Hej,
Jag investerade 175 000 kr i solpaneler, något som i efterhand känns som ett misstag. Då verkade det logiskt: elen var dyr på dagen och billig på natten, så det var en rimlig kalkyl. Men när tillräckligt många hade installerat solceller vände spelreglerna. Plötsligt blev elen billig mitt på dagen och dyr på natten, tvärtom mot vad som var tänkt. I praktiken innebär det att energibolagen nu tjänar pengar på våra investeringar.
Det mest frustrerande är att detta inte handlar om teknik eller kapacitet , utan om marknadslogik och vinstintresse. Elkostnaden är idag ofta den minsta delen av problemet. Höga och godtyckliga nätavgifter, ändrade regelverk och osäker politik gör kalkylen osäker.
Så frågan är:
Är batterier en väg att faktiskt ta kontroll, eller blir det ännu en investering som gynnar energibolagen mer än konsumenten?
Med tanke på att nätavgifterna ändå kvarstår, och att framtida lagändringar kanske tvingar oss att sälja elen tillbaka till marknaden på deras villkor, riskerar vi återigen att betala av vår investering till någon annan.
Finns det någon som gjort en realistisk kalkyl på detta, eller är vi fast i ett system där privat elproduktion bara är lönsam för andra?
Jag investerade 175 000 kr i solpaneler, något som i efterhand känns som ett misstag. Då verkade det logiskt: elen var dyr på dagen och billig på natten, så det var en rimlig kalkyl. Men när tillräckligt många hade installerat solceller vände spelreglerna. Plötsligt blev elen billig mitt på dagen och dyr på natten, tvärtom mot vad som var tänkt. I praktiken innebär det att energibolagen nu tjänar pengar på våra investeringar.
Det mest frustrerande är att detta inte handlar om teknik eller kapacitet , utan om marknadslogik och vinstintresse. Elkostnaden är idag ofta den minsta delen av problemet. Höga och godtyckliga nätavgifter, ändrade regelverk och osäker politik gör kalkylen osäker.
Så frågan är:
Är batterier en väg att faktiskt ta kontroll, eller blir det ännu en investering som gynnar energibolagen mer än konsumenten?
Med tanke på att nätavgifterna ändå kvarstår, och att framtida lagändringar kanske tvingar oss att sälja elen tillbaka till marknaden på deras villkor, riskerar vi återigen att betala av vår investering till någon annan.
Finns det någon som gjort en realistisk kalkyl på detta, eller är vi fast i ett system där privat elproduktion bara är lönsam för andra?
Idag ser det ut som att den allra bästa användningen för batterier i vårt högavgifts och högskatteland är för att använda maximalt av egenproducerad el själv. Efter nyår försvinner 60 öringen så det blir ytterligare 60 öre som kan sparas genom att inte exportera utan använda själv. Bara att räkna på hur mkt man köper och hur mkt man kan använda själv.Danin skrev:
Hej,
Jag investerade 175 000 kr i solpaneler, något som i efterhand känns som ett misstag. Då verkade det logiskt: elen var dyr på dagen och billig på natten, så det var en rimlig kalkyl. Men när tillräckligt många hade installerat solceller vände spelreglerna. Plötsligt blev elen billig mitt på dagen och dyr på natten, tvärtom mot vad som var tänkt. I praktiken innebär det att energibolagen nu tjänar pengar på våra investeringar.
Det mest frustrerande är att detta inte handlar om teknik eller kapacitet , utan om marknadslogik och vinstintresse. Elkostnaden är idag ofta den minsta delen av problemet. Höga och godtyckliga nätavgifter, ändrade regelverk och osäker politik gör kalkylen osäker.
Så frågan är:
Är batterier en väg att faktiskt ta kontroll, eller blir det ännu en investering som gynnar energibolagen mer än konsumenten?
Med tanke på att nätavgifterna ändå kvarstår, och att framtida lagändringar kanske tvingar oss att sälja elen tillbaka till marknaden på deras villkor, riskerar vi återigen att betala av vår investering till någon annan.
Finns det någon som gjort en realistisk kalkyl på detta, eller är vi fast i ett system där privat elproduktion bara är lönsam för andra?
