Behålla eller knacka bort puts från stengrund?
Har en Skånegård troligen uppförd mellan 1850-1900. Husgrunden är av sten. På huvuddelen av byggnaderna har man utvändigt lagt puts på stenarna. Putsen är i mycket gott skick förutom på ett ställe där det blivit en sprickbildning. Fyller putsen en isolerande funktion och jag bör ha denna kvar av den anledningen? Personligen tycker jag det är väldigt vackert när stenarna är synliga, men om huset ”mår bättre” av att ha putsen kvar har jag det.
En praktisk anledning kan vara att det minskade golvdrag och stängde ute smågnagare. Tänker då framförallt på kallmurade grunder som man fogade med kalkbruk mellan stenarna.
En estetisk anledning är att man ville att huset skulle se modernt ut. Det är mode även i husbranschen.
Tyvärr har "modernt" länge haft den helt felaktiga associationen av bra, eller bättre än det gamla, (vad det än gäller). Helt utan några som helst objektiva argument.
Det betyder inta att all utveckling är av onda, tvärtom, men det betyder att allt går att sälja med mördande reklam. Ingen vill vara "ute"/efterbliven/mossig/etc, eller bevare oss väl - fattig.
Sorgligt nog är det fortfarande många äldre hus som blir skändade i modernitetens tecken.
Utöver den estetiska aspekten så kan det "moderna" cementbruket ha sålts in som "underhållsfritt"... Det är ett starkare (hårdare) bruk. (Starkare brukar också förknippas med positiva aspekter, dvs det är i princip alltid bättre att vara starkare än svagare.) Vad man helt missat, eller medvetet undgått att nämna, är att hårda mtrl spricker lättare, dvs de är mindre flexibla än mjukare mtrl. (Det finns ett gammalt kinesiskt talesätt som säger ngt i stil med att "hårt trä knäcks i stormen medan mjukt gräs böjer sig för vinden för att sedan resa sig igen".) Ytligt lagda stengrunder, såsom skånelängornas, rör på sig över året pga tjäle och markens fukthalt. Därför brukar cementputsade gamla grunder spricka. Kalkbruk/puts är mjukare/flexiblare och spricker inte lika lätt. Spricker det så brukar det bli fler men mindre sprickor som inte alls syns lika tydligt som en stor spricka i en slät homogent putsad yta.
För att återgå till frågan så beror grundens utförande på typ av hus, plats, och inte minst när det byggdes. Äldre skånelängor (uppförda före 1900-t) har nog generellt haft en låg naturstensgrund. de har alltså inte haft ngn murad eller putsad sockel. Det liksom cementbaserat bruk/puts är en modern (häpp!) företeelse.
Cement leder fukt, men det gör även kalkbruk. Skillnaden är att kalkbruket fogades mellan stenarna, medan cementputsen lades utanpå hela sockeln. Så, fuktledande bruk hela den korta vägen från mark till syll gör att syllen får ett konstant fukttillskott, utöver den redan stora fuktbelastningen från Skånes frekventa horisontella regn och markstänk från hårdgjorda ytor. Resultatet blir att syllen ruttnar, fortare ju högre fuktbelastningen är.
Ytterligare lök på laxen är att en del putsade grunder fått en hylla/kant precis utanför syllen pga att putsen tillför tjocklek på grunden. Om inte den kanten fasats utåt/nedåt så att regnvatten kan rinna av så leder den istället in regnvatten till syllen.
När man funderar på vad man ska göra, eller inte, med sin grund så ska man dock ha klart för sig att originalet, som är genuint, vackert och trevligt, inte är kompatibelt med dagens krav på komfort eller normala levnadssätt.
En estetisk anledning är att man ville att huset skulle se modernt ut. Det är mode även i husbranschen.
Tyvärr har "modernt" länge haft den helt felaktiga associationen av bra, eller bättre än det gamla, (vad det än gäller). Helt utan några som helst objektiva argument.
Det betyder inta att all utveckling är av onda, tvärtom, men det betyder att allt går att sälja med mördande reklam. Ingen vill vara "ute"/efterbliven/mossig/etc, eller bevare oss väl - fattig.
Sorgligt nog är det fortfarande många äldre hus som blir skändade i modernitetens tecken.
Utöver den estetiska aspekten så kan det "moderna" cementbruket ha sålts in som "underhållsfritt"... Det är ett starkare (hårdare) bruk. (Starkare brukar också förknippas med positiva aspekter, dvs det är i princip alltid bättre att vara starkare än svagare.) Vad man helt missat, eller medvetet undgått att nämna, är att hårda mtrl spricker lättare, dvs de är mindre flexibla än mjukare mtrl. (Det finns ett gammalt kinesiskt talesätt som säger ngt i stil med att "hårt trä knäcks i stormen medan mjukt gräs böjer sig för vinden för att sedan resa sig igen".) Ytligt lagda stengrunder, såsom skånelängornas, rör på sig över året pga tjäle och markens fukthalt. Därför brukar cementputsade gamla grunder spricka. Kalkbruk/puts är mjukare/flexiblare och spricker inte lika lätt. Spricker det så brukar det bli fler men mindre sprickor som inte alls syns lika tydligt som en stor spricka i en slät homogent putsad yta.
