Ångspärr utanpå glespanelen?
Hej!
Jag håller på att inreda ovanvåningen i vårt timrade hus från ca. 1875. Den har aldrig varit inredd tidigare.
Jag har satt upp 2x8" balkar i taket 15cm ovanför hanbjälkarna, takhöjden blir 265cm. Snedtaken är gjorda av 2x6" balkar som ansluter mot 2x8'orna i det plana taket.
Den vågräta delen av taket har jag glesat cc30 som jag sedan skruvar gips på.
I snedtaken har jag skruvat liggande glespanel cc50 (närmaste cc-mått < 60cm jämnt fördelat mellan reglarna).Snedtaken skall slutligen kläs med slät lodrät panel.
Hanbjälkar och takstolarnas stödben kommer att sticka ut från snedtaket och förbli synliga.
Jag har skruvat fast glespanelen innan jag har isolerat och monterat ångspärren. Det blir svårt att få fast ångspärren på något bra sätt vid genomföringar till hanbjälkar och stödben annars. Med glespanelen på plats är det ju bara att bygga ramar kring genomföringarna med glespanelen. Likadant med fästen för takdosor och spottar, dessa är ju enklare att ordna med glespanelen på plats, finns inte mycket att hänga dem i annars...
Så min fråga är: Finns det någon uppenbar nackdel att ha ångspärren mellan glespanelen och takmaterialet???
Brukligt är ju att man sätter den mellan glespanelen och takstolarna, fast jag vet inte varför???
För att undvika spik/skruvhål från takbeklädnaden säger säkert någon, men väggarna byggs ju på det sättet att ångspärren perforeras av skruvar till väggbeklädnaden!
En positiv sak med att ha ångspärren mellan glespanelen och beklädnaden borde vara att skarvarna på ångspärren blir bättre då takmaterialet trycker över hela skarvens längd.
Mvh Lucas
Jag håller på att inreda ovanvåningen i vårt timrade hus från ca. 1875. Den har aldrig varit inredd tidigare.
Jag har satt upp 2x8" balkar i taket 15cm ovanför hanbjälkarna, takhöjden blir 265cm. Snedtaken är gjorda av 2x6" balkar som ansluter mot 2x8'orna i det plana taket.
Den vågräta delen av taket har jag glesat cc30 som jag sedan skruvar gips på.
I snedtaken har jag skruvat liggande glespanel cc50 (närmaste cc-mått < 60cm jämnt fördelat mellan reglarna).Snedtaken skall slutligen kläs med slät lodrät panel.
Hanbjälkar och takstolarnas stödben kommer att sticka ut från snedtaket och förbli synliga.
Jag har skruvat fast glespanelen innan jag har isolerat och monterat ångspärren. Det blir svårt att få fast ångspärren på något bra sätt vid genomföringar till hanbjälkar och stödben annars. Med glespanelen på plats är det ju bara att bygga ramar kring genomföringarna med glespanelen. Likadant med fästen för takdosor och spottar, dessa är ju enklare att ordna med glespanelen på plats, finns inte mycket att hänga dem i annars...
Så min fråga är: Finns det någon uppenbar nackdel att ha ångspärren mellan glespanelen och takmaterialet???
Brukligt är ju att man sätter den mellan glespanelen och takstolarna, fast jag vet inte varför???
För att undvika spik/skruvhål från takbeklädnaden säger säkert någon, men väggarna byggs ju på det sättet att ångspärren perforeras av skruvar till väggbeklädnaden!
En positiv sak med att ha ångspärren mellan glespanelen och beklädnaden borde vara att skarvarna på ångspärren blir bättre då takmaterialet trycker över hela skarvens längd.
Mvh Lucas
Jag använde ordet ångspärr så att alla skall förstå vad jag menar. I själva verket hade jag tänkt använda ett diffusionsöppet men vindtätt material. På nedervåningen satte jag förhydningspapp innanför isoleringen i väggar och tak, det är 9 år sedan och jag har inte märkt av några problem.jon_h skrev:
Det har ju kommit syntetiska alternativ som nog är lättare att jobba med än pappen. Jag är nyfiken på en duk som heter Isover Vario Duplex, http://www.isover.se/sw27234.asp . Är det någon som har använt den och kan lämnat ett omdöme?
Teorierna kring ångspärr är ju delade, men min åsikt är att konstruktionen måste bli lufttät. Luft fäller fukt när den kyls ned, det är en naturlag. Jag tror däremot inte att fukt går rakt igenom väggen (diffusion) om man inte har extrema förhållanden, t.ex. avsaknad av ventilation, inomhuspool eller 18 blöta hundar inomhus.. Så att göra väggen diffusionstät känns mao. onödigt. Kan förmodligen bli en källa till problem istället tror jag..
Men frågan gällde ju som sagt inte materialval, utan varför det är brukligt att placera plasten/pappen etc. innanför glespanelen, kan förstå att man är tvungen till det om man skall spruta i lösull, men annars begriper jag inte vad som blir bättre eller enklare med att göra så?!
Det låter i och för sig vettigt, men problemet att få det tätt kvarstår ju. Har du ett lätt övertryck i huset så kommer all konvektion av fuktig luft att koncentreras till de ställen där det inte är helt tätt, och fuktbelastningen blir kanske punktvis högre där än om konvektionen hade spritts ut över större delar av konstruktionen.
Men nåja, om du inte vill ha diskutera detta så ska jag inte vara den som tjatar. För att svara på din fråga istället, nej, jag kan inte se någon särskild fördel med att ha ångspärren ovanför glesen förutom att man då kan lägga alla elrör och liknande mellan glesen utan att perforera ångspärren när de ska dras ut i rummet. Det borde fungera bra att sätta spärren direkt ovanför innertaket, och särskilt i ditt fall låter det som.
Men nåja, om du inte vill ha diskutera detta så ska jag inte vara den som tjatar. För att svara på din fråga istället, nej, jag kan inte se någon särskild fördel med att ha ångspärren ovanför glesen förutom att man då kan lägga alla elrör och liknