Är klimathotet något att bry sig om?

[BirgitS]

Solen ändrar sig regelbundet, t.ex. cykeln som är ung. 11 år som det står om på Wikipedia-sidan som din länkade sida länkar till. Det har alltså varit flera sådana cykler under de senaste 100 åren. Men trots det så har det globala temperaturen stigit utan att följa någon 11-årscykel. 11-årscykeln kan alltså inte förklara den globala temperaturhöjningen.

Artikeln du länkar till är från 2016 och skriver t.ex.

Det finns hur som helst en rätt så god chans för kalla vintrar under de kommande åren. Däremot så räcker nedkylningen som ett kraftigt solfläcksminimum orsakar inte till för att helt nollställa effekten från den globala uppvärmningen, den som är orsakad av oss.

Anser du att det har varit ovanligt kalla vintrar de senaste åren?
Har vi märkt att den globala uppvärmningen har minskat?
Nej, det har slagits temperaturrekord för den globala temperaturen flera gånger i stället.

Naturligtvis är har solen den största påverkan på klimatet för utan den skulle vi inte ha något klimat att diskutera och ändå mindre skulle det finnas några människor på jorden, men det är inte det som diskussionen gäller utan att människan påverkar klimatet också.

 

[optimum]

Råder alla att läsa TS först inlägg. Rätt så spretigt men intressant. Det är det vi diskuterar i denna tråd.
Medveten om att jag ibland svävat ut en del.

Men som TS skriver

"Och just att man inte från poltiskt håll verkar bry sig eller ta det här det allra minsta seriöst, får mig att tro att det här med klimathotet kanske är samma sak som millenniebuggen som skulle få världen att gå under några minuter efter tolvslaget när 1999 blev 2000.

Varför skall man bry sig?"


Är allt en bluff?

 

[Plupp 168520]

De sydliga länderna klarade ju utmärkt att skaffa stora befolkningar utan tillstymmelse till luftkonditionering medan uppvärmning på vintern alltid varit nödvändigt här uppe. Hade det inte funnits skog att elda hade det väl varit i princip folktomt här fram till industrialiseringen.

Lite smygrasism i inlägget:
- Vad är syftet med att påtala att sydliga länder skaffat STOR befolkning?
Du behöver inte gå längre tillbaka än 50-60 år i Sverige när våra familjer också var stora. Svenska ”synden” gjorde dock att preventivmedel använder och inte straffades av kyrkan (som inte accepterades på kontinenten förrän mycket senare).

Går man ännu längre söderut (delar av Afrika) så har tillgång på preventivmedel funnits men priset varit för högt , dvs det har inte varit rimligt att använda i tillräcklig utsträckning.


Ska du klaga på något är det religion och västvärlden som utnyttjat Afrikas naturtillgångar istället för att de kunnat använda det för att bygga upp sina egna länder till vår nivå.



Tar vi sedan att de har överlevt utan kyla:
Hört talas om Siesta? Ära kvällsmat vid 21? Allt för att temperaturen ska vara mer acceptabel.


Så på samma sätt som vi anpassat oss efter våra förutsättningar har folk i andra länder anpassat sig.



Sedan är Sverige till befolkning väldigt FÅ personer så om du tror att världen skulle ANPASSA sig efter våra krav är inte troligt. Ska vi påverka världen är det genom att visa bra, fungerande lösningar!

 

[heimlaga]

Skog och växtlighet ingår i ett kretslopp som är kolneutralt, gräs och liknande går snabbt upp i luften igen som koldioxid medans skog växer 60-100 år och eldar man eller det får förmultna går koldioxiden tillbaka igen så det är tillväxten av skogen som bidrar till ökad bindning av koldioxid och om man sen bygger trähus för virket så kan man ytterligare binda koldioxiden kanske 50-100år till.

Tyskland och Sverige har under lång tid ökat skogstillväxten just för att binda mer koldioxid.
[länk]
[länk]

Som jag ser det är just den ökade skogstillväxten en del av problemet.
Med nuvarande inriktning på skogsbruket gör man allt för att öka volymtillväxten per hektar på barrträ. Det leder till att man får löst och grovkvistigt virke och dessutom en mycket stor andel klenvirke. Vilket innebär att en mycket stor andel av virket endast är lämpligt som råvara till pappersmassa.
Det är ineffektivt som brännved och direkt olämpligt som byggnadsvirke.

Papper produceras i extremt energikrävande processer varefter slutprodukten till mycket stor del blir antingen förpackningsmaterial eller reklampapper med mycket kort brukstid.