För att återgå till frågan så beror grundens utförande på typ av hus, plats, och inte minst när det byggdes. Äldre skånelängor (uppförda före 1900-t) har nog generellt haft en låg naturstensgrund. de har alltså inte haft ngn murad eller putsad sockel. Det liksom cementbaserat bruk/puts är en modern (häpp!) företeelse.
Cement leder fukt, men det gör även kalkbruk. Skillnaden är att kalkbruket fogades mellan stenarna, medan cementputsen lades utanpå hela sockeln. Så, fuktledande bruk hela den korta vägen från mark till syll gör att syllen får ett konstant fukttillskott, utöver den redan stora fuktbelastningen från Skånes frekventa horisontella regn och markstänk från hårdgjorda ytor. Resultatet blir att syllen ruttnar, fortare ju högre fuktbelastningen är.
Ytterligare lök på laxen är att en del putsade grunder fått en hylla/kant precis utanför syllen pga att putsen tillför tjocklek på grunden. Om inte den kanten fasats utåt/nedåt så att regnvatten kan rinna av så leder den istället in regnvatten till syllen.
När man funderar på vad man ska göra, eller inte, med sin grund så ska man dock ha klart för sig att originalet, som är genuint, vackert och trevligt, inte är kompatibelt med dagens krav på komfort eller normala levnadssätt.
Stort tack för utförligt svar! Ja nog är det så att moderniseringsivern i många fall tyvärr lett till mindre bra (ibland hemska) ingrepp i byggnader. Behöver som du säger inte alltid vara dåligt dock. Men i de fall kunskapen inte hunnit ikapp nya tekniker eller materialval kan det bli fel. Ta exempelvis hur betongplatta lades på 70-talet - visades leda till en hel fuktproblematik.Oldboy skrev:
Jag är lite förvånad att putsen (gissningsvis cement) ovanpå stengrunden inte spruckit mer än i ett hörn och en del bredvid. Är en rätt stor byggnad och jag tror att det är mycket länge sedan f.ä. renoverade byggnaden. Då satte man i bostadshuset för övrigt betong sannolikt direkt på mullbänk och som pricken över i-et plastmattor på det. Gott och härligt för fukten. Jag lär se hur syllen mår då jag gräver ut grunden. Fingers crossed (kan behövas)!
Senkommet svar, men..... Visst brukar väl gamla skånelängor oftast ha putsad grund? När jag tänker på mitt eget hus så undrar jag om grunden någonsin har varit synlig eller om ens det har funnits en avsikt att den skulle vara synlig. Vissa partier består under putsen av en blandning av material, sten, tegel mm. För egen del skulle jag inte komma på tanken att ta bort putsen, snarare lappar jag och lagar för att försvåra för mössen att komma in.
Många skånelängor har putsad grund men jag vet faktiskt inte om den har varit där från begynnelsen eller något som är senare påkommet. Jag tänker att en del av de putsade grunderna man ser har haft synlig grund från början. Jag kommer att behöva knacka bort puts på en del ställen då den lossnat, och får då se vad som gömmer sig därunder och hur jag gör.Sommartorparn skrev:
Mullbänksgrund måste vara tät för att undvika golvdrag och gnagare.
Kryprumsgrund behöver vara ventilerad.
Kallmurade grunder med elastiskt kalkbruk klarar lite tjälrörelser i de gamla grunderna som oftast inte var anlagda på frostfritt djup, medan den nyare cementputsen är hårdare och spricker upp i stora flak.
Att inte vilja ha synliga grundstenar är en senkommen lyx. Började väl komma runt sekelskiftet 1800-t/1900-t.
Kryprumsgrund behöver vara ventilerad.
Kallmurade grunder med elastiskt kalkbruk klarar lite tjälrörelser i de gamla grunderna som oftast inte var anlagda på frostfritt djup, medan den nyare cementputsen är hårdare och spricker upp i stora flak.
Att inte vilja ha synliga grundstenar är en senkommen lyx. Började väl komma runt sekelskiftet 1800-t/1900-t.
Tack, jag lär mig mer och mer. Jag vet inte med säkerhet men jag tror huset är uppfört före 1900 och min gissning är att naturstensgrunden var synlig från början och tätad med kalkbruk mellan stenarna. Sedan har diverse åtgärder vidtagits under årens lopp som har varit mindre bra för huset. Jag kommer att gräva ut allt och fylla med perlit eller hasopor (lite off topic i denna tråd).
Det är nog bara en Oldboy som kan tycka att förra sekelskiftet var nyligen…
Jag håller själv på och renoverar ett hus från slutet av 1800-talet i nordvästra skåne. På mitt hus är det naturstensgrund som putsats med kalkputs (spritputs). Har tittat på många andra hus från samma tid runtomkring och detta verkar vanligt). För mig var dock kalkputsen ganska dåligt skick - så jag har knackat bor den. Tänker mig f n att ha naturstensgrunden synlig och reparera fogarna. Har dock noterat att naturstensgrunden inte har lika hög finish/passform som de grunder som avsågs av vara oputsade. Tycker däremot inte det gör så mycket.F Fixarfia skrev:
Tack för att du delade bild och erfarenheter från ditt ställe. Det är roligt att ta del av andras projekt av liknande slag. Jag tror också att min grund inte kommer vara av särskilt hög finish, utan min gissning är att man har använt sig av vad som varit tillgängligt. Min grund är max 30-40 ovan mark. Din ser ut att vara högre. Vet inte om det är fotot eller har du grävt omkring och blottat mer av grunden?jimkva skrev:
