Är ofullständigt grannemedgivande ogiltigt?
Om ny- eller tillbyggnader utföres närmare fastighetsgräns än 4,5 meter eller om projektet avviker från gällande detaljplan skall berörda grannar höras. Det förefaller vara allmängiltigt att kommunen kan lämna bygglov mot grannarnas vilja, de har ingen vetorätt. Grannars yttrande är endast ytterligare ett underlag kommunen skall ha för att bilda sig en uppfattning. Det är min uppfattning att praxis bör vara att grannemedgivande/granneyttrande skall undertecknas av samtliga lagfarna ägare av grannfastigheten(r) i deras egenskap av berörda grannar (i PBL 8:4) och kända sakägare (i PBL 8:22). Mina frågor:
1. Anses ett grannemedgivande som ofullständigt om endast en av flera ägare i ett samägande av grannfastighet undertecknar grannemedgivande?
2. Anses ett ofullständigt grannemedgivande som ogiltigt (ofullständigt icke-giltigt bedömningsunderlag)?
3. Är det kommunens skyldighet att påtala ofullständigt grannemedgivande vid byggherres ansökan om bygglov?
4. Finns rättsfall med domslut som anvisar/tillrättalägger vid olika tolkningar av PBL i detta avseendet och formuleringen "ge berörda grannar tillfälle till yttrande innan bygglov lämnas"?
Tacksam för synpunkter.
Anders L
1. Anses ett grannemedgivande som ofullständigt om endast en av flera ägare i ett samägande av grannfastighet undertecknar grannemedgivande?
2. Anses ett ofullständigt grannemedgivande som ogiltigt (ofullständigt icke-giltigt bedömningsunderlag)?
3. Är det kommunens skyldighet att påtala ofullständigt grannemedgivande vid byggherres ansökan om bygglov?
4. Finns rättsfall med domslut som anvisar/tillrättalägger vid olika tolkningar av PBL i detta avseendet och formuleringen "ge berörda grannar tillfälle till yttrande innan bygglov lämnas"?
Tacksam för synpunkter.
Anders L
Surfa in på http//:Boverket och se om du hittar svar där.
Borde det inte vara så att grannar har en viss tid på sig att svara på en förfrågan och ett uteblivet svar skulle då kunna tolkas som ett medgivande?
Borde det inte vara så att grannar har en viss tid på sig att svara på en förfrågan och ett uteblivet svar skulle då kunna tolkas som ett medgivande?
Tack 7"4', din medverkan uppskattas stort. Om du bara visste hur mycket jag plöjt igenom både Boverket, PBL och andra lagar, förordningar, bestämmelser och vad som kan anses vara anvisningar i det här avseendet och kammat noll. Det förefaller vara en förbluffande fri tolkning och en mångfald olika tillämpningar och vidlyftig praxis på det här området.
När du nämner Boverket anger man endast vid Lovfritt byggande "Bygger man närmare tomtgränsen än 4,5 meter måste dock berörda grannar godkänna det. Nekar grannarna får byggnadsnämnden pröva åtgärden genom att man lämnar in en ansökan om bygglov."
Betr. uteblivet svar på förfrågan. Jag har hört mig för hos flera kommuners byggavdelningar. Det finns ett antal som rutinmässigt sänder ut begäran om yttrande "utan erinran" eller "erinran mot" för om- och tillbyggnad vid byggherres ansökan om bygglov till registrerade grannar som kan anses vara berörda. Bland de kommuner som gör det finns både svarstid och ingen svarstid angiven. Vad de har gemensamt är att de betraktar uteblivet granneyttrande som utan erinran mot byggnation. Av dessa kommuner finns de som inte jämför lagfarter mot tillgängliga boenderegister. Bara ett litet fåtal sänder begäran om granneyttrande som rekommenderat brev med mottagningsbevis.