Med andra ord är pratet om att ökad skogstillväxt automatiskt kompenserar ökade utsläpp rent skitprat och ingenting annat.

Skall vi använda skogen som ett sätt att ta koldioxid ur atmosfären och lagra den under en längre tid då blir vi tvungna att lägga om både skogsbruket och användningen av skogsråvara ända från grunden.
Då skall vi börja med att låta volymtillväxten sjunka rejält till förmån för bättre stockkvalitet. I sydliga trakter finns det goda skäl att satsa på ek och bok som växer i långa tider i stället för snabbvuxen gran och i norr gäller det att öka omloppstiderna så mycket det går utan att virket försämras av åldersrelaterade sjukdomar. Här i Österbotten skulle det innebära en omloppstid på ungefär 100 år för gran och minst 150 år för tall. Då binds koldioxiden i trädet under en betydande tid.

För att sedan binda koldioxiden i virket under längsta möjliga tid måste vi då bli bättre på att använda trä i så lågprocessad form som möjligt till både byggande och annat på ett sådant sätt att träet håller längre. Man kan till exempel minska användningen av cement som ju avger stora mängder koldioxid vid tillverkningen och bygga trähus kanske rentav timmerhus. Rejäla hållbara möbler av trä. Mer redskap av trä allt från spadskaft till lastbilsflak och fraktcontainrar och stegar. Det innebär i sin tur att vi behöver nya specialsortiment av virke för speciella ändamål där det krävs speciella virkesegenskaper.Vi lär bli tvungna att gräva upp träkunnandet från farfarsfars tid och bygga vidare på det med nya tillämpningar.
Den ökade användningen av sågvaror och den ökade produktionen av sågstock innebär att tillgången på massaved minskar radikalt så vi får lära oss att leva utan tredubbla förpackningar på allt vi köper. Det blir mer handel över disk och varor i lösvikt i affärerna som fylls i köparens medhavda glasflaskor och bleckplåtsburkar. Så som handeln fungerade på 30-talet.

Som småskogsägare vet jag att när man sköter skogen för att maximera mängden sågvirke så blir det obetydligt med massaved men man får en hel del brännved som biprodukt oberoende av om man vill eller inte.
Eftersom den släpper ut nästan lika mycket koldioxid när den bränns som när den ruttnar i skogen kan vi alltså försöka ersätta fossil energi med ved. Ved som helst skall användas lokalt eller möjligen flottas eller fraktas på fartyg för att minimera behovet av fossil energi i processen.

Det finns alltså stora möjligheter om man vill utnyttja dem!

 

[Plupp 168520]

Råder alla att läsa TS först inlägg. Rätt så spretigt men intressant. Det är det vi diskuterar i denna tråd.
Medveten om att jag ibland svävat ut en del.

Men som TS skriver

"Och just att man inte från poltiskt håll verkar bry sig eller ta det här det allra minsta seriöst, får mig att tro att det här med klimathotet kanske är samma sak som millenniebuggen som skulle få världen att gå under några minuter efter tolvslaget när 1999 blev 2000.

Varför skall man bry sig?"


Är allt en bluff?

Har vi kommit så långt nu att klimathotet och CO2 är ett problem men oron är att vi Straffar Sverige och Svenskarna?


Som jag skrev tidigare, jag hoppas verkligen inte att straffa är vägen framåt utan istället att Sverige kan hitta Smarta lösningar som gynnar Sverige och ger oss fördelar under resten av detta århundrade.

Jag är återigen inte säker på att vi kan förlita oss på tillväxt i Sverige de kommande åren utan vi måste ställa om utan att tappa i utveckling.

Vi behöver se över våra utgifter och skatter.
Tyvärr kan vi inte vara lika frikostiga som Sverige har varit på olika områden men vi behöver fokusera på rätt saker som ger Sverige, Norden, EU eller världen en fördel.
Effektivisera stat, landsting och kommunal verksamhet på samma sätt som många företag fått göra för att överleva.


För mig är detta tveklöst den största utmaningen framöver, att skapa ett hållbart Sverige som värnar om ALLA invånare och miljön trots att tillväxten är nära noll eller saknas.

 

[Plupp 168520]

Som jag ser det är just den ökade skogstillväxten en del av problemet.
Med nuvarande inriktning på skogsbruket gör man allt för att öka volymtillväxten per hektar på barrträ. Det leder till att man får löst och grovkvistigt virke och dessutom en mycket stor andel klenvirke. Vilket innebär att en mycket stor andel av virket endast är lämpligt som råvara till pappersmassa.
Det är ineffektivt som brännved och direkt olämpligt som byggnadsvirke.

