Följt folkomröstningens vinnande linje2.P pmd skrev:
Att inte tillåta nyinstallation av direktverkande elvärme.
Att en del som ni insett att det är dålig ekonomi att fortsätta använda skiten är ju något annat. Landet är fullt av folk som bara kör på.
ibland går inte så bra https://www.svd.se/a/zEKo25/miljardtapp-for-oersted-stoppar-usa-projektD daVinci skrev:
Ja, näringsverksamhet har ett inslag av risk.T tergo skrev:
Och risken ökar när man har större beroende till den nyckfulla överheten.
Här ser vi:
Och räntorna är statens styrning. Leveranskedjorna kan bero på corona-restriktioner. Som också är statens påhitt.
Rörelsen i övrig rullar på ganska ok:
Det indikerar ju inte att havsvindsparker är någon förlustverksamhet. Men man får inte ha otur med det staten ställer till med.
Okejrå, elektricitet är mycket speciell.D djac skrev:
Har Riksrevisionen kritiserat regeringen för elöverskott eller -underskott?D djac skrev:
Vad är det i Riksrevisionens rekommendationer som du tycker är felaktigt?
Pandemirestriktioner tror jag inte kan skötas på ett bra sätt på en fri marknad, tyvärr.D daVinci skrev:
Jag kan inte förklara det bättre än såhär;D djac skrev:
Åsa Romson (MP): ”Vi ska säkerställa att det stängs kärnkraftsreaktorer under den här mandatperioden och det kommer också att bli så.”
Att regeringen inte väljer att stänga reaktorerna genom politiska beslut förklarar Romson med att det skulle innebära att ”staten måste betala en massa pengar till energibolagen”.
Till en början protesterar Vattenfall öppet mot de nya diktaten om att straffa ut kärnkraften. Bolaget har inga planer på att stänga några reaktorer under mandatperioden, låter man meddela, och menar att kärnkraften redan bär sina samhällsekonomiska kostnader.
Men ledningen får snart veta sin plats. Miljöpartiet gör klart att Vattenfalls uppgift är ”att verkställa det som regeringen beslutar” och att det inte finns plats för någon kritik.
Därefter tar den rödgröna regeringen ett fast grepp om styrningen av Vattenfall. En statsrådsgrupp bestående av fyra ministrar – Mikael Damberg, Åsa Romson, Per Bolund och Ibrahim Baylan – sätts samman i syfte att göra Vattenfall ledande i omställningen mot förnybar energi.
Ett av de verktyg som används är att byta ut delar av Vattenfalls styrelse. Två nya styrelseledamöter ska säkerställa ”rätt kompetens”, däribland professorn och kärnkraftskritikern Tomas Kåberger.
Den som vill veta mer om hur den rödgröna regeringen satte press på Vattenfall kan lyssna på podcasten Solcellskollen (24/4 2018). Där skryter Miljöpartiets dåvarande energipolitiska talesperson Lisa Nordin om hur regeringen med hjälp av informell styrning förmådde bolaget att skifta fokus till 100 procents förnybar energi.
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/s-och-mp-maste-erkanna-sitt-ansvar-for-elbristen/
Författare, dilato.
Jag är inte säker på att alla delar din bedömning om vilken prisvariation som inte är något större problem.B bjorn.abelsson skrev:
Gaskraftverk ligger på ca 1 miljard SEK per 100 MW, och elektrolysörer ligger på 2-3 miljarder SEK per 100 MW om man köper tillräckligt många.
I ditt exempel tjänar upplägget bara pengar när gaskraftverket kör, vilket innebär att antingen behöver man många elektrolysörer eller så går kraftverket sällan. I det förstnämnda fallet blir investeringskostnaden hög, och i det andra fallet blir antalet timmar med vinst lågt.
Några exempel där vi höftar med 50% effektivitet:
1. Kraftverket kör 50% av tiden. För att täcka det behövs dubbel mängd elektrolysörer om tillräckligt med vätgas ska produceras. 5-7 miljarder per 100 MW. Skalat till SMR-storlek (300 MW) är det 15-21 miljarder, och skalat till OL3-storlek så är det 80-112 miljarder.
2. Kraftverket kör 20% av tiden. För att täcka det behövs en halv mängd elektrolysörer. 2-2,5 miljarder per 100 MW totalt. Skalat till SMR-storlek är det 6-7,5 miljarder och till OL3-storlek så är det 32-40 miljarder.
I första alternativet är prisbilden tillräckligt ofta hög för att min punkt två, och troligen även punkt tre, ska fallera. Dessutom är investeringen i nivå med dyr kärnkraft. I det andra alternativet fallerar punkt ett nästa säkert.
Det är väl troligt att elektrolysörer går ner i pris, men de har en bra bit kvar innan det är bra ekonomi i att producera extra vätgas för att göra el.
Är man däremot stålverket som funderar på att bygga mer elektrolysörkapacitet för att spara pengar på varierande elpriser blir det lite enklare att räkna hem, men jag tror att det fortfarande är svårt att slå fasta avtal. Antingen kör din extra kapacitet sällan, eller så är de fasta priserna låga.
Finns ju konkurrerande teknologier. Na-jon batterier t ex. Där råvarukostnaden för en given batterikemi är på $4/kWh. Och där CATL estimerar ett pris /batteripack på ca $50 vid deras nästa generation. Om något år vill säga.K krfsm skrev:
Men det är en batteripack. Kan vara relevant för biltillverkare mm. För hemmabatterier tillkommer dels elektronik och en paketering. Säg att vi kommer upp i 1667 kr/kWh. Och det är 5000 laddcykler. Då hamnar vi på 33 öre/kWh. Blir 13 år med en laddcykel per dag i snitt.
Tittar vi idag (Torsdag) så kan man då köpa för 76 öre och sedan sälja för 153. Går även göra en transaktion innan med 84 och 121. Blir 114 öre plus. Och så drar vi av 2*33 öre. blir 48 öre i vinst. Kan man göra så 30 dagar per månad så blir det då 14.40 per kWh i vinst. En batteripack är ofta på 60 kWh. Det kommer nog folk köpa. (Vilket i sig leder till ihop-pressade priser).
Och så kan man troligen räkna med lägre effektavgift. Vilket är en hel del. Iaf där jag bor. Går ju också att optimera effektavgift och arbitrage. Och lagring av egen solel.
Så vi lär få en långsam process som pressar ihop priserna mer och mer desto billigare lagring per kWh blir.
Vätgas är nog mer för säsongslagring tänker jag. Där kan man nog betala högre pris också.
Ja, batterier är ett helt annat case - inte minst för att de inte har 50% förluster. Med ett batteri med säg 95% effektivitet så funkar det fint att köpa för 76 och sälja för 153 med en nätt marginal på drygt 69 öre per inmatad kWh. Med 50% effektivitet får vätgaslagringen ett halvt öre över, och det kostar som ett kärnkraftverk att bygga.D daVinci skrev:
Så batterier kommer helt säkert kannibalisera en del på marknaden för vätgaslagring.
Det finns scenarier där vätgaslagring lönar sig, men problemet är att antingen beror det på att elen för alla konsumenter är brutalt dyr i perioder, eller så beror det på att sol och vind får så lite betalt att de inte går runt eller så beror det på att staten subventionerar skillnaden.
Problemet är bara att prismarginalen du ser inte finns när batterierna finns, då blir prisskillnaden ungefär laddcylns kostnad delat på effektiviteten på laddcykeln.D daVinci skrev:
Samma med vätgasen. Kostnaden för lagringen, förlusterna och elektrolysrören definierar prisskillnaden på el mellan vinter och sommar...
8 procent är över 75 år och 20 procent är under 18 år. Så ja, halva befolkningen kan av olika skäl inte kör bil.P pmd skrev:Förvisso kan man konstatera att rätt många som kör bil ute på våra vägar inte kan köra bil. Trots det har de körkort.
Enligt Trafikanalys hade 78 % av befolkningen över 18 år körkort år 2021.
Att alla inte kan arbeta hemma är inte ett bra argument att tvinga dem som kan det att trängas i kollektivtrafik.
Visst behövs kollektivtrafik, men den är inte lösningen på alla transportproblem. Ett stort problem i det sammanhanget är också att ganska mycket kollektivtrafik drivs av den offentliga sektorn.
Har vi brist på jordbruksmark i Sverige?
En tredjedel av växthusgasutsläppen i världen kommer f.ö. från jordbruk, så vi kanske borde odla mindre?
(Enligt Reuters som refererar till FAO).
Du kanske tänker på det jag skrev ovan:pacman42 skrev:
För att pressa ihop priskurvan till att bli plattare så krävs något form av lagring. Och "ihoppressningen" kommer att bero på hur mycket lagring som flyttar el från lågpris till högpris.D daVinci skrev:
Ovanpå det kommer en reduktion i effektavgift, som en intäkt. Det gör att en del kan köra arbitrage till 0 avkastning så länge det ger lägre effektavgift.
Men vinsten på arbitraget kommer inte gå ned till 0. Då skulle ingen lagring ske. Det kommer finnas en vinst. Speciellt för de med billigare lagring.
1. Först har vi de som skall göra vinst. De kanske pressar ned variationen till säg 40 öre.
2. Sedan har vi de som tjänar på effekt avgiften som pressar ned till 35 öre.
3. Sedan har vi de som bara vill köpa när det är som billigast och inte behöver tjäna något. (Och inte säljer). De kanske pressar ned till 33 indirekt då. Iom att de försvinner som konsumenter från högpris och dyker upp till 100% vid lågpris.
Och i takt med att lagringen blir billigare och billigare så pressas det ihop mer och mer.
Sedan kommer det för all del finnas dagar när prisvariationen blir större. Enstaka dagar är inte tillräckligt för investering i mer lagring.
Det är nog snarare så att kostnaden för säsongslagring kommer bestämma hur mycket som byggs. Det finns redan en prisskillnad.
Men man ska räkna med att priset på elektrolysörer kommer ned i takt med att volymerna på de ökar. Man får sänka dagens priser ganska rejält för att förstå framtidens kostnader. Idag är de och bränsleceller lågvolymprodukter.