fuktskador beror på många olika parametrar, och de flesta är okända iom att de är unika för varje enskilt hus, och även skiljer sig mellan olika delar av ett och samma hus. Allt som har med fukt att göra är att betrakta som balansgång på slak lina. Konstruktioner som fungerat problemfritt i ett hus kan ge superfuktproblem i ett annat.
Glas-/stenull har en liten fördel (ibland) iom att de är luftiga. De låter ånga/fukt vandra, (jmfrt m t ex cellplast), vilket gör att om fukttillskottet från plattan är måttligt (litet) så kan fukten vandra vidare till/genom gipsen och ventileras bort av inomhusluften. Det förutsätter såklart att det inte finns ngn ångspärr i väggen, eller att den är tapetserad med täta vinyltapeter, eller målad med tät färg etc. En parameter fel och allt faller som ett korthus. Inte ens omfattande mätningar och fuktsimuleringar kan ge ngn garanti för att nya fuktskador inte uppkommer. Dock bättre än amatörer spekulerar, men det kräver mer tid och pengar, (professionell fuktkonsult/firma).
Det enda säkra vi vet är att om det inte vore för det läckande röret så har väggkonstruktionen fungerat map fukt i 40 år. Det är tillräckligt lång tid för att kunna konstatera att denna konstruktion fungerar för denna vägg. Annars hade det vid detta lag funnits klara indikationer på fuktproblem. Då känns det rimligt att anta att återställa den i samma skick är ett förhållandevis säkert kort. Ändra på en sak, och förutsättningarna är inte längre desamma, och utkomsten oviss. Det kan bli bättre, (hur nu noll fuktproblem på 40 år kan förbättras...), det kan bli oförändrat, och det kan bli försämrat, (vilket är illa).