Är radiator från 40-talet bra?

[Bromma1927]

Hus från 40-talet, vissa radiatorer ser tämligen omoderna ut (se bild), kanske original? Jag undrar om dessa radiatorer är bra eller borde bytas mot moderna med högre effekt. Bottenvåningen som har några av dessa blir inte så varm men det kan också bero på dålig isolering (oisolerade betongväggar) vilket iofs ökar effektbehovet där.
Dessutom är rörsystemet lite underligt. Inga koppel på radiatorerna men jag tror ändå att alla radiatorer matas parallellt, inte seriellt, så ändå en sorts tvårörssystem?

 

[useless]

Vad har ni för värmekälla?

 

[jonaserik]

Är säkert ett 2 rörs du har och då inga koppel, ett rör varmt och ett svalare. Är termostaterna på max så är det nog lite klent med tempen på vattnet. Blir till att höja kurvan, så det går ut varmare vatten och reglera med termostaten. Dom elementen har en stor yta, många veck på dom. Ska klara sig.
Vad värmer du med.

 

[Bromma1927]

Vad har ni för värmekälla?

Bergvärme, ganska ny Daikin EGSQH10S18AA9W, inverterstyrd. Borrhålet kunde nog varit lite djupare men det är mer än tjugo år gammalt.

 

[Dilato]

Elementet borde räcka till, men vid enstaka köldknäppar kan man se till att avgiven effekt ökar.
Jag har en liknande denna blåsande på ett av mina element i vardagsrummet och det ökar temperaturen i rummet med minst 2 grader.

 

[Bromma1927]

Sent omsider har jag en uppdatering på denna tråd.
Dessa gamla radiatorer utan koppel saknar också returventil vilket gör att flödet maxas genom dem. Jag har märkt att några av dessa har lågt delta T (temperaturdiff), för högt flöde jämfört med hur mycket värme som kan avges. Och på ett ställe skulle jag vilja ha mer värme (högre temperatur). Kanske läge att byta till en större radiator där.
Der höga flödet genom dessa radiatorer leder också till att delta T på värmepumpen är ganska lågt, ca 4 grader vilket nog inte är optimalt.

 

[AndersS]

Jag har inga ventiler på de gamla från -60 utan har tagit bort termostaterna och satt vanliga rattar.
Justerade sedan in dem så det blir lagom temperaturskillnad.
Med det så kunde jag trimma in värmesystemet och få ett bra temperaturskillnad på inkommande/utgående i värmepumpen och även elementen, samt få bättre temperatur på alla element med lägre flöde.
Har en gammal Thermia Villa med start/stopp.

 

[O]

Och på ett ställe skulle jag vilja ha mer värme (högre temperatur). Kanske läge att byta till en större radiator där.

Moderna radiatorer har betydligt högre effekt även om de är fysiskt mindre. Så det är en bra lösning.

 

[Bitterhetsakademin]

Har själv exakt likadana element i hus från 1947, de har varit bra men man får räkna med att de närmar sig slutet på sin livslängd. Har fått byta ett par som börjat läcka.

 

[hempularen]

I princip så är en gammal radiator lika bra som en ny vad gäller verkningsgrad eller värmeavgivning. Men radiatorer finns i olika klasser. Och sedan kan det givetvis variera vilka reglermöjligheter som finns också. Man pratar om enkelpanel, dubbelpanel osv. Radiatorn på bilden ser ut som en enkelpanel, med liiite extra. Allt handlar om hur stor plåtyta som kan avge värme.

Med en enkelpanel som ju har relativt liten värmeavgivande yta, fungerar det bäst med hög temperatur på vattnet. Men en bergvärmepump vill man driva med så låg temperatur som möjligt. Värmepumpens verkningsgrad påverkas avsevärt av vilken temperatur den behöver "pumpa upp" värmen till. Andra värmekällor, som vedeldning, elpatroner osv. har i princip samma verkningsgrad oavsett vilken temperatur man värmer till. En kWh energi, blir en kWh värme. Men för en värmepump blir en kWh el förädlad till kanske 5 kWh värme vid en låg temp, men 4 kWh värme vid en högre temp (exempelsiffror).

