9 117 läst ·
51 svar
9k läst
51 svar
Avdrag för reparation och underhåll
Det är ju just det man gör när man räknar en fiktiv vinst. Spekulera.yonna skrev:
Det jag avser är ju just om Bea verkligen ska och måste köpa ett boende. Lägenheten var kanske i 2a hand och bara för ett par månader... Om båda ska bo i ett köpt boende är det klart negativt att göra som föreslås. Då är hempularens förslag mkt bättre, att lösa ut vinsten för Bea och att hon får lägga den i eget boende. Speciellt om räntan på detta är låg eller ingen.
Man måste också bott i det man säljer (dvs vara skriven där), om jag förstår saken rätt. För att få skjuta upp skatten. Den latenta skatten däremot, har ju inte realiseats än. Så kring den finns inga "regler".H hempularen skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 220 inlägg
Två saker:
Jag kan hålla med om att den uppskjutna skatten har ett visst värde, i synnerhet om man i och med en sådan får tillräckligt med fritt kapital för att täcka den egna insatsen i ett relativt högbelånat köp. Lätt att räkna ut vad som är rättvist är det dock inte.
- Bea måste inte låta sig köpas ut av Assar. Det är en uppgörelse de gör och passar det inte kan hon förstås begära att fastigheten säljs istället.
- Reglerna ändras löpande (för ett par år sedan togs exempelvis räntan på uppskov upp till 3 Mkr bort) och även om ”skattar bäst som skattar sist” gäller, så bär den som ännu inte skattat en viss risk.
Jag kan hålla med om att den uppskjutna skatten har ett visst värde, i synnerhet om man i och med en sådan får tillräckligt med fritt kapital för att täcka den egna insatsen i ett relativt högbelånat köp. Lätt att räkna ut vad som är rättvist är det dock inte.
Vet inte om jag riktigt kunnat följa hela resonemanget här men hursomhelst.
Det jag läst är att man från MARKNDSVÄRDET drar av dels fiktivt mäklararvode, dels anskaffningskostnader (typ lagfart, etc), osäker om man ska räkna in typ husbesiktning i anskaffningskostnaden...
sen ska även förbättringsutgifter läggas till. Jag är osäker vad som ingår i detta.
Vi har ju bl.a. renoverat badrummet, sen är det ju annat fix, lagning/murning av mindre hål i fasad och i ett rum i källaren, ommålning av golv och väggar i ett källarrum, ommålning altan, byte skadat altantak, osv som vi gjort själva då. Svårt att avgöra kostnad där mer än material.
Och så läggs inköpspriset till.
Sen drar man av summan från marknadsvärdet och får en ev vinst.
Det jag läst är att man från MARKNDSVÄRDET drar av dels fiktivt mäklararvode, dels anskaffningskostnader (typ lagfart, etc), osäker om man ska räkna in typ husbesiktning i anskaffningskostnaden...
sen ska även förbättringsutgifter läggas till. Jag är osäker vad som ingår i detta.
Vi har ju bl.a. renoverat badrummet, sen är det ju annat fix, lagning/murning av mindre hål i fasad och i ett rum i källaren, ommålning av golv och väggar i ett källarrum, ommålning altan, byte skadat altantak, osv som vi gjort själva då. Svårt att avgöra kostnad där mer än material.
Och så läggs inköpspriset till.
Sen drar man av summan från marknadsvärdet och får en ev vinst.
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 48 131 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 48 131 inlägg
Det finns ju förklarande text och bra exempel om det på Skatteverkets webbsidor.Om man nu inte kan komma överens på något annat sätt att göra på samma sätt som om man verkligen hade sålt bostaden och delat på vinsten.K kattparet skrev:
Hur tänker du med att komma överens på andra sätt?BirgitS skrev:
Vi är överens och jag vill inte att någon ska bli lurad på pengar i slutändan. Är väl därför jag försöker få det att bli så riktigt som möjligt.
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 48 131 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 48 131 inlägg
Det finns väl många sätt att komma överens beroende på personernas situation t.ex. kan ju barn påverka i vilken sits man vill att den andra personen ska hamna eftersom man normalt vill att barnen ska kunna bo periodvis hos båda två, vilket innebär att båda behöver de ekonomiska förutsättningarna för det.
Nu vet jag inte hur mycket det kommer bli som den ene ska köpas ut för i slutändan. Huset är värderat till ca 1,5 miljoner. Lär väl knappast vara att dela det på två, är väl snarare vinsten man delar av, eller? Fast då är frågan hur man då gör om det inte blir någon vinst.BirgitS skrev:
Det finns väl många sätt att komma överens beroende på personernas situation t.ex. kan ju barn påverka i vilken sits man vill att den andra personen ska hamna eftersom man normalt vill att barnen ska kunna bo periodvis hos båda två, vilket innebär att båda behöver de ekonomiska förutsättningarna för det.
Sen får man väl ha lite i beaktning att den som ska flytta ut lär ju ha lite ersättning för inköp av typ möbler och sånt som behövs till nya bostaden.
Tror väl inte att någon kommer bli skyldig att hjälpa den andre ekonomiskt i framtiden om säg räntorna skjuter i höjden, rent juridiskt, om nu barnen bor 50-50? Sen kan det ju etiskt vara en annan femma tänker jag.
Nej, man delar naturligtvis på hela värdet. Inte vinsten. Samtidigt har man sannolikt ett gemensamt lån.
