1 150 läst ·
5 svar
1k läst
5 svar
Arvsformulering
Vad gäller vid följande skrivning i testamente om en av makarna gått bort?
"Undertecknade äkta makar förordnar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss, som överlever den andra, skall med äganderätt erhålla all den kvarlåtenskap, dock att förordnandet icke skall leda till inskränkning i bröstarvinges rätt till laglott, därest bröstarvinge så påfordrar"
Skall det tolkas om att bröstarvinge kan begära ut sin laglott omgående?
"Undertecknade äkta makar förordnar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss, som överlever den andra, skall med äganderätt erhålla all den kvarlåtenskap, dock att förordnandet icke skall leda till inskränkning i bröstarvinges rätt till laglott, därest bröstarvinge så påfordrar"
Skall det tolkas om att bröstarvinge kan begära ut sin laglott omgående?
Moderator
· Stockholm
· 57 860 inlägg
Nej.
Om vi antar att arvingen är ett gemensamt barn till de båda makarna, så får arvingen vänta på sitt arv till även den andre föräldern avlider. Dvs som vanligt.
Betydelsen av testamentet är så vitt jag förstår att den överlevande maken få full förfoganderätt över allt utom bröstarvinges laglott.
Om inte testamentet fanns så skulle ju den efterlevande fått hälften av allt giftorättsgods (dvs. allt som inte är enskild egendom, ex. via tidigare arv), genom bodelning, dvs h*n ärver inte det, det ÄR vederbörandes tillgångar som inte har med arvet att göra.
Bröstarvingarna ärver resten men får inte ut sitt arv förrän efter den eftelevandes död. De tillgångar som bröstarvingen skall ha som efterarv, får den efterlevande förvalta nästan som h*n vill, dvs det är helt OK att resa jorden runt och supa upp dem. Men den efterlevande får inte testamentera de tillgångarna till frälsningsarmén eller liknande.
Betydelsen av det här testamentet är att den efterlevande får full rätt till allt utom laglotten (laglott = hälften av hälften, dvs 25% av de gemensamma tillgångarna). Den efterlevande får då ex. testamentera det till ett katthem. Laglottsdelen få h*n bara leva upp, eller spara till efterarvingen.
Om vi antar att arvingen är ett gemensamt barn till de båda makarna, så får arvingen vänta på sitt arv till även den andre föräldern avlider. Dvs som vanligt.
Betydelsen av testamentet är så vitt jag förstår att den överlevande maken få full förfoganderätt över allt utom bröstarvinges laglott.
Om inte testamentet fanns så skulle ju den efterlevande fått hälften av allt giftorättsgods (dvs. allt som inte är enskild egendom, ex. via tidigare arv), genom bodelning, dvs h*n ärver inte det, det ÄR vederbörandes tillgångar som inte har med arvet att göra.
Bröstarvingarna ärver resten men får inte ut sitt arv förrän efter den eftelevandes död. De tillgångar som bröstarvingen skall ha som efterarv, får den efterlevande förvalta nästan som h*n vill, dvs det är helt OK att resa jorden runt och supa upp dem. Men den efterlevande får inte testamentera de tillgångarna till frälsningsarmén eller liknande.
Betydelsen av det här testamentet är att den efterlevande får full rätt till allt utom laglotten (laglott = hälften av hälften, dvs 25% av de gemensamma tillgångarna). Den efterlevande får då ex. testamentera det till ett katthem. Laglottsdelen få h*n bara leva upp, eller spara till efterarvingen.
Moderator
· Stockholm
· 57 860 inlägg
Texten ger en liten skillnad mot normal arvsordning.
Om testamentet inte fanns så skulle den efterlevande bara ha full förfoganderätt över sin halva efter bodelningen, med testamentet får den efterlevande full förfoganderätt till ytterligare hälften av tillgångarna. Det är ju dock en hårfin skillnad för den efterlevande.
Jag kan tänka mig att formuleringen är gammal. Det gjordes en ändring av arvsordningen för 15 - 20 år sedan. Innan dess hade den efterlevande inte rätt att "behålla" bröstarvingens arv, bröstarvingen hade rätt att få ut sitt arv direkt.
Om testamentet inte fanns så skulle den efterlevande bara ha full förfoganderätt över sin halva efter bodelningen, med testamentet får den efterlevande full förfoganderätt till ytterligare hälften av tillgångarna. Det är ju dock en hårfin skillnad för den efterlevande.
Jag kan tänka mig att formuleringen är gammal. Det gjordes en ändring av arvsordningen för 15 - 20 år sedan. Innan dess hade den efterlevande inte rätt att "behålla" bröstarvingens arv, bröstarvingen hade rätt att få ut sitt arv direkt.
Min tolkning av det hela:
Avsikten har varit att kvarlevande make ska kunna bo kvar i sitt hus, därför inskränker man barnens arv efter den först avlidna till laglotten. Om det bara finns gemensamma barn och man önskar ha "orubbat bo" är det därför bättre att riva/upphäva testamentet.
Finns det särkullbarn ska dock testamentet vara kvar, då dessa altlid har rätt att få ut arvet efter sin förälder direkt. Testamentet inskränker deras lott till laglotten, dvs hälften av vad de annars skulle fått. Observera dock, att med nuvarande skrivning, får isåfall gemensamma barn/barn till den överlevande maken en större andel av arvet!
Vill man ha det rättvist måste man om det finns särkullbarn skriva om testamentet så att det står att särkullbarnen endast har rätt att få ut sin laglott, men får resten av sin arvslott när den andra maken avlider. Bör formuleras av jurist.
(är inte jurist själv, men harl sät alla juridikfrågorna iAllers, där hanldar det ju bara om arvslotter ;-) )
Avsikten har varit att kvarlevande make ska kunna bo kvar i sitt hus, därför inskränker man barnens arv efter den först avlidna till laglotten. Om det bara finns gemensamma barn och man önskar ha "orubbat bo" är det därför bättre att riva/upphäva testamentet.
Finns det särkullbarn ska dock testamentet vara kvar, då dessa altlid har rätt att få ut arvet efter sin förälder direkt. Testamentet inskränker deras lott till laglotten, dvs hälften av vad de annars skulle fått. Observera dock, att med nuvarande skrivning, får isåfall gemensamma barn/barn till den överlevande maken en större andel av arvet!
Vill man ha det rättvist måste man om det finns särkullbarn skriva om testamentet så att det står att särkullbarnen endast har rätt att få ut sin laglott, men får resten av sin arvslott när den andra maken avlider. Bör formuleras av jurist.
(är inte jurist själv, men harl sät alla juridikfrågorna iAllers, där hanldar det ju bara om arvslotter ;-) )
Klicka här för att svara
