Bakterier i bioanläggning
Vi har en bioreningsanläggning för vårt bdt-vatten. Den består av en slamtank och en tank där det är tänkt att det ska växa lite biofilm på ett filtermaterial som sedan ska rena vattnet. Vi har haft problem med att det växt allt för mycket bakterier så det blivit stopp i filtret. Det har växt så det blivit ett tjockt slem.
För att lösa detta så har vi nu bytt tvättmedel (till vanligt pulver) och fyllt i Avloppsrens i ett avlopp. Nu har vi i stället fått en tjock trådlik matta i tanken. Se bild.
Någon som vet vad detta kan vara och vad det är som gör att vi plötsligt fått det? Det har växt fram under en tid på ca 2 veckor.
Några idéer på vad man ska göra för att lösa problemet?
.
För att lösa detta så har vi nu bytt tvättmedel (till vanligt pulver) och fyllt i Avloppsrens i ett avlopp. Nu har vi i stället fått en tjock trådlik matta i tanken. Se bild.
Någon som vet vad detta kan vara och vad det är som gör att vi plötsligt fått det? Det har växt fram under en tid på ca 2 veckor.
Några idéer på vad man ska göra för att lösa problemet?
.
Hopplös fråga att svara på. Hur bakterieekologin utvecklas är omöjligt att svara på eller förutsäga.
Typiskt sett skyddar man sig mot igensättning av filter genom förprocessing av vattnet genom rötning under syrefattiga förhållanden, alltså genom det som i dag kallas för slamavskiljare, förr septiktank. Det visade man redan på 1900-talets början.
Typiskt sett skyddar man sig mot igensättning av filter genom förprocessing av vattnet genom rötning under syrefattiga förhållanden, alltså genom det som i dag kallas för slamavskiljare, förr septiktank. Det visade man redan på 1900-talets början.
Jo, men rötningen är ju minimal eftersom det rör sig om bdt-vattenClaes Sörmland skrev:
Frågan är väl främst om någon känner igen denna typ av bakteriebeläggning. Jag får för mig att den ser lite ovanlig ut. Eller?
Tvärt om. BDT-vatten har den högsta halten av rötbara komponenter (mäts som BOD), inte minst kolhydrater av olika slag. Urin och avföring är betydligt mer nedbrutet. Det senare har ju rötats i den trevliga syrefattiga kammare som är vårt tarmsystem.N Nisses_Bygg skrev:
Så BDT-vatten bildar gärna slemmiga biofilmer på ytor det kan man i köksstammen i avlopp. Riktigt igenvuxna. Stammen från t ex badrum brukar vara ren och fin.
Det ser ut som en biofilm p g a att för näringsrikt vatten har nått filtermaterialet. D v s anläggningen är överlastad. Typiskt sett uppstår dessa filmer under syrefattiga förhållanden och lösningen kan vara syresättning. Jag vet inte vilken anläggning det rör sig om men kan något ha fallerat med dess tillgång till syre/luft?N Nisses_Bygg skrev:
Ok, tack!
Tja, överlastad. Det är en Raita HS 0.6 som ska vara dimensionerad för ett hushåll med 4-5 personer. Särbon bor där på heltid och jag är där på ca halvtid. Känns mysko om den skulle vara överlastad.
När vi tagit ut filtret och rengjort det så tar det ca 2 veckor så börjar det lukta kring anläggningen. Tittar man då så ser man att det börjat bildas slem. Ytterligare två veckor senare så är det så mycket slem så det blir stopp i filtret.
Vi fick för oss att slemmet som bildades i filtret berodde på för dålig syresättning så vi monterade in en extra luftpump som syresätter vattnet rejält genom en dysa (2,4 m3/tim). Men det hjälpte inte.
En månad senare bytte vi tvättmedel och slog i Avloppsrens (Gripen) och då fick vi ganska direkt denna håriga beläggningen på insidan av hela tanken. Jag är ju inte biolog så jag kan inte avgöra vad det rör sig om för bakterier. Har skickat bild till Raita (Leverantören av anläggningen) men inte fått svar ännu...
(Det går inte att titta på en biofilm och säga något om vilka bakterier det rör sig om. Hur mycket mikrobiolog man än är.)N Nisses_Bygg skrev:
EDIT: Jag googlade fram produkten trots stora svårigheter att hitta den. Borttagen från marknaden eller har den bytt namn? Det är denna lösning ni har?
Redigerat:
Från huset går bdt vattnet till en pumpbrunn. Detta eftersom Raitan står högre.
Från pumpbrunnen går det till Raita HS 0.6. Den första tanken är en slamtank. Vattnet flyttas in i andra kammaren via ett förbundet T-rör. Detta är då ”biotanken” där vattnet cirkulerar över ett filter med en pump.
Jo, det ska stå vatten i tanken. Just nu (på fotot) är inte filtret igenkleggat eftersom jag rengjort det.
Men jag tycker det är en intressant tanke du har där. Jag har själv funderat på att lyfta upp hela filterdelen och lägga den över vattennivån.