Moderna radiatorer finns som enkelpanel, enkelpanel med konvektorplåt (en veckad plåt på baksidan som kraftgigt ökar den värmeavgivande ytan). Dubelpanel, dubbelpanel med konvektorplåtar osv. Lite shblonmässigt kan man ofta sätta en dubbelpanel med konvektorplåtar som ersättare för en enkelpanel vid byte från oljeeldning/elpatron till bergvärme, eller luft/vatten värmepump. Ofta får man ungefär samma värmeavgivning med en sådan radiator, efter installation av bergvärme. Men det är väldigt shablonmässigt. Helst skall man givetvis låta någon räkna på värmebehovet för rummen, och välja en lagom kompromiss av radiatortyper och värmekurva på värmepumpen. Det blir alltid en kompromiss, i ett optimalt fall skulle man vilja ha radiatorer med "oändlig" värmeavgivning, och hålla framledningstemperaturen till precis rumstemperatur. Men om radiatorn håller exakt rumstemperatur så kan den heller inte avge någon värme till rummet.

 

[AndersS]

Och så får man räkna på kostnad för byte av radiator (fungerande) och besparing, ev. också värdera om man tror sig få bättre värmekomfort.
I mitt fall tidigare och med intrimning av värmesystemet så kunde vi få bättre värme i två av rummen. Provade först att öka hastighet på cirkulationspumpen vilket gav bättre värme i de två rummen, men tyvärr ännu sämre differens på in/utgående i värmepumpen.

 

[Jochi]

Hus från 40-talet, vissa radiatorer ser tämligen omoderna ut (se bild), kanske original? Jag undrar om dessa radiatorer är bra eller borde bytas mot moderna med högre effekt. Bottenvåningen som har några av dessa blir inte så varm men det kan också bero på dålig isolering (oisolerade betongväggar) vilket iofs ökar effektbehovet där.
Dessutom är rörsystemet lite underligt. Inga koppel på radiatorerna men jag tror ändå att alla radiatorer matas parallellt, inte seriellt, så ändå en sorts tvårörssystem?

Du har en bra raditortyp, troligen typ E. Den har hög effektavgivning med hänsyn till dss höjd, bredd och tjocklek. Alla radiatorer har 100% verknkngsgrad. Byte är endast motiverat om större effekt erfordras, t ex föt att avge lika stor effekt vid lägre framtemp.
Att returkoppling sakna betyder bara att man in kan koppla loss en radiator utan att tappa av vatten. Injustering (begränsning av radiatorflödet) kan troligen göras i radiatorventilen med inställning av Kv-värde.

 

[O]

I princip så är en gammal radiator lika bra som en ny vad gäller verkningsgrad eller värmeavgivning.

Verkningsgrad är knappast ett relevant begrepp för val av vattenburna radiatorer. Som flera skriver är den samma (100%) för alla typer.

Den viktiga parametern är värmeavgivningen. Hur stor värmeavgivning radiatorn kan ge vid olika temperaturer avgörs av effekten. I princip innebär det att ju högre effekt en radiator har ju mer värme kan avges.

Nya och gamla lika bra? Tja...

Det finns skillnader.

• Nya radiatorer har betydligt högre effekt. Dvs de ger mer värme än TS gamla radiator.
• Nya radiatorer är lättare och reagerar snabbare.
• Gamla radiatorer är gamla.
• Nya radiatorer är nya.

 

[Thomas_Blekinge]

Att byta mot nya är inte skitenkelt eftersom alla mått skiljer sig och det krävs en del anpassningar och övergångsdelar. Kan bli riktigt fult.

 

[O]

Att byta mot nya är inte skitenkelt eftersom alla mått skiljer sig och det krävs en del anpassningar och övergångsdelar. Kan bli riktigt fult.

Vad som är enkelt beror som alltid på hur van och kunnig den som gör jobbet är.

Jag har sett flera exempel där man gjort exakt detta bytet och resultatet har blivit mycket snyggare än hur det var innan. Moderna radiatorer finns i många olika utföranden. Man kan ansluta underifrån och det finns varianter med dolda ventiler. Rördragningen kan göras nästan osynlig.

Naturligtvis kan man göra vilket jobb som helst "riktigt fult" men det vill man oftast inte så man gör det hellre riktigt snyggt!