- Status
"Vetenskap och Folkbildning" är så nära propaganda och desinformation du kan komma i detta landet. Det finns inget vetenskapligt bakom dem, bara riktade pengar från människor med en agenda. Håll dig borta och lyssna inte på dem för fem öre.elpaco skrev:
Jag rekommenderar att du själv börjar lyssna på vad forskare och andra skriver. Använd många källor (för och emot). Om du låter dig få förklarat "vad vetenskapen säger" av någon med en agenda likt kvällspressen så kommer du inte alls veta något om vad som är bevisat respektive inte bevisat.
Grundstött
· Halland
· 28 345 inlägg
Helt enkelt att vi får det lite bättre.optimum skrev:
Och kanske inte behöver åka till Mallorca, Kanarieöarna eller Thailand för att njuta av lite bad och värme på semester och skollov. (Ja spritskatterna påverkas ju förstås inte av lite varmare klimat)
Ni vet väl hur Miljöpartiet kom in i riksdagen 1988?
Genom att röra upp en mediestorm om att östersjösälarna höll på att dö ut på grund av miljön i vattnet.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wEO265/miljokrisen-som-sande-mp-rakt-in-i-riksdagen
Men sedan, efter valet, så visade det sig att orsaken var ett virus, PDV.
Och nu finns det så mycket säl så det inte blir någon fisk kvar till oss andra.
Kanoninlägg!T tank77 skrev:
Jag skall genast beställa hennes bok!
Malaria hade vi i alla fall. Sista inhemska fallet av "frossa" hade vi så sent som på 1930-talet. Vi har fyra olika arter av malariamygg. Det som saknas är parasiten.
Hur det såg ut med fästingar, tbe och borrelia hittar jag inget om.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 264 inlägg
Ytterst få av oss kan avgöra om en vetenskaplig teori är mer sannolik än en annan. Än färre tar sig tid att göra det. Så det vi ser är främst relativa lekmän som plockar fram en akademiker med en teori i strid med konsensus för att få någon form av vatten på sin kvarn. Jag tycker att det oftast känns rätt ovärdigt.
Den vetenskapliga debatten kan förstås leda till ett förändrat konsensus, men här är det normalt en politisk debatt, inte en vetenskaplig.
Och även om huvuddelen av forskningspengarna ligger på konsensussidan och utmanarna kämpar i motvind så är det naturvetenskap vi pratar om. Starkare teorier vinner.
Tyvärr är vi inte särskilt hjälpta av den mediala hanteringen av frågan. Den är väldigt svartvit trots att det finns en vetenskaplig gråskala och det finns möjlighet att värdera utsläpp exempelvis, dvs. hur många kronors skada ett ton CO2 skapar.
Man kan som jag brukar tjata om ha en annan åsikt än den politiskt förhärskande i Sverige utan att ifrågasätta vetenskapen. I många länder, särskilt fattiga sådana, prioriterar man exempelvis utveckling framför klimatet. I Indien med ca 150 miljoner extremt fattiga satsar man på en tillväxt på åtta procent. Det känns i mina ögon som en rimlig prioritering, även om jag skulle föredra att de byggde ut sitt elnät med bättre kraftkällor än kol.
I det perspektivet känns det rätt meningslöst med idén om Sverige som ett föregångsland. De länder vi borde försöka påverka har inte i närheten av samma förutsättningar som vi. Då hamnar vi istället vid @AndersMalmgrens käpphäst om vad vi kan hjälpa till med på riktigt: forskning.
Den vetenskapliga debatten kan förstås leda till ett förändrat konsensus, men här är det normalt en politisk debatt, inte en vetenskaplig.
Och även om huvuddelen av forskningspengarna ligger på konsensussidan och utmanarna kämpar i motvind så är det naturvetenskap vi pratar om. Starkare teorier vinner.
Tyvärr är vi inte särskilt hjälpta av den mediala hanteringen av frågan. Den är väldigt svartvit trots att det finns en vetenskaplig gråskala och det finns möjlighet att värdera utsläpp exempelvis, dvs. hur många kronors skada ett ton CO2 skapar.
Man kan som jag brukar tjata om ha en annan åsikt än den politiskt förhärskande i Sverige utan att ifrågasätta vetenskapen. I många länder, särskilt fattiga sådana, prioriterar man exempelvis utveckling framför klimatet. I Indien med ca 150 miljoner extremt fattiga satsar man på en tillväxt på åtta procent. Det känns i mina ögon som en rimlig prioritering, även om jag skulle föredra att de byggde ut sitt elnät med bättre kraftkällor än kol.
