Arv från släkting där testamente finns
Jag kommer att ärva en släkting (pga avsaknad av bröstarvingar och levande syskon/föräldrar på dennes sida) som gick bort förra året. Den avlidne var gift med ett syskon (avliden på 90talet)) till en av mina avlidna föräldrar.
Ett testamente var skrivet där specifika belopp skall utgå till några icke släktingar. Ett hus inom dödsboet skall säljas + att det fanns besparingar. Jag tror dock att huset kan bli svårsålt då jag misstänker att där finns en mögelskada, mycket start lukt i ett kallförråd som är del av huset, luktar ej inne i villan.
Bouppteckningen är inskickad och min fråga är följande:
Får testamentes exekutorn dela ut de testamenterade pengarna direkt när bouppteckningen är klar?
Han måste väl upprätta ett Arvsskifte (Har nyligen gjort detta för min avlidna mor så jag kan redan en del om detta) som alla inblandade måste godkänna innan utbetalning kan ske.
Kan jag då vänta med att skriva under detta tills huset är sålt?
Kanske ett Arvsskifte rentav inte kan upprättas förrän huset är sålt?
Jag anser i vilket fall att han inte får betala ut något förrän huset sålts, detta eftersom dödsboet måste stå för driftskostnaderna + försäkring tills dess att huset sålts. De som skall få testamenterat belopp kan ju aldrig få ut mer än hälften av dödsboets överskott. Idag finns medel för att betala ut testamenterat belopp, men om det sker räcker nog det som blir över bara för drift i 1-2 år ifall huset inte blir sålt. Då kanske vi släktingar står där med lång näsa....
Hoppas någon kan ge bra svar på detta!
Ett testamente var skrivet där specifika belopp skall utgå till några icke släktingar. Ett hus inom dödsboet skall säljas + att det fanns besparingar. Jag tror dock att huset kan bli svårsålt då jag misstänker att där finns en mögelskada, mycket start lukt i ett kallförråd som är del av huset, luktar ej inne i villan.
Bouppteckningen är inskickad och min fråga är följande:
Får testamentes exekutorn dela ut de testamenterade pengarna direkt när bouppteckningen är klar?
Han måste väl upprätta ett Arvsskifte (Har nyligen gjort detta för min avlidna mor så jag kan redan en del om detta) som alla inblandade måste godkänna innan utbetalning kan ske.
Kan jag då vänta med att skriva under detta tills huset är sålt?
Kanske ett Arvsskifte rentav inte kan upprättas förrän huset är sålt?
Jag anser i vilket fall att han inte får betala ut något förrän huset sålts, detta eftersom dödsboet måste stå för driftskostnaderna + försäkring tills dess att huset sålts. De som skall få testamenterat belopp kan ju aldrig få ut mer än hälften av dödsboets överskott. Idag finns medel för att betala ut testamenterat belopp, men om det sker räcker nog det som blir över bara för drift i 1-2 år ifall huset inte blir sålt. Då kanske vi släktingar står där med lång näsa....
Hoppas någon kan ge bra svar på detta!
Så länge det finns reda pengar att dela ut ska så vitt jag begriper dessa specificerade arv, som kallas legat, delas ut omedelbart, innan arvskiftet görs, sedan får de universella arvstagarna ta hand om resten.
Legatarier ska inte kallas till bouppteckning och inte skriva under arvsskiftet, de ska bara få sina legat, i det här fallet pengar.
Att resterande arv har driftskostnader påverkar inte saken, då din del av arvet inte beräknas förrän legaten är tagna. Varifrån har du fått att legaten bara kan vara hälften av dödsboets överskott? Är det en formulering i testamentet att legaten ska begränsas om de uppgår till mer än halva värdet? Eller tänker du på att halva boet ska gå till din avlidna morbrors/mosters/farbrors/fasters makes syskonbarn?
Efter vad jag förstår spelar det ingen roll enligt nuvarande arvslagstiftning, halvorna beräknas efter att legaten delats ut. Att driftskostnaderna kan göra att man måste sälja till underpris påverkar inte legaten. Det är ju inte pengarna ni får vid försäljningen som är arvet, utan allt som är över efter utbetalning av legaten. Ni gör ju som ni vill om ni säljer det inom dödsboet eller om ni skiftar boet och äger huset tillsammans, eller rent av låter någon av arvstagarna köpa ut alla andra och sälja det själv eller bo i det.
Inget av detta påverkar ju testatorns vilja att vissa individer ska ha en specificerad summa.
Står rätt väl beskrivet exempelvis här:
http://www.lag24.se/a/legat-och-universellt-förordnande
Legatarier ska inte kallas till bouppteckning och inte skriva under arvsskiftet, de ska bara få sina legat, i det här fallet pengar.
Att resterande arv har driftskostnader påverkar inte saken, då din del av arvet inte beräknas förrän legaten är tagna. Varifrån har du fått att legaten bara kan vara hälften av dödsboets överskott? Är det en formulering i testamentet att legaten ska begränsas om de uppgår till mer än halva värdet? Eller tänker du på att halva boet ska gå till din avlidna morbrors/mosters/farbrors/fasters makes syskonbarn?