Flertalet kommuner erbjuder nedladdningsbara blanketter för granneintygande där byggherren kan kontakta berörda grannar för medgivande eller erinran mot hans byggande, där så erfrodras för ansökan om bygglov. De flesta av dessa kommuner har endast medgivande som yttrandealternativ, inte erinran mot byggandet, och mycket betydande, inget krav på att samtliga lagfarna ägare i grannfastigheten(r) skall ges tillfälle att yttra sig. Flera sakägare som berörs kan ha olika mening i sak utan att ha givits tillfälle att yttra sig, eller, någon sakägare kan bo på annan adress än den berörda grannfastighetens adress. Om en berörd och lagfaren granne inte ges tillfälle att avge ett yttrande med erinran mot byggnation kan uteblivet yttrande från granne orimligen betraktas som ett medgivandeyttrande i bygglovhanteringen. Det är här min huvudfråga kommer in: skall ett otillräckligt bedömningsunderlag i hantering av bygglovansökan i delegation ogillas i byggnadsnämnd?
Skräckexempel på blanketter för granneyttrande förekommer, enligt min uppfattning, i alldeles för stor utsträckning. Det är de formulär som endast möjliggör ett medgivande av en enda person i ett granneintygande. Utan tillfälle för andra förekommande sakägare i samma fastighet att uppge erinran mot projekterat byggande. Och, utan krav på att samtliga lagfarna ägare skall underteckna ett intygande. De ger en indikering om att det råder ett massivt mörker i de här frågorna jag ställt bland både lärde och lekmän.
Det finns emellertid exempel på bättre formulär för granneintygande som ger förutsättningarar för god praxis i hantering av ansökan om bygglov. Här är ett antal från vilka blanketter för granneyttrande/grannemedgivande finns tillgängliga från respektive kommuns hemsida: Höörs kommun, Karlskrona kommun, Kristianstads kommun, Bjuvs kommun, Åstorps kommun, Nyköpings kommun, Olofströms kommun, Gnesta kommun, Arjeplogs kommun, Arboga kommun, Ödeshögs kommun, och Kils kommun.
De föredömliga blanketterna är, enligt min mening, de som ger möjligheten för lagfarna grannar att avge något av båda alternativen "utan erinran" och "erinran mot" i formulären, och som benämns "Granneyttrande" i stället för förekommande "Grannemedgivande", "Medgivande" eller "Granneintyg".
Och, jag har en föjdfråga till de tidigare frågorna jag ställt:
5. Vem skall vara ansvarig och vilka rutiner bör tillämpas för att berörda grannar/sakägare delges att bygglov lämnats på byggherres ansökan? (Gällande överklagandetid hos Länsstyrelse är tre veckor från datum då berörda grannar påvisbart mottagit meddelande om lämnat bygglov.)
Jag pausar nu för jag är rädd att jag tröttar ut dig som läsare med alla orden. Tack än en gång för din medverkan. Hoppas att du har en angenäm Påsk!
Anders.
När du nämner Boverket anger man endast vid Lovfritt byggande "Bygger man närmare tomtgränsen än 4,5 meter måste dock berörda grannar godkänna det. Nekar grannarna får byggnadsnämnden pröva åtgärden genom att man lämnar in en ansökan om bygglov."
Betr. uteblivet svar på förfrågan. Jag har hört mig för hos flera kommuners byggavdelningar. Det finns ett antal som rutinmässigt sänder ut begäran om yttrande "utan erinran" eller "erinran mot" för om- och tillbyggnad vid byggherres ansökan om bygglov till registrerade grannar som kan anses vara berörda. Bland de kommuner som gör det finns både svarstid och ingen svarstid angiven. Vad de har gemensamt är att de betraktar uteblivet granneyttrande som utan erinran mot byggnation. Av dessa kommuner finns de som inte jämför lagfarter mot tillgängliga boenderegister. Bara ett litet fåtal sänder begäran om granneyttrande som rekommenderat brev med mottagningsbevis.
Flertalet kommuner erbjuder nedladdningsbara blanketter för granneintygande där byggherren kan kontakta berörda grannar för medgivande eller erinran mot hans byggande, där så erfrodras för ansökan om bygglov. De flesta av dessa kommuner har endast medgivande som yttrandealternativ, inte erinran mot byggandet, och mycket betydande, inget krav på att samtliga lagfarna ägare i grannfastigheten(r) skall ges tillfälle att yttra sig. Flera sakägare som berörs kan ha olika mening i sak utan att ha givits tillfälle att yttra sig, eller, någon sakägare kan bo på annan adress än den berörda grannfastighetens adress. Om en berörd och lagfaren granne inte ges tillfälle att avge ett yttrande med erinran mot byggnation kan uteblivet yttrande från granne orimligen betraktas som ett medgivandeyttrande i bygglovhanteringen. Det är här min huvudfråga kommer in: skall ett otillräckligt bedömningsunderlag i hantering av bygglovansökan i delegation ogillas i byggnadsnämnd?