På vissa stora reningsverk typ kommunala etc) så har man ju samma princip dvs ”trickle filter” men där är filtermatrialet ovanför vattenytan. Jag har fått för mig att det på dessa anläggningar, när det bildats mycket slem, trillar ner i botten och sedan pumpas överskottsslemmet iväg via pump etc.
Det som styr vattennivån i 2:a tanken (på vår anläggning) är nivån på utloppsröret. När det fylls på nytt vatten i tank 1 så höjs vattennivån och det rinner över i tank 2. När detta sker så stiger nivån i tank 2 och det rinner ut motsvarande mängd från tank 2.
ok, jag trodde man kunde se på beläggningen vilken typ av bakterier det rör sig om. Men då kanske det är rätt (=bra) bakterier vi nu har? Själva vattnet i tanken är ju rent och fint nu,
Japp, helt rätt. Det är precis den.
Jag vet inte riktigt varför den slutade säljas. Den såldes via Avloppscenter och var med på kommunens lista över godkända anläggningar här (hög skyddsnivå). När vi fick problem så åkte vi på två studiebesök hos två andra installationer. Den ena fungerade halvdant (vattennivån var för hög så det stod vatten mellan båda tankarna) och den andra var helt ur funktion (översvämmad). Men husägaren visste inte ens om att man kanske skulle titta i tankarna någon gång mellan varven.
Väldigt svårt att veta varför det strular.
Ni har ju en slamavskiljare följt av ett syresatt biofilter med denna enhet. Är det inget uppenbart tekniskt fel (typ luftpumpen ger inte vad den ska) så kan det ju vara en kombination av slumpen och vad ni råkar hälla i avloppet i hushållet. Och kanske vattenkvaliteten?
Svårt att ge råd vad ni ska göra. Försöka ändra på bakteriefloran, d v s vad ni matar dem med (=häller i avloppet) och ympa in andra bakterier. Troligen styr vad ni häller i avloppet mest vad som händer på biofilmsidan.
Vad gäller ympning, den produkt jag hittar i matvaruaffären är Gripens Biologisk Avloppsrens som är ympbakterier blandat med vanligt salt. Det är den du redan har testat? Vad gäller häxbrygder så är klassikern från historien färsk häststallgödsel som slammas upp i en hink med vatten, låter den sjunka några timmar och sen häller man vattnet i avloppet med förhoppning om att en andel av den enormt komplexa mixen av bakterier i hästskit passar filtret. Detta är husbondens knep från tiden vid septiktankar.
Finns det en intresse i hushållet för att hälla mycket kolhydrarika saker i avloppet så kan det ses över. Varning för bakning som vid diskningen för ned en massa mjöl i avloppet, liksom pastavatten och även potatisvatten som är rena stärkelselösningarna. Generellt torka av tallrikar med kopiösa mängder med hushållspapper innan diskning minskar också mängden slembildande bakterier i avlopp.
Ren ondska för bakterierna i filtret är sköljmedel från tvättning.
Svårt.
Ni har ju en slamavskiljare följt av ett syresatt biofilter med denna enhet. Är det inget uppenbart tekniskt fel (typ luftpumpen ger inte vad den ska) så kan det ju vara en kombination av slumpen och vad ni råkar hälla i avloppet i hushållet. Och kanske vattenkvaliteten?
Svårt att ge råd vad ni ska göra. Försöka ändra på bakteriefloran, d v s vad ni matar dem med (=häller i avloppet) och ympa in andra bakterier. Troligen styr vad ni häller i avloppet mest vad som händer på biofilmsidan.
Vad gäller ympning, den produkt jag hittar i matvaruaffären är Gripens Biologisk Avloppsrens som är ympbakterier blandat med vanligt salt. Det är den du redan har testat? Vad gäller häxbrygder så är klassikern från historien färsk häststallgödsel som slammas upp i en hink med vatten, låter den sjunka några timmar och sen häller man vattnet i avloppet med förhoppning om att en andel av den enormt komplexa mixen av bakterier i hästskit passar filtret. Detta är husbondens knep från tiden vid septiktankar.
Finns det en intresse i hushållet för att hälla mycket kolhydrarika saker i avloppet så kan det ses över. Varning för bakning som vid diskningen för ned en massa mjöl i avloppet, liksom pastavatten och även potatisvatten som är rena stärkelselösningarna. Generellt torka av tallrikar med kopiösa mängder med hushållspapper innan diskning minskar också mängden slembildande bakterier i avlopp.
Ren ondska för bakterierna i filtret är sköljmedel från tvättning.
Svårt.
japp, du har greppat hur det fungerar och hela problemställningen.
Pumpen ger vad den ska och vi har, som sagt, satt in en extra pump. Detta trots att det inte ska behövas... vi har även kompletterat med extra rör för ventilation i anläggningen. Så DÄR är inga problem!
Vi har gjort vattenprov. Väldigt mjukt vatten och lite koliforma bakterier men rejält under gränsen. Vi hade 41 och gränsen för tjänligt med anmärkning var 50-500, otjänligt var över 500. Inga e.coli bakterier.