Om de äger 50% var måste det bästa vara att köpa ut den andra till marknadsvärdet, stoppa in vinsten i nästa boende. Man delar ju på skulder liksom man delade på vinsten.K kattparet skrev:
Att den ena får behålla hela fiktiva skatten om den andra ska köpa bostad är ju dumt. Då kommer den som ska köpa nytt ha råd med mycket mindre.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 639 inlägg
Jag tror att du gör en tankevurpa, @JohanLun. Du kan inte jämföra situationen för den som köper ut och den som blir utköpt. Jämför istället utköpet med en helt vanlig bostadsförsäljning (med undantaget att det inte går att trixa med uppskov på reavinstskatten, eftersom det inte blir någon sådan). Bea säljer halva bostaden, och utfallet ska bli likadant vid bodelningen som om hon sålt tillsammans med Assar till vem som helst, det är därför man räknar bort bolånet men med fiktivt mäklararvode och latent skatt.
Det är inte relevant att jämföra Assars och Beas respektive situationer efter bodelningen, lika lite som det är relevant att t ex kräva en utomstående köpare på olika ersättningar för sådant som hänt efter tillträdesdagen. Det ska vara ett rent avslut, där inga lösa ändar lämnas hängande.
Det är inte relevant att jämföra Assars och Beas respektive situationer efter bodelningen, lika lite som det är relevant att t ex kräva en utomstående köpare på olika ersättningar för sådant som hänt efter tillträdesdagen. Det ska vara ett rent avslut, där inga lösa ändar lämnas hängande.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 639 inlägg
Den som blir utköpt får hälften av nettovärdet på bostaden, alltså värdet minus lån, fiktivt mäklararvode och latent skatt. Den som köper ut tar över hela lånet själv och betalar halva det framräknade nettovärdet till sitt ex, oftast genom att öka på bolånet med motsvarande summa. Det gäller att hen får detta utökade bolån godkänt av banken.K kattparet skrev:Nu vet jag inte hur mycket det kommer bli som den ene ska köpas ut för i slutändan. Huset är värderat till ca 1,5 miljoner. Lär väl knappast vara att dela det på två, är väl snarare vinsten man delar av, eller? Fast då är frågan hur man då gör om det inte blir någon vinst.
Sen får man väl ha lite i beaktning att den som ska flytta ut lär ju ha lite ersättning för inköp av typ möbler och sånt som behövs till nya bostaden.
Tror väl inte att någon kommer bli skyldig att hjälpa den andre ekonomiskt i framtiden om säg räntorna skjuter i höjden, rent juridiskt, om nu barnen bor 50-50? Sen kan det ju etiskt vara en annan femma tänker jag.
Blir det ingen vinst, alltså om lånet är lika högt som bostadens nuvarande värde, finns inget nettovärde att dela på. Den som ska bo kvar i bostaden tar över hela lånet själv om hen kan det, och den andre flyttar ut utan att få en spänn för bostaden.
Den som flyttar får inte normalt sett något extra för att köpa nya möbler. Bodelningen gäller inte alternativkostnader, utan de värden som fanns på brytdagen. Ett vanligt bohag är sällan värt några större pengar, utan det mest förekommande är att ex-paret delar 50/50 på bohaget.
Nej, en bodelning är ett avslut, och det finns inga skyldigheter för någon av parterna att hjälpa den andre ekonomiskt efter att bodelningen genomförts, ingen i Sverige är skyldig att försörja sitt ex. Däremot finns det gemensamma ekonomiska ansvaret för de eventuella gemensamma barnen kvar, oavsett om man lever ihop eller har avslutat kärleksrelationen.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det egentligen går att komma överens om i princip vad som helst, bara båda två godkänner det. Lagen är till för att säga vad som gäller, men den gemensamma överenskommelsen behöver inte vara helt enligt lagen om man inte vill. För de som inte är överens är lagen däremot till stor hjälp.
Jag tycker ni ska kontakta en jurist som kan hjälpa er med bodelningen! Ja, det kostar en slant, men det är också stora ekonomiska värden det gäller.
Vinst är inte skillnaden mellan lån och värde. Det är skillnaden mellan inköpspris och värde.
Som någon tidigare påpekade bör det gå utmärkt att sälja sin halva, få en skatteplikt på den som man bakar in i sitt nya boende.
Ska man inte köpa nåt nytt kan man givetvis låta sitt ex få "låna" den skatten gratis. Men ska man köpa nytt är det ju idiotiskt att inte få detta räntefria "lån" gratis. Säg att vinsten på hela villan är 2msek. Då är ena halvan av vinsten 1msek och med en ränta på 5% så vinner man 50.000 per år på att skatta men skjuta upp skatten mot att låta sitt ex få ta hela skattevinsten... Eller???
Ska man inte köpa nåt nytt kan man givetvis låta sitt ex få "låna" den skatten gratis. Men ska man köpa nytt är det ju idiotiskt att inte få detta räntefria "lån" gratis. Säg att vinsten på hela villan är 2msek. Då är ena halvan av vinsten 1msek och med en ränta på 5% så vinner man 50.000 per år på att skatta men skjuta upp skatten mot att låta sitt ex få ta hela skattevinsten... Eller???
Bea äger 50% , får därmed om hon säljer 50% för 3msek och köpte sin halva för 2msek (hela huset köptes för 4 och nu värt 6) en vinst på 1msek.SågspånPappspikEternit skrev:
Antingen ger hon assar 220.000 eller stoppar hon in 220.000 i sitt nya hus som en uppskjuten räntefri skatt.
(Nu skrev jag tidigare att skatten var 1msek, i detta exempel blev vinsten 1msek och skatten då 22% av det, men hur stor vinst det blir avgörs ju av hur mkt de köpt för. De som köpte på 60-talet har ju många gånger ett inköpspris på några hundra tusen och kan sälja för 8-10 msek. Jag själv som varit relativt kort inne i bostadsmarknaden skulle sannolikt snarare bara få 500.000 i vinst, om ens det.)