I det perspektivet känns det rätt meningslöst med idén om Sverige som ett föregångsland. De länder vi borde försöka påverka har inte i närheten av samma förutsättningar som vi. Då hamnar vi istället vid @AndersMalmgrens käpphäst om vad vi kan hjälpa till med på riktigt: forskning.
Läste (på LinkedIn?) att Indien nu satsar lika mycket på solenergi som på kol. Hade de varit möjligt/rimligt om inte rikare länder köpt solceller och solkraftverk för dyra utvecklingspriser först? Och hade dessa länder gjort det om inte klimatdebatten funnits?
Som en jämförelse sade pappersindustrin att det minsann var helt omöjligt att bleka massa utan att använda klor tills regeringen införde ett kommande förbud. Plötsligt gick det utmärkt att använda ozon istället.
Ibland behöver politiken gå före tekniken för att något ska hända - ibland hinner inte tekniken ifatt.
Som en jämförelse sade pappersindustrin att det minsann var helt omöjligt att bleka massa utan att använda klor tills regeringen införde ett kommande förbud. Plötsligt gick det utmärkt att använda ozon istället.
Ibland behöver politiken gå före tekniken för att något ska hända - ibland hinner inte tekniken ifatt.
E Edgarsven skrev:
E Edgarsven skrev:
Lite källor och länkar osv på allt detta tack.E Edgarsven skrev:
Jag misstänker att det mesta är saker du själv bara huggit ur luften eller funnit vid tveksamma källor. Men jag är beredd att fundera på det samt ändra mig, ifall du kan vaska fram lite substans.
RLY? Vilken agenda menar du att det skulle vara?E Edgarsven skrev:
Vad jag läst, så fans det mycket lite fästingar innan 70 talet pga av avsaknad av rådjur. I början av 70 talet var det bara 100 tal rådjur i Sverige. Fästingar har funnits utmed kusterna i flyttstråken för fåglar. Det all mildare klimatet fler rådjur kan tänka att vildsvin sprider fästingen också. Hur det sett ut för några 100 år sedan med en större viltstam är för mig okänt.S sunqan skrev:
Renoverare
· Stockholm
· 20 335 inlägg
Hur är nivån på forskningen? Genuin fråga, har ingen koll.. Varför jag frågar mig beror på att jag kan mycket väl tänka mig det är ideologisk "forskning" precis som genusforskning och annan hittepåforskning.
Nu är ju stödmatningen av rådjur en viktigare del i deras överlevnad än hur kalla vintrarna är. Notera att rådjuren är flest där det finns människor. Samma sak med vildsvinen. Sedan har man hållit igen på jakten på både rådjur och vildsvin också för att få en ökande stam för att kunna jaga mer framöver. Man gör ju samma sak med älgen, det finns egentligen alldeles för mycket älg för att skogen skall må bra, men jakten genererar för mycket pengar för att man skall vilja hålla nere stammen. Däremot rovdjuren vill man gärna hålla nere på ett minimum då de konkurrerar om älg och rådjur...trähandtag skrev:
Det är inte någon konspiration. Deras agenda är helt öppen. Lustigt att du tog upp just slagruta, för jag tänkte på det idag. Jag, själv har provat slagruta och det har fungerat för mig. Ingen vet hur eller varför. Men skulle man anse eller nämna detta till V o F så kommer de hoppa jämfota av ilska. Eller att man tror att det finns spöken.S scim skrev:
Det är nämligen saker som de är emot, deras agenda är att vara emot detta. Som täckmantel tar de på sig vetenskapen, men det stämmer dåligt för det är bara deras egna personliga övertygelse om sakers vara. Jag kommer fortsätta tro på min slagruta och mina spöken och många med mig.
OK, vi kan ta NASA först då.Mikael_L skrev:
https://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/carbon-dioxide-fertilization-greening-earth
Resten är från Lars Bern och Lennart Bengtsson du får kolla de videos Svensk Webbtelvison har gjort i frågan det är några stycken. Här är en
Regelbundet i tråden dyker det upp tvärsäkra påståenden om att ökad koldioxidhalt i atmosfären gör att växtligheten gynnas genom snabbare tillväxt, våra skogar skulle växa snabbare och världssvälten minska. Det är en mycket okunnig och förenklad slutsats. Naturens nätverk är så finmaskigt och komplicerat att vi aldrig kommer att förstå det till fullo. Balansen är skör och snabba förändringar har aldrig gynnat naturen.