Skräckexempel på blanketter för granneyttrande förekommer, enligt min uppfattning, i alldeles för stor utsträckning. Det är de formulär som endast möjliggör ett medgivande av en enda person i ett granneintygande. Utan tillfälle för andra förekommande sakägare i samma fastighet att uppge erinran mot projekterat byggande. Och, utan krav på att samtliga lagfarna ägare skall underteckna ett intygande. De ger en indikering om att det råder ett massivt mörker i de här frågorna jag ställt bland både lärde och lekmän.
Det finns emellertid exempel på bättre formulär för granneintygande som ger förutsättningarar för god praxis i hantering av ansökan om bygglov. Här är ett antal från vilka blanketter för granneyttrande/grannemedgivande finns tillgängliga från respektive kommuns hemsida: Höörs kommun, Karlskrona kommun, Kristianstads kommun, Bjuvs kommun, Åstorps kommun, Nyköpings kommun, Olofströms kommun, Gnesta kommun, Arjeplogs kommun, Arboga kommun, Ödeshögs kommun, och Kils kommun.
De föredömliga blanketterna är, enligt min mening, de som ger möjligheten för lagfarna grannar att avge något av båda alternativen "utan erinran" och "erinran mot" i formulären, och som benämns "Granneyttrande" i stället för förekommande "Grannemedgivande", "Medgivande" eller "Granneintyg".
Och, jag har en föjdfråga till de tidigare frågorna jag ställt:
5. Vem skall vara ansvarig och vilka rutiner bör tillämpas för att berörda grannar/sakägare delges att bygglov lämnats på byggherres ansökan? (Gällande överklagandetid hos Länsstyrelse är tre veckor från datum då berörda grannar påvisbart mottagit meddelande om lämnat bygglov.)
Jag pausar nu för jag är rädd att jag tröttar ut dig som läsare med alla orden. Tack än en gång för din medverkan. Hoppas att du har en angenäm Påsk!
Anders.
Kanske det går att hitta svar på någon av dina frågor (möjligen fråga 4) i den här gamla tråden:
http://www.byggahus.se/forum/bygglov/25587-bygglov-med-felaktig-handlaeggning.html
http://www.byggahus.se/forum/bygglov/25587-bygglov-med-felaktig-handlaeggning.html
Jättebussigt av dig att ge hänvisning till tråden. Tack ska du ha! Dina medialänkar i tråden till Ersmarkfallet är dock inte tillgängliga längre. Intressant praktikfall.
Sign. "bygganisse" nämner några läsvärda saker 2006-08-03 "för att ett bygglov skall vinna laga kraft krävs det att alla sakägare skriftligt underrättas (med tex rekommenderat brev, så man kan bevisa att motparten tagit del av handlingarna) samt att man bifogar en redogörelse hur man överklagar."
I Boverket Juridik läser jag: Gammalt bygglovsbeslut rivs upp. Beslut som har vunnit laga kraft kan omprövas. Det menar regeringsrätten i en dom från i höstas. Regeringsrättens dom, mål nr 6231-04, meddelad den 7 november 2006.
Inte direkt anslutning till mina frågeställningar men perifert och värdefullt att diskutera för berikande kännedom i alla fall!
Anders
Sign. "bygganisse" nämner några läsvärda saker 2006-08-03 "för att ett bygglov skall vinna laga kraft krävs det att alla sakägare skriftligt underrättas (med tex rekommenderat brev, så man kan bevisa att motparten tagit del av handlingarna) samt att man bifogar en redogörelse hur man överklagar."
I Boverket Juridik läser jag: Gammalt bygglovsbeslut rivs upp. Beslut som har vunnit laga kraft kan omprövas. Det menar regeringsrätten i en dom från i höstas. Regeringsrättens dom, mål nr 6231-04, meddelad den 7 november 2006.
Inte direkt anslutning till mina frågeställningar men perifert och värdefullt att diskutera för berikande kännedom i alla fall!