Efter vad jag förstår spelar det ingen roll enligt nuvarande arvslagstiftning, halvorna beräknas efter att legaten delats ut. Att driftskostnaderna kan göra att man måste sälja till underpris påverkar inte legaten. Det är ju inte pengarna ni får vid försäljningen som är arvet, utan allt som är över efter utbetalning av legaten. Ni gör ju som ni vill om ni säljer det inom dödsboet eller om ni skiftar boet och äger huset tillsammans, eller rent av låter någon av arvstagarna köpa ut alla andra och sälja det själv eller bo i det.
Inget av detta påverkar ju testatorns vilja att vissa individer ska ha en specificerad summa.
Står rätt väl beskrivet exempelvis här:
http://www.lag24.se/a/legat-och-universellt-förordnande
Det enda jag hört är att min avlidne släkting inte kunde testamentera bort mer än hälften. Då bröstarvingar saknas + syskon/föräldrar till den avlidne, så skall minst hälften tillfalla den avlidnes fd make/makas föräldrar/syskon/syskonbarn. Det finns någon paragraf som styr detta.
Det som för mig känns fel är att man kan hamna i en situation där det slutliga beloppet som ärvs blir mindre än denna hälft.
Saxat från lagen "Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar."
Men det står ju klart i din länk att legat kan betalas utan krav på arvsskifte, så det är väl bara att hoppas på snabb försäljning av fastigheten då! Tack för svaret.
Det som för mig känns fel är att man kan hamna i en situation där det slutliga beloppet som ärvs blir mindre än denna hälft.
Saxat från lagen "Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar."
Men det står ju klart i din länk att legat kan betalas utan krav på arvsskifte, så det är väl bara att hoppas på snabb försäljning av fastigheten då! Tack för svaret.
Det finns två olika "hälftenregler" i arvssammanhang.
Dels så har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av det arvingen skulle fått om inget testamente fanns. Man kan alltså aldrig testamentera bort mer än hälften av sina tillgångar om man har barn.
Nu fanns det inga bröstarvingar här, så den regeln gäller inte.
Den andra regeln är att när en make/maka dör så är egentligen hälften av de gemensamma tillgångarna saker som den personens arvingar skall ha (Observera att i de här sammanhangen anses inte maken vara arvinge). Men så länge den avlidne inte har några särkullsbarn (de får alltid ut sitt arv direkt) så ärver maken även dessa pengar. Och släktingarna som var arvingar får istället ut sitt arv som s.k "efterarv" när den siste maken dör.
Jag antar att det är detta efterarv som frågan nu gäller.
Och som jag tolkar det så har alltså den nu avliden skrivit ett testamente där ex. 100 000 kr går till X. Detta är ju i så fall något som skall betalas ut från denne persons del, han kan inte testamentera bort efterarvet.
Så i princip måste legatet betalas ut direkt under förutsättning att det inte inkräktar på efterarvet som de "andra" har rätt till. Det är tom. så att om man inte betalar ut legatet direkt så har den arvingen rätt till dröjsmålsränta (ca 10%). Jag har inte helt klart för mig hur man räknar fram den tidpunkt där arvet skall betalas för att undvika ränta.
När man avgör huruvida det finns pengar nog att betala dels efterarvingarnas hälften, och legatet så gäller ju en värdering av fastigheten, det fastigheten var värd vid dödsfallet. Så det är egentligen bara om legatet är större än värdet på huset som det kan vara aktuellt med att förskjuta utbetalningen av legatet.
Dels så har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av det arvingen skulle fått om inget testamente fanns. Man kan alltså aldrig testamentera bort mer än hälften av sina tillgångar om man har barn.
Nu fanns det inga bröstarvingar här, så den regeln gäller inte.
Den andra regeln är att när en make/maka dör så är egentligen hälften av de gemensamma tillgångarna saker som den personens arvingar skall ha (Observera att i de här sammanhangen anses inte maken vara arvinge). Men så länge den avlidne inte har några särkullsbarn (de får alltid ut sitt arv direkt) så ärver maken även dessa pengar. Och släktingarna som var arvingar får istället ut sitt arv som s.k "efterarv" när den siste maken dör.
Jag antar att det är detta efterarv som frågan nu gäller.
Och som jag tolkar det så har alltså den nu avliden skrivit ett testamente där ex. 100 000 kr går till X. Detta är ju i så fall något som skall betalas ut från denne persons del, han kan inte testamentera bort efterarvet.
Så i princip måste legatet betalas ut direkt under förutsättning att det inte inkräktar på efterarvet som de "andra" har rätt till. Det är tom. så att om man inte betalar ut legatet direkt så har den arvingen rätt till dröjsmålsränta (ca 10%). Jag har inte helt klart för mig hur man räknar fram den tidpunkt där arvet skall betalas för att undvika ränta.
När man avgör huruvida det finns pengar nog att betala dels efterarvingarnas hälften, och legatet så gäller ju en värdering av fastigheten, det fastigheten var värd vid dödsfallet. Så det är egentligen bara om legatet är större än värdet på huset som det kan vara aktuellt med att förskjuta utbetalningen av legatet.