Låt mig ta träden som exempel. I jorden bland trädens rötter pågår ett ständigt utbyte av nyttigheter mellan träd, svampar och bakterier. Sporer som svamparna producerar aktiveras när en trädrot närmar sig. Svampar kan inte bedriva fotosyntes och tar sig in i trädens rötter för att få kolhydrater. Som motprestation levererar svampen vatten och näring till trädet, symbios uppstår mellan träd och svamp. Detta kallas mykorrhiza, marken är genomvävd av alla dessa svamptrådar och träd klarar sig inte någon längre tid utan detta sinnrika samspel. Även en del perenna växter är beroende av mykorrhiza. Normalt sett innehåller varje frö tillräckligt med energi för att gro men så är förhållandet inte med t.ex. guckoskon, en orkidé som växer vilt i vår natur. Fröet är så energifattigt att utan tillgång till svamptrådar klarar det inte av att gro.
Mykorrhiza är mycket känslig för klimatförändringar.
När förutsättningarna ändras snabbt försöker träden migrera men deras biologiska klocka är långsam. Fröspridningen som sker med vindens hjälp och/eller med djur och fåglar är begränsad till en förhållandevis kort sträcka varje säsong. När förutsättningarna förändras för snabbt måste träden röra sig från den plats de växer på men saknar den möjligheten.
Varje art är anpassad till den miljö där den kan frodas. Kokospalmer kollapsar vid frost och våra inhemska lövträd klarar inte en vegetationsperiod utan vintervila. Men nu förändras dessa förhållanden alltför snabbt med trädens mått mätt. Naturens förmåga att anpassa sig är omvittnat hög men för att fly från högre temperaturer är reshastigheten avgörande. Träd och all annan växtlighet stressas vid torka, stressade växter kan inte försvara sig mot angripare. Så börjar t.ex. granen sända ut en speciell doft när den blir stressad, en doft som granbarkborren snabbt noterar. All växtlighet som växer för snabbt i förhållande till sin normala takt blir försvagade.
Vi vet ännu väldigt lite om hur den globala uppvärmningen påverkar vår natur men det börjar dyka upp forskning på området.
Här ett exempel - global uppvärmning försämrar symbiosen mellan svampar och träd.
https://www.natursidan.se/nyheter/global-uppvarmning-forsamrar-symbios-mellan-svampar-och-trad/
Låt mig ta träden som exempel. I jorden bland trädens rötter pågår ett ständigt utbyte av nyttigheter mellan träd, svampar och bakterier. Sporer som svamparna producerar aktiveras när en trädrot närmar sig. Svampar kan inte bedriva fotosyntes och tar sig in i trädens rötter för att få kolhydrater. Som motprestation levererar svampen vatten och näring till trädet, symbios uppstår mellan träd och svamp. Detta kallas mykorrhiza, marken är genomvävd av alla dessa svamptrådar och träd klarar sig inte någon längre tid utan detta sinnrika samspel. Även en del perenna växter är beroende av mykorrhiza. Normalt sett innehåller varje frö tillräckligt med energi för att gro men så är förhållandet inte med t.ex. guckoskon, en orkidé som växer vilt i vår natur. Fröet är så energifattigt att utan tillgång till svamptrådar klarar det inte av att gro.
Mykorrhiza är mycket känslig för klimatförändringar.
När förutsättningarna ändras snabbt försöker träden migrera men deras biologiska klocka är långsam. Fröspridningen som sker med vindens hjälp och/eller med djur och fåglar är begränsad till en förhållandevis kort sträcka varje säsong. När förutsättningarna förändras för snabbt måste träden röra sig från den plats de växer på men saknar den möjligheten.
Varje art är anpassad till den miljö där den kan frodas. Kokospalmer kollapsar vid frost och våra inhemska lövträd klarar inte en vegetationsperiod utan vintervila. Men nu förändras dessa förhållanden alltför snabbt med trädens mått mätt. Naturens förmåga att anpassa sig är omvittnat hög men för att fly från högre temperaturer är reshastigheten avgörande. Träd och all annan växtlighet stressas vid torka, stressade växter kan inte försvara sig mot angripare. Så börjar t.ex. granen sända ut en speciell doft när den blir stressad, en doft som granbarkborren snabbt noterar. All växtlighet som växer för snabbt i förhållande till sin normala takt blir försvagade.
Vi vet ännu väldigt lite om hur den globala uppvärmningen påverkar vår natur men det börjar dyka upp forskning på området.
Här ett exempel - global uppvärmning försämrar symbiosen mellan svampar och träd.
https://www.natursidan.se/nyheter/global-uppvarmning-forsamrar-symbios-mellan-svampar-och-trad/