Anders
Det är alltid byggnadsnämnden som skall se till "grannemedgivande" är utfört, om byggherren själv har utfört detta skall byggnadsnämnden kontrollera att rätt personer är underrättade, se PBL 8 kap 22§.Anders L skrev:
1. Samtliga ägare av en fastighet skall skriva under ett grannemedgivande för att den skall vara giltig.
2. Ja.
3. Ja.
4. Ja, massor av rättsfall.
Dock behöver man inte alltid höra grannar bara för att man bygger närmare tomtgräns än 4,5 m. Nya planbestämmelser tillåter ofta att man får bygga närmare tomtgräns och då behövs inget "grannemedgivande".
Där satt den!!! Konkreta svar!! Oj, vad jag uppskattar det.
Vid (2) Kan du acceptera formuleringen: Otillräckligt grannemedgivande är inget grannemedgivande.
Vid (4) Jag är öppen som en svamp för bara några enstaka rättsfall om du har möjlighet att hänvisa till dem (Obs! I det specifika området underlåtelse att höra berörda grannar/kända lagfarna sakägare, och yttra sig, vid prövning av bygglov [PBL-kommittéen använder ofta formuleringen låta berörda grannar komma till tals] och underlåtelse att delge berörda grannar/kända sakägare bygglovbeslut).
Anders
Vid (2) Kan du acceptera formuleringen: Otillräckligt grannemedgivande är inget grannemedgivande.
Vid (4) Jag är öppen som en svamp för bara några enstaka rättsfall om du har möjlighet att hänvisa till dem (Obs! I det specifika området underlåtelse att höra berörda grannar/kända lagfarna sakägare, och yttra sig, vid prövning av bygglov [PBL-kommittéen använder ofta formuleringen låta berörda grannar komma till tals] och underlåtelse att delge berörda grannar/kända sakägare bygglovbeslut).
Anders
Jag förstår inte riktigt vad du menar, ska du kanske överklaga ett bygglov och undrar om du kan använda formuleringen "Otillräckligt grannemedgivande är inget grannemedgivande"?Anders L skrev:
Ett förslag på formulering:
"Alla lagfarna ägare av fastigheten XX har inte beretts tillfälle att yttra sig innan bygglov för YY har lämnats"
Javisst, du ger den sakligt korrekta formuleringen. Jag är helt med dig i det.
Varför då söka efter kortare, eller lite mer pitchiga (intresseväckande) formuleringar? Jag vill försöka åstadkomma ett vidgat allmänintresse i de här frågorna i rikstäckande media som tv (Uppdrag Granskning), dagspress, branschpress etc. med målet att få tydligare och uppdaterade riktlinjer till förvaltningar som hanterar prövning och delgivning av bygglov, och kommunernas ansvarsläggande på byggherre vid både lovfria som lovpliktiga byggnationer.
För att nå fram till tidpressade journalister och få media att haka på har jag fått erfarenheten att jag är nödsakad att presentera budskapet snabbt, intresseväckande och att det har ett allmänintresse. Inte förrän ämnet och budskapet har fått rikstäckande uppmärksamhet finns förbättrade förutsättningar att de politiska grupperna (möjligtvis) agerar.
Har du nu en bättre förståelse för vad jag är ute efter i mina formuleringskonster? Man ska säga saker som de är, men rubriksättning har sina alldeles egna regler för att öppna upp ett intresse i sak. Som bekant.
Jag bör nämna för dig att sakfrågorna i ämnet med bygglov är relativt nya för mig och jag har nu nått fram till insikten att mycket mer måste göras för att tydliggöra hanteringarna av bygglov.
Tack för din tydliga och erfarenhetsrika medverkan.
Anders
Varför då söka efter kortare, eller lite mer pitchiga (intresseväckande) formuleringar? Jag vill försöka åstadkomma ett vidgat allmänintresse i de här frågorna i rikstäckande media som tv (Uppdrag Granskning), dagspress, branschpress etc. med målet att få tydligare och uppdaterade riktlinjer till förvaltningar som hanterar prövning och delgivning av bygglov, och kommunernas ansvarsläggande på byggherre vid både lovfria som lovpliktiga byggnationer.
För att nå fram till tidpressade journalister och få media att haka på har jag fått erfarenheten att jag är nödsakad att presentera budskapet snabbt, intresseväckande och att det har ett allmänintresse. Inte förrän ämnet och budskapet har fått rikstäckande uppmärksamhet finns förbättrade förutsättningar att de politiska grupperna (möjligtvis) agerar.
Har du nu en bättre förståelse för vad jag är ute efter i mina formuleringskonster? Man ska säga saker som de är, men rubriksättning har sina alldeles egna regler för att öppna upp ett intresse i sak. Som bekant.
Jag bör nämna för dig att sakfrågorna i ämnet med bygglov är relativt nya för mig och jag har nu nått fram till insikten att mycket mer måste göras för att tydliggöra hanteringarna av bygglov.
Tack för din tydliga och erfarenhetsrika medverkan.
Anders
Jag har från jurist i Villaägarnas Riksförbund mottagit svar som denne uppfattat mina ursprungsfrågor i trådens öppning och kan med upphovsmannens benägna medgivande delge svaren i detta forum.
Jag repeterar frågorna för översiktens skull
(1) Samtliga lagfarna ägare skall underteckna ett grannemedgivande. Vissa speciella regler gäller om de är omyndiga mm.
(2) Ett ofullständigt grannemedgivande är inget grannemedgivande. Medgivande från granne underlättar för kommunen att ta tveksamma och omdiskutabla beslut. Kommunen har full rätt att ta dessa beslut även om inte grannen lämnat megivande. Det är dock viktigt att grannen får rätt att klaga om grannen i lagens mening anses vara berörd av beslutet.
(3) I kommentarer till Plan- och Bygglagen skrivna av Didon m fl sägs att "Av PBL framgår inte hur de personer, som byggnadsnämnden inte är skyldiga att underrätta skall få del av beslutet" Där finns även hänvisningar till ett fall från JO (dnr 905-1993) där JO riktat kritik mot en byggnadsnämnd som uppdragit åt den sökande att delge grannarna beslutet. Om du vill undersöka detta mera så är det anvisnigar eller rättsfall med anknytning till PBL 8 kap 27 § som du skall inrikta dig på. Vi tror att det är svårt att få fram några enhetliga riktlinjer om ansvaret för dessa frågor.
(4) Något rättsfalll kan säkert finnas men de är svåra att hitta och ofta inte direkt tillämpliga.
Kommentarer någon?
Anders
Jag repeterar frågorna för översiktens skull
Juristen svarar
(1) Samtliga lagfarna ägare skall underteckna ett grannemedgivande. Vissa speciella regler gäller om de är omyndiga mm.
(2) Ett ofullständigt grannemedgivande är inget grannemedgivande. Medgivande från granne underlättar för kommunen att ta tveksamma och omdiskutabla beslut. Kommunen har full rätt att ta dessa beslut även om inte grannen lämnat megivande. Det är dock viktigt att grannen får rätt att klaga om grannen i lagens mening anses vara berörd av beslutet.
(3) I kommentarer till Plan- och Bygglagen skrivna av Didon m fl sägs att "Av PBL framgår inte hur de personer, som byggnadsnämnden inte är skyldiga att underrätta skall få del av beslutet" Där finns även hänvisningar till ett fall från JO (dnr 905-1993) där JO riktat kritik mot en byggnadsnämnd som uppdragit åt den sökande att delge grannarna beslutet. Om du vill undersöka detta mera så är det anvisnigar eller rättsfall med anknytning till PBL 8 kap 27 § som du skall inrikta dig på. Vi tror att det är svårt att få fram några enhetliga riktlinjer om ansvaret för dessa frågor.
(4) Något rättsfalll kan säkert finnas men de är svåra att hitta och ofta inte direkt tillämpliga.
Villaägarnas Riksförbund
Anders Nahlbom
Lantmätare
Anders Nahlbom
Lantmätare
Kommentarer någon?
Anders
Frågan är väl hur formell den där behandlingen behöver vara för att uppfylla "kraven".
Jag minns att när vi sökte bygglov för ombyggnad här i Sytockholm så gick stadsbyggnadskontoret ut med ett "grannehörande". Detta gör de oavsett om man själv fått in namnteckningar eller ej.
Den blanketten gav grannarna 3 veckor på sig att svara, hade de inte gjort det så registrerades det som att de inte hade något att erinra. Dvs. den processen anses tydligen tillräcklig. I detta fall så har ju myndigheten ingen aning om samtliga lagfarna ägare boende på adressen (jag antar att de skulle skickat till föera addresser om de hade bott på olika håll) verkligen sett blanketten.
Och man behöver altså inte samla in namskrifter från samtliga, bara alla fått chansen att vägra godkänna planen. Här är det troligen en skillnad mot de kommuner som låter den sökande själv skaffa namnteckningar. Saknas en namnteckning så kan man inte förutsätta att vederbörande fått chansen. När myndigheten skickar ut så får man skylla sig själv om man inte läser utskicket. (Har för mig att det finns prejudikat om att posten anses som säker).
Jag minns att när vi sökte bygglov för ombyggnad här i Sytockholm så gick stadsbyggnadskontoret ut med ett "grannehörande". Detta gör de oavsett om man själv fått in namnteckningar eller ej.
Den blanketten gav grannarna 3 veckor på sig att svara, hade de inte gjort det så registrerades det som att de inte hade något att erinra. Dvs. den processen anses tydligen tillräcklig. I detta fall så har ju myndigheten ingen aning om samtliga lagfarna ägare boende på adressen (jag antar att de skulle skickat till föera addresser om de hade bott på olika håll) verkligen sett blanketten.
Och man behöver altså inte samla in namskrifter från samtliga, bara alla fått chansen att vägra godkänna planen. Här är det troligen en skillnad mot de kommuner som låter den sökande själv skaffa namnteckningar. Saknas en namnteckning så kan man inte förutsätta att vederbörande fått chansen. När myndigheten skickar ut så får man skylla sig själv om man inte läser utskicket. (Har för mig att det finns prejudikat om att posten anses som säker).
Jag tror att den här frågan du ställer omfamnar alla frågorna i ett nötskal. Hur långt skall vi acceptera formaliteter som riktlinjer för hur vi skall handla, och i vilken utsträckning skall vi tåla en byråkratisk hantering och samtidigt kunna leva i största möjliga upplevelse av frihet med skyddad samlevnad, och med antagna rättsprinciper som medger en dynamisk och hållbar utveckling av vårt samhälle?hempularen skrev:
Är det en evig fråga? Skall regler och förordningar vara så till den grad tänjbara att varje enskilt ärende medger olika tolkningar av rättsprinciperna; är detta idealen? Kanske det. Eller, skall vi ha fastställda regler och förordningar som i största utsträcking kan tolkas lika av ett begränsat antal medborgare som är satta att förvalta och handlägga ärenden som berör största antalet medborgare i samhället.
En sak är ofrånkomlig, oavsett om vi väljer formalitet eller anpassad flexibilitet. Enskilda har den universellt erkända rättigheten att komma till tals, och förvaltningar skall åläggas skyldigheten med informationsplikt som rättsprincip tillse att direkt berörda hörs inför prövning av ärenden och att i laga ordning tagna beslut delges berörda enligt svensk lag om delgivning och enligt Europakonventionens krav. I bygglovprövning och -beslut skall "direkt berörda" tydligt avse byggherre och rågrannar. Är det formaliteten eller flexibiliteten som skall tillgodoses?
Vi lever i och älskar vårt land som hyllar lagom-är-bäst principen. Hur kan det komma sig att det är i stort sätt omöjligt att översätta och ge rätt betydelse åt ordet "lagom" i nästan varje annat land på vår planet? Vi är i det avseendet unika i världen. Följer det en skyldighet i att vara unik? Nej, det följer ett samvete och en brinnande övertygelse att man handlar och verkar på ett rätt sätt genom den moraliska lag som är inskriven i allas hjärtan.
Kanske är det rent utav så att problemen i vårt samhälle är att det är fullt av skåningar.
Anders
Nu finns rättsfall i ett inledande skede som pekar på att kvinnor i äktenskap inte tillåts att komma till tals som sakägare vid prövning av bygglov!
Den aktuella kommunens byggnadsnämnd har under flera år tillämpat rutinen att inte höra samtliga lagfarna ägare i närmaste grannfastighet och har medgivit att man, utan att ha insett det tidigare, gjort fel i tolkningen av lagskrivarnas intentioner i bygglagen. Överklagandet tas nu upp i Länsstyrelsen som första besvärsinstans med krav på att bygglovet upphävs. Media och PublicService-företag har visat på ett samhällsintresse att följa ärendet.
