Åstak
Hej!
Tacksam om ni kan ge ett utlåtande och kanske tips på lösning av vår
isoleringsfråga.
Vi vill riva drygt halva innertaket och öppna upp till
taknock . Över köket behåller vi innerttaet och inreder där ett sovloft.
Vinden är nu helt oisolerad, något vi alltså nu vill ändra på.
Takkonstruktionen är av typen åstak. Hur får jag luftning (45mm?) från takfot
till nock vid isolering av taket i detta timmerhus byggt ca 1920? Halvvägs
mellan fot och nock går det bärande stockar, sidoåsar, en per sida. Så
hur får jag luftspalten att passera dem? På yttertaket ligger nytt tvåkupigt lertegel på
läkt som ligger på byggskivor (nya), därunder råspont. Över nockbrädan ligger
en våd takpapp.
Jag vet att det rekommenderas att man vid vindsinredningar behåller kattvindar
och hanbjälksvind så att något av den ursprungliga vindens termiska funktion
bevaras. Men om man nu envisas med att öppna upp i nock ändå?
Bästa hälsningar
Henrik Törnberg
Tacksam om ni kan ge ett utlåtande och kanske tips på lösning av vår
isoleringsfråga.
Vi vill riva drygt halva innertaket och öppna upp till
taknock . Över köket behåller vi innerttaet och inreder där ett sovloft.
Vinden är nu helt oisolerad, något vi alltså nu vill ändra på.
Takkonstruktionen är av typen åstak. Hur får jag luftning (45mm?) från takfot
till nock vid isolering av taket i detta timmerhus byggt ca 1920? Halvvägs
mellan fot och nock går det bärande stockar, sidoåsar, en per sida. Så
hur får jag luftspalten att passera dem? På yttertaket ligger nytt tvåkupigt lertegel på
läkt som ligger på byggskivor (nya), därunder råspont. Över nockbrädan ligger
en våd takpapp.
Jag vet att det rekommenderas att man vid vindsinredningar behåller kattvindar
och hanbjälksvind så att något av den ursprungliga vindens termiska funktion
bevaras. Men om man nu envisas med att öppna upp i nock ändå?
Bästa hälsningar
Henrik Törnberg
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Tror att en skiss skulle underlätta. Vad ligger på åsarna? Det måste ju finnas någon form av bjälke som bär upp råsponten, så hur mycket utrymme skapar dessa?
Tack för ditt svar! Kanske kan bifogad bild ge mer info. Jag har kollat med Isover i frågan och fick följande svar: Det finns i handeln olika anordningar som placeras under vissa takpannor för att släppa in ventilationsluft till luftspalten. ISOVER säljer inte dessa anordningar, men jag föreslår att du kontaktar någon bygghandel eller söker på nätet.norrbottenstorpet skrev:
/Henrik
Mitt förslag är att du isolerar taket utifrån. I ditt fall kan det bli både billigare och bättre än konventionell isolering underifrån. Här är ett par leverantörer -
http://www.thermisol.se/
http://www.maco-takisolering.com/
http://www.thermisol.se/
http://www.maco-takisolering.com/
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Garanterat en bra lösning, men hur sugen är man på det om man har ett nylagt tak (som jag uppfattade att TS hade)?
Alla invändigt konstruktioner jag sett har innefattat listverk längs med "takstolarna" för att skapa luftspalt, sedan oljeboard, isolering, ev fuktspärr och invändig beklädnad.
Alla invändigt konstruktioner jag sett har innefattat listverk längs med "takstolarna" för att skapa luftspalt, sedan oljeboard, isolering, ev fuktspärr och invändig beklädnad.
Konventionell isolering underifrån kräver rejäl ventilation i en spalt mellan isolering och yttertakets undersida. Det uppnår man med en radda mycket enkla ventiler (så kallade "mögelstopp") på var sida om mitt-åsen, i kombination med rejält luftintag längs nere vid takfoten. Sen gäller det bara att se till att luften inte hindras av balkarna mellan luftintag och utsläpp.
Gör ni jobbet själva är det vettigt att hyra in en kunnig snickare, åtminstone som tekniskt "samvete"
Gör ni jobbet själva är det vettigt att hyra in en kunnig snickare, åtminstone som tekniskt "samvete"
Vi håller på att isolera taket på ett hus med liknande takkonstruktion. Vårt hus är ett timmerhus från 1890-tal med åstak där underlagstaket ("råsponten") är kraftiga brädor som ligger i takfallets riktning direkt på åsarna. Alltså inga rafter som det verkar vara på ert hus. Vi har också en mittås (nocken) och så en sidoås på var sida. Sidoåsarna ligger inte fritt som i ditt fall utan vilar på timrade innerväggar som utgör vägg mellan rum och kattvind på övervåningen. I vårt hus var dock redan övervåningen inredd och det vi jobbat med har varit att isolera kattvindarna samt höja taket genom att delvis göra paralelltak på övervåningen. Det har dock i princip inneburit att vi behövt bygga upp en ny konstruktion från början.