Papper produceras i extremt energikrävande processer varefter slutprodukten till mycket stor del blir antingen förpackningsmaterial eller reklampapper med mycket kort brukstid.

Med andra ord är pratet om att ökad skogstillväxt automatiskt kompenserar ökade utsläpp rent skitprat och ingenting annat.

Skall vi använda skogen som ett sätt att ta koldioxid ur atmosfären och lagra den under en längre tid då blir vi tvungna att lägga om både skogsbruket och användningen av skogsråvara ända från grunden.
Då skall vi börja med att låta volymtillväxten sjunka rejält till förmån för bättre stockkvalitet. I sydliga trakter finns det goda skäl att satsa på ek och bok som växer i långa tider i stället för snabbvuxen gran och i norr gäller det att öka omloppstiderna så mycket det går utan att virket försämras av åldersrelaterade sjukdomar. Här i Österbotten skulle det innebära en omloppstid på ungefär 100 år för gran och minst 150 år för tall. Då binds koldioxiden i trädet under en betydande tid.

För att sedan binda koldioxiden i virket under längsta möjliga tid måste vi då bli bättre på att använda trä i så lågprocessad form som möjligt till både byggande och annat på ett sådant sätt att träet håller längre. Man kan till exempel minska användningen av cement som ju avger stora mängder koldioxid vid tillverkningen och bygga trähus kanske rentav timmerhus. Rejäla hållbara möbler av trä. Mer redskap av trä allt från spadskaft till lastbilsflak och fraktcontainrar och stegar. Det innebär i sin tur att vi behöver nya specialsortiment av virke för speciella ändamål där det krävs speciella virkesegenskaper.Vi lär bli tvungna att gräva upp träkunnandet från farfarsfars tid och bygga vidare på det med nya tillämpningar.
Den ökade användningen av sågvaror och den ökade produktionen av sågstock innebär att tillgången på massaved minskar radikalt så vi får lära oss att leva utan tredubbla förpackningar på allt vi köper. Det blir mer handel över disk och varor i lösvikt i affärerna som fylls i köparens medhavda glasflaskor och bleckplåtsburkar. Så som handeln fungerade på 30-talet.

Som småskogsägare vet jag att när man sköter skogen för att maximera mängden sågvirke så blir det obetydligt med massaved men man får en hel del brännved som biprodukt oberoende av om man vill eller inte.
Eftersom den släpper ut nästan lika mycket koldioxid när den bränns som när den ruttnar i skogen kan vi alltså försöka ersätta fossil energi med ved. Ved som helst skall användas lokalt eller möjligen flottas eller fraktas på fartyg för att minimera behovet av fossil energi i processen.

Det finns alltså stora möjligheter om man vill utnyttja dem!

Håller med till en stor del i det du säger. Vi behöver bli bättre på cirkulär ekonomi - dvs återvända så stor andel av råvaran till samma sort eller likvärdiga produkter igen så att vi inte behöver ta ny råvara till produkter i samma omfattning.

I Sverige kan sedan det gamla matsystemet med färre förpackningar och mer hantering i butik antagligen fungera med stabila kylkedjor. Tyvärr kommer det leda till högre matpriser eller lägre löner då det behövs fler personer i butikerna för manuell hantering och hygien än idag.


I slutändan måste Sverige hitta flera lösningar, flera delar som tillsammans skapar en bättre morgondag.

 

[Bjor]

Hur många av er klarar en januarivecka utan ström

Det är inte så stora svårigheter, bara jag har tillgång till lite ved ca. 1m3

 

[hsd]

Å vatten ....
Det är mycket som är elberoende, internet -"fibertelefon"- (en vecka utan byggahus)

 

[Bjor]

Fast värmen behöver man inge el för, om man nu inte åker bort en dag för då blir det kallt inne. Använda jordkällare istället för kylskåp. Vatten hämtar jag ur brunnen utan el. Det är om man ska ladda telefon eller datorn som blir det svåraste, men det går att fuska med en liten solcell.

 

[heimlaga]

Fast värmen behöver man inge el för, om man nu inte åker bort en dag för då blir det kallt inne. Använda jordkällare istället för kylskåp. Vatten hämtar jag ur brunnen utan el. Det är om man ska ladda telefon eller datorn som blir det svåraste, men det går att fuska med en liten solcell.

Då pappa växte upp på 50-talet hade de ingen elektricitet till gården och det gick skapligt att leva endå. Det stora problemet var att allt hushållsarbete och det ständiga eldandet i flera eldstäder var oerhört arbetsdrygt så boende utan elektricitet förutsatte mer eller mindre en hemmafru.

 

[hsd]

Ladda elbilen...

När det var ett längre strömavbrott här så dog mobilmasterna och trots att jag körde router på batteri så funkade det inte

 

[Pernas]

Som jag ser det är just den ökade skogstillväxten en del av problemet.
Med nuvarande inriktning på skogsbruket gör man allt för att öka volymtillväxten per hektar på barrträ. Det leder till att man får löst och grovkvistigt virke och dessutom en mycket stor andel klenvirke. Vilket innebär att en mycket stor andel av virket endast är lämpligt som råvara till pappersmassa.
Det är ineffektivt som brännved och direkt olämpligt som byggnadsvirke.

Papper produceras i extremt energikrävande processer varefter slutprodukten till mycket stor del blir antingen förpackningsmaterial eller reklampapper med mycket kort brukstid.

Med andra ord är pratet om att ökad skogstillväxt automatiskt kompenserar ökade utsläpp rent skitprat och ingenting annat.

Skall vi använda skogen som ett sätt att ta koldioxid ur atmosfären och lagra den under en längre tid då blir vi tvungna att lägga om både skogsbruket och användningen av skogsråvara ända från grunden.
Då skall vi börja med att låta volymtillväxten sjunka rejält till förmån för bättre stockkvalitet. I sydliga trakter finns det goda skäl att satsa på ek och bok som växer i långa tider i stället för snabbvuxen gran och i norr gäller det att öka omloppstiderna så mycket det går utan att virket försämras av åldersrelaterade sjukdomar. Här i Österbotten skulle det innebära en omloppstid på ungefär 100 år för gran och minst 150 år för tall. Då binds koldioxiden i trädet under en betydande tid.

För att sedan binda koldioxiden i virket under längsta möjliga tid måste vi då bli bättre på att använda trä i så lågprocessad form som möjligt till både byggande och annat på ett sådant sätt att träet håller längre. Man kan till exempel minska användningen av cement som ju avger stora mängder koldioxid vid tillverkningen och bygga trähus kanske rentav timmerhus. Rejäla hållbara möbler av trä. Mer redskap av trä allt från spadskaft till lastbilsflak och fraktcontainrar och stegar. Det innebär i sin tur att vi behöver nya specialsortiment av virke för speciella ändamål där det krävs speciella virkesegenskaper.Vi lär bli tvungna att gräva upp träkunnandet från farfarsfars tid och bygga vidare på det med nya tillämpningar.
Den ökade användningen av sågvaror och den ökade produktionen av sågstock innebär att tillgången på massaved minskar radikalt så vi får lära oss att leva utan tredubbla förpackningar på allt vi köper. Det blir mer handel över disk och varor i lösvikt i affärerna som fylls i köparens medhavda glasflaskor och bleckplåtsburkar. Så som handeln fungerade på 30-talet.

Som småskogsägare vet jag att när man sköter skogen för att maximera mängden sågvirke så blir det obetydligt med massaved men man får en hel del brännved som biprodukt oberoende av om man vill eller inte.
Eftersom den släpper ut nästan lika mycket koldioxid när den bränns som när den ruttnar i skogen kan vi alltså försöka ersätta fossil energi med ved. Ved som helst skall användas lokalt eller möjligen flottas eller fraktas på fartyg för att minimera behovet av fossil energi i processen.

Det finns alltså stora möjligheter om man vill utnyttja dem!

Mycket bra synpunkter! sen hoppas man att andra länder gör samma sak och inte som Brazilien som hugger ner sin regnskog.

 

[Mikael_L]

Vi kan se på kronans värde gentemot andra valutor som Euro och Dollar. Tilltron till vår valuta är mycket låg.
Om vi fortsätter bestraffa landet med massa straffskatter kommer värdet ytterligare sjunka

Kronans värde gentemot andra valutor bestäms av räntepolitiken, inte skatterna inom landet.

Sen var det väl inte kronans värde som tråden handlade om?

 

[HasseTeknik]

Och att även Sveriges glaciärer smälter så fort, att man måste rita om kartorna oftare än förut - det måste väl också bara vara vädret och inte klimatet ( t.ex 400 m mindre på 10 år för en glaciär i Sarek enligt TV4- nyheterna idag) ???

 

[Mikael_L]

[länk]

Vad hände med Svensk industri just året 2009?