En elbil som kan laddas när egen soleel prodceras är förstås det allra bästa. 60 öre billigare per kWh efter nyår jfrt med en solig dag idag.
Även om all min laddning för 2500mil/år skulle ske med egen solel så skulle det vara värt 6000kr/år (se3). Räcker inte för att betala solceller på rimlig tid.
Elhandel till bil:
Nät till bil:
Elhandel till bil:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nät till bil:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Läser jag rätt? Det blev 13 öre i snitt på årsbasis? (ex överföringsavgift och skatt)Attitudeswe skrev:
Bra jobbat!
👍S sjoelund skrev:
... och på energiskatten
Själv snittar vi ca 1,18 sek/kWh för själva elen
Där tillkommer 1,36 sek/kWh överföringsavgift och skatt.
Är då 2,56 sek/kwh incl allt
Tillkommer 256 sek/månad abonnemang (215 sek) och elavtal (41 sek)
Köpt hittils i år 1.640 kWh, exporterat 6.700 kWh
Räknar jag med 1.900kwh egenförbrukning, blir det -18 öre för själva elen och 1,36 överföringsavgift + energiskatt)
Med batteri kan vi minskar inköp av el med ca 1.000kwh.
Vi planerar byggar ut med 35 paneler och batteri.
(Alla siffror är halvåret Jan till Juni)
Du har redan en anläggning som är 50% större än behovet på årsbasis och funderar på att kasta in mer pengar i elproduktion?H he-peter skrev:👍
... och på energiskatten
Själv snittar vi ca 1,18 sek/kWh för själva elen
Där tillkommer 1,36 sek/kWh överföringsavgift och skatt.
Är då 2,56 sek/kwh incl allt
Tillkommer 256 sek/månad abonnemang (215 sek) och elavtal (41 sek)
Köpt hittils i år 1.640 kWh, exporterat 6.700 kWh
Räknar jag med 1.900kwh egenförbrukning, blir det -18 öre för själva elen och 1,36 överföringsavgift + energiskatt)
Med batteri kan vi minskar inköp av el med ca 1.000kwh.
Vi planerar byggar ut med 35 paneler och batteri.
(Alla siffror är halvåret Jan till Juni)
Detta för att minska behovet av att köpa el med upp till 2000kr/år ?
Är målet off grid på årsbasis, annars förstår jag inte drivkraften.
Räknade lite fel. Kostnader var på årsbasis. Förbrukningen för halvåret.Attitudeswe skrev:
Kommer delvis bygga ut mot morgonsolen. Mer paneler ger bättre effekt vid diffus och svag ljus.
Förväntar mig mer solel på senhösten och tidig vår.
Det var läge att köpa komponenter på våren, då några större aktörer på solcellsmaknaden stängde ner, och reade ut allt.
Kommer anlita samma företag som solcellsföretag har anlitat för första delen av anläggningen. Fick bra relation med det som verkligen utför arbetet, då vi redan har 6 anläggningar i drift.
Kommer bygga 3 eller 4 anläggningar till fast denna gånger kringgå vi solcellsföretagen.
Sätt dem i 55 graders lutning (i jämnhöjd med Göteborg dock), då får du ut maximalt med energi under vår och höst och förlusten på sommaren kostar ju inget. På årsbasis så blir inte skillnaden så stor mot att ha dem i taklutning mot söder...H he-peter skrev:Räknade lite fel. Kostnader var på årsbasis. Förbrukningen för halvåret.
Kommer delvis bygga ut mot morgonsolen. Mer paneler ger bättre effekt vid diffus och svag ljus.
Förväntar mig mer solel på senhösten och tidig vår.
Det var läge att köpa komponenter på våren, då några större aktörer på solcellsmaknaden stängde ner, och reade ut allt.
Kommer anlita samma företag som solcellsföretag har anlitat för första delen av anläggningen. Fick bra relation med det som verkligen utför arbetet, då vi redan har 6 anläggningar i drift.
Kommer bygga 3 eller 4 anläggningar till fast denna gånger kringgå vi solcellsföretagen.
Tack!pacman42 skrev:
Annan fördel med 55 grader är just även, att man får dit mer paneler på samma grundyta.
Sen är det ju lite estnisk fråga.