Japp, man kan tänka sig att vi ympat in en mängd nya bakterier med Gripens Avloppsrens. Troligtvis de som gett den håriga mattan i tanken nu... Man kan ju undra vilken bakteriestam det är i Gripens Avloppsrens. Jag vilja helst inte ha vissa gramnegative bakterier då jag förstått att de kan vara resistenta mot såväl klor som antibiotika.
Nej, ingen överdriven användning av något sådant.
Ja, vi bytte tvättmedel för ett tag sedan då jag läst att vissa flytande tvättmedel innehåller något konserveringsmedel som är förrädiskt för processen i reningsverk. Nu har vi helt vanligt tvättmedel.
Ja, verkligen!!
I och med att det är väldigt mjukt vatten så kan ju det vara en faktor med i spelet. Hårdhet (det som kallas för tvålhårdhet) avgörs naturligt av halten kalcium- (Ca2+) och magnesium (Mg2+) joner. Dessa joner, särkilt den förra är väldigt duktig på att aggregera negativt laddade molekyler. Och mycket är negativt laddad i naturen och i kemprodukter. Det gör att t ex slamavskiljare kan fungera sämre när vattnet är väldigt mjukt, för mycket små partiklar tar sig igenom. Teoretiskt så skulle det kunna vara ert problem.
I och med det ganska desperata läget kan det således vara värt att testa att höja tvålhårdheten på vattnet genom tillsats av kalcium- eller magnesiumsalt. Produkten du i så fall letar efter är en säck vägsalt som vanligen är kalciumklorid (kan vara ett magnesiumsalt också). Släng ned 1 dl varje dag i köksavloppet och vänta några veckor. (Borde räkna på vilka mängder som krävs men har inte energi just nu.) Exempel på produkt:
https://www.granngarden.se/kalciumk...eTyZiSwTQueCh1W-CxXIVZ0IXnZOCSFBoCpFgQAvD_BwE
I och med det ganska desperata läget kan det således vara värt att testa att höja tvålhårdheten på vattnet genom tillsats av kalcium- eller magnesiumsalt. Produkten du i så fall letar efter är en säck vägsalt som vanligen är kalciumklorid (kan vara ett magnesiumsalt också). Släng ned 1 dl varje dag i köksavloppet och vänta några veckor. (Borde räkna på vilka mängder som krävs men har inte energi just nu.) Exempel på produkt:
https://www.granngarden.se/kalciumk...eTyZiSwTQueCh1W-CxXIVZ0IXnZOCSFBoCpFgQAvD_BwE
Bra tanke / idé!
Vårt vatten har en hårdhet (totalt) på 0,59.
Mycket mjukt är 0-2
mjukt är 2,1-4,9
medelhårt 5,0-9,8
hårt 9,9-21
mycket hårt >21
Vi får testa med saltet som du visade. Tyvärr så är det väl så att man då måste justera detta för evig framtid? Hittar ingen ”anläggning” som justerar per automatik...
Tack för hjälpen!
Man kan ju sätta in en kalkstensfilter på tappvattnet också så blir vattnet generellt hårdare.N Nisses_Bygg skrev:
Kanon. Kollar det.
Men som du skrev innan så kan man ju testa med en dl salt per dag ett tag först för att se om detta där problemet ligger…
Jag har gjort några beräkningar ang hårdheten på vårt vatten. Kan nedanstående stämm?
3 g kalciumklorid i 10 liter vatten ger 15 grader dH
Per grad dH
3/15 = 0,2 g per grad dH i 10 liter vatten
0,2/10 = 0,02 per grad dH i 1 liter vatten
En person normalförbrukar 120 liter vatten per dag (BDT)
Om vi siktar på 10 grader dH och är två personer i hushållet:
0,02 x 120x2 x 10 = 48 g kalciumklorid
Kalciumklorid CC Road från Granngården innehåller 77% CaCl2
48 g / 0,77 = 62 g Kalciumklorid (77%) per dag
Vi antar för enkelhetens skull att 1g = 1 ml (stämmer ungefär)
Detta innebär att vi ska slå i 62 ml CaCl2 (77%) per dag vilket motsvarar cirka 4 matskedar
Rätt?
3 g kalciumklorid i 10 liter vatten ger 15 grader dH
Per grad dH
3/15 = 0,2 g per grad dH i 10 liter vatten
0,2/10 = 0,02 per grad dH i 1 liter vatten
En person normalförbrukar 120 liter vatten per dag (BDT)
Om vi siktar på 10 grader dH och är två personer i hushållet:
0,02 x 120x2 x 10 = 48 g kalciumklorid
Kalciumklorid CC Road från Granngården innehåller 77% CaCl2
48 g / 0,77 = 62 g Kalciumklorid (77%) per dag
Vi antar för enkelhetens skull att 1g = 1 ml (stämmer ungefär)
Detta innebär att vi ska slå i 62 ml CaCl2 (77%) per dag vilket motsvarar cirka 4 matskedar
Rätt?