Den överklagande kvinnan har, utöver vad som hon anser vara sakskäl och nytillkommande omständigheter, anfört besvär över att kommunen i sin underlåtelse att låta henne komma till tals åsidosatt universellt antagna demokratiska principer om likaberättigande; medverkat till rättsvillfarelse med att använda och sprida handlingar för grannemedgivande av en enda av flera sakägare i samma fastighet utan möjligheter anföra erinran mot byggnadsåtgärd; anser uteblivet granneyttrande vara ett medgivande utan föregående anmodan att med tidsfrist inkomma med yttrande utan erinran för eller erinran mot sökt åtgärd; driver bygglovprövningar till delegationsbeslut för att med snabb och effektiv hantering inte belasta byggnadsnämnd att under prövning ta hänsyn till kommunens antagna regler om god byggnadskultur som är angelägna i känsliga miljöer i samlad bebyggelse; visar bristande opartiskhet genom att avhålla sig från att kommunicera bygglovansökan, beslut, eventuell kungörelse om beslut, hänvisning till anvisningar om överklagande, och information om förvaltningen givit byggherren uppdraget att delge berörda rågrannar bygglovbeslut (jfr: JO har tidigare kritiserat en byggnadsnämnd för att ha givit uppdraget till byggherre att meddela berörda bygglovbeslut).
Uppsåtlighet? Könsdiskriminering? Kostnadsmedveten bekvämlighet? Kan bygglov vinna laga kraft? Demokratin satt ur spel? Återstår att se!
Anders
Den aktuella kommunens byggnadsnämnd har under flera år tillämpat rutinen att inte höra samtliga lagfarna ägare i närmaste grannfastighet och har medgivit att man, utan att ha insett det tidigare, gjort fel i tolkningen av lagskrivarnas intentioner i bygglagen. Överklagandet tas nu upp i Länsstyrelsen som första besvärsinstans med krav på att bygglovet upphävs. Media och PublicService-företag har visat på ett samhällsintresse att följa ärendet.
Den överklagande kvinnan har, utöver vad som hon anser vara sakskäl och nytillkommande omständigheter, anfört besvär över att kommunen i sin underlåtelse att låta henne komma till tals åsidosatt universellt antagna demokratiska principer om likaberättigande; medverkat till rättsvillfarelse med att använda och sprida handlingar för grannemedgivande av en enda av flera sakägare i samma fastighet utan möjligheter anföra erinran mot byggnadsåtgärd; anser uteblivet granneyttrande vara ett medgivande utan föregående anmodan att med tidsfrist inkomma med yttrande utan erinran för eller erinran mot sökt åtgärd; driver bygglovprövningar till delegationsbeslut för att med snabb och effektiv hantering inte belasta byggnadsnämnd att under prövning ta hänsyn till kommunens antagna regler om god byggnadskultur som är angelägna i känsliga miljöer i samlad bebyggelse; visar bristande opartiskhet genom att avhålla sig från att kommunicera bygglovansökan, beslut, eventuell kungörelse om beslut, hänvisning till anvisningar om överklagande, och information om förvaltningen givit byggherren uppdraget att delge berörda rågrannar bygglovbeslut (jfr: JO har tidigare kritiserat en byggnadsnämnd för att ha givit uppdraget till byggherre att meddela berörda bygglovbeslut).
Uppsåtlighet? Könsdiskriminering? Kostnadsmedveten bekvämlighet? Kan bygglov vinna laga kraft? Demokratin satt ur spel? Återstår att se!
Anders
Tittar just nu i studiesyfte på ett objekt där kommunen gett ett planstridigt bygglov till en tillbyggnad på prickmark (mindre avvikelse). Dessutom ny detaljplan... Har inte kunnat hitta något grannhörande.
Skulle konskvensen vara att bygglovet upphävs?
Vem kan väcka en sådan fråga?
Vem tar beslutet?
Kan ett grannhörande göras i efterhand?
Antar att det troliga blir att man gör ett grannhörande och ger nytt bygglov.
/ersam/
Skulle konskvensen vara att bygglovet upphävs?
Vem kan väcka en sådan fråga?
Vem tar beslutet?
Kan ett grannhörande göras i efterhand?
Antar att det troliga blir att man gör ett grannhörande och ger nytt bygglov.
/ersam/