VI hade liknande bryderier över hur vi skulle isolera på ett vettigt sätt. Vi valde att satsa på linisolering av flera skäl. Det är en isolering som kan buffra fukt och inte kräver en diffspärr utan man använder istället en kraftig papp som ångbroms (isoleringen "andas"). Det är på så vis också en isolering som har egenskaper som påminner om den ursprungliga isoleringen som bestod av spån och mossa (var försiktig med att ändra en konstruktion som funkat i 120 år...). Det är då också en isolering som är godkänd utan ventilation. Det skulle till och med gå att bygga med den utan luftspalt, fast det vågade vi inte. Vi har alltså en traditionell luftspalt men på kattvindsdelen av paralelltaket är den bara luftad genom otätheter i konstruktionen eftersom ventilationen uppåt i huvudsak stoppas av sidoåsarna. Den delen av taket som är inne i rummen på övervåningen luftas lite mer traditionellt genom gavelventiler längst upp (det är bara paralltak en bit upp sedan är det ett litet hanbjälklag). Detta kändes som en vettig kompromiss eftersom fuktpåslaget i kattvindarna bör vara rätt begränsat - det är i rummen det visats människor som alstrar fukt.
Linisolering är dock dyrt men det är trevligt att jobbas med och det kändes värt det för att kunna vara någorlunda trygg med att lösningen blir bra både för oss och huset. Idag finns det också olika typer av skivor som är gjorda av träfiber med liknande egenskaper som jag tror är billigare. Dessa tror jag dock inte var så vanliga när vi beställde vår isolering för 2 år sedan.
Funderade mycket fram och tillbaka innan vi valde att satsa på denna lösning. Finns ju många olika åsikter och skolor om hur man ska isolera snedtak och gamla hus, för att inte tala om hur man unviker mögel på en kallvind. Lätt att bli helt förvirrad och itne veta vad man ska tro på. Man får försöka läsa på så gott man kan och bilda sig en uppfattning (SP har en del bra rapporter som kan ge en bra början). En sak jag fastnade för är att rejäl ventilation inte alls är någon universallösning och att man också kan ventilera för mycket. Dvs man drar in mer fuktig luft än man ventilerar ut. Jag hörde inte minst det om just de s.k. "mögelstoppers" som billy-baver nämner. En del hyllar dem, andra menar att de gör mer skada än nytta. För egen del valde jag att tro på skeptikerna. Måste ju också säga att jag inte heller var så särskilt pigg på att perforera takpappen med ett gäng sådana och skapa massa pontentiella punkter där det kan bli läckage.
VI hade liknande bryderier över hur vi skulle isolera på ett vettigt sätt. Vi valde att satsa på linisolering av flera skäl. Det är en isolering som kan buffra fukt och inte kräver en diffspärr utan man använder istället en kraftig papp som ångbroms (isoleringen "andas"). Det är på så vis också en isolering som har egenskaper som påminner om den ursprungliga isoleringen som bestod av spån och mossa (var försiktig med att ändra en konstruktion som funkat i 120 år...). Det är då också en isolering som är godkänd utan ventilation. Det skulle till och med gå att bygga med den utan luftspalt, fast det vågade vi inte. Vi har alltså en traditionell luftspalt men på kattvindsdelen av paralelltaket är den bara luftad genom otätheter i konstruktionen eftersom ventilationen uppåt i huvudsak stoppas av sidoåsarna. Den delen av taket som är inne i rummen på övervåningen luftas lite mer traditionellt genom gavelventiler längst upp (det är bara paralltak en bit upp sedan är det ett litet hanbjälklag). Detta kändes som en vettig kompromiss eftersom fuktpåslaget i kattvindarna bör vara rätt begränsat - det är i rummen det visats människor som alstrar fukt.
Linisolering är dock dyrt men det är trevligt att jobbas med och det kändes värt det för att kunna vara någorlunda trygg med att lösningen blir bra både för oss och huset. Idag finns det också olika typer av skivor som är gjorda av träfiber med liknande egenskaper som jag tror är billigare. Dessa tror jag dock inte var så vanliga när vi beställde vår isolering för 2 år sedan.
Funderade mycket fram och tillbaka innan vi valde att satsa på denna lösning. Finns ju många olika åsikter och skolor om hur man ska isolera snedtak och gamla hus, för att inte tala om hur man unviker mögel på en kallvind. Lätt att bli helt förvirrad och itne veta vad man ska tro på. Man får försöka läsa på så gott man kan och bilda sig en uppfattning (SP har en del bra rapporter som kan ge en bra början). En sak jag fastnade för är att rejäl ventilation inte alls är någon universallösning och att man också kan ventilera för mycket. Dvs man drar in mer fuktig luft än man ventilerar ut. Jag hörde inte minst det om just de s.k. "mögelstoppers" som billy-baver nämner. En del hyllar dem, andra menar att de gör mer skada än nytta. För egen del valde jag att tro på skeptikerna. Måste ju också säga att jag inte heller var så särskilt pigg på att perforera takpappen med ett gäng sådana och skapa massa pontentiella punkter där det kan bli läckage.
Redigerat:
Det är en fullt logisk kritik. Ingen kedja blir starkare än dess svagaste länk. Personligen tycker jag argumentet är bräckligt, därför att ett yttertak som blivit så eftersatt vid det laget säkerligen inte är husets allvarligaste problem.Macarus skrev:
Men okey: Alternativet till mögelstopp under nocken är att ventilera tvärs igenom byggnaden via rejäla ventiler högst upp på gavelspetsarna. I fråga om projektet vi nu resonerar skulle detta innebära att man tvingas bygga en pytteliten kallvind alldeles under mittersta takåsen.
Nja, ett tegeltak tar bara en sådär 97-99 % av vattnet (lite beroende på om enkupigt, tvåkupigt eller falsat). En del vatten kommer alltid tränga ner under pannorna och då måste papp eller annat tätskikt klara detta vatten. Så är det även på ett nylagt tegeltak. Alla genomföringar betyder här en risk, även om den förstås är mindre när de bara går igenom pappen och inte pannorna också. Men det blir ju många mögelstoppers... 1 vid nock, 1 på varsin sida sidoåsen och ev. också 1 vid takfoten, om ventilationen här inte löses på annat sätt. Reglar man cc 120 och har 10 m vanligt sadeltak betyder det mellan 50-70 st om vi räknar båda takfallen. Blir lite schweizerost över det hela.billy_baver skrev:
Det ju också ett skapligt jobb att sätta dit alla. Mäta in facken utifrån, flytta pannor och vara försiktig så man inte skadar pappen mer än nödvändigt osv.
Med all respekt för din oro finns det lösningar på allt. Istället för nockpannor kan du lägga bred nockplåt över takåsen, som täcker de översta takpannorna med underliggande mögelstopp. Väljer du nockplåt av koppar reducerar du samtidigt takets påväxt.Macarus skrev:
Då det gäller "mögelstoppers" som nämns är det http://www.beijerbygg.se/templates/BB_Produkt.aspx?id=1457
som avses? Eller är det http://www.bygghemma.se/utomhus/tak/takpannor-och-tillbehor/tatning/takluftare-boke-doldis/p-161148 eller är det samma sak? Behövs det i så fall inte en rackarns massa sådana?
som avses? Eller är det http://www.bygghemma.se/utomhus/tak/takpannor-och-tillbehor/tatning/takluftare-boke-doldis/p-161148 eller är det samma sak? Behövs det i så fall inte en rackarns massa sådana?
Båda typerna tycks fylla samma funktion. På konventionella tak sätter man en ventil mellan varje takstol (vanligen cc 120 cm), helt nära takåsen. Om man åstadkommer luftväxling under taknocken räcker det med en ventil mellan varje takstol. Principen är att varje sluten luftspalt ska ventileras med tilluft vid takfot och frånluft intill taknock.åstak skrev:
Jag kan förstå det. Men jag tycker du ändå ska fundera på det utvändiga alternativet.åstak skrev:
Isolering underifrån bygger kraftigt. Ni behöver minst 300 mm isoleringsmaterial (kanske mer om ni frågar en energikonsult). Plus 45 mm luftspalt. Plus inre panel, cirka 20-25 mm. Totalt 370 mm. MINST! Rita på gavelväggen med krita var nya innertaket hamnar. De tjusiga takåsarna kommer troligen att helt försvinna. Plötsligt blir vinden lite mindre charmig och lite mera - trång.
Isolering uppifrån kräver byggställning. Att släpa varenda takpanna fram och tillbaka är ingen rolig hobby. Att riva bort all ny läkt kommer att kännas som ett hån. Jobbar ni sektionsvis kanske ni kan mellanlagra teglet uppe på ställningen.
Ni väljer alltså lite mellan pest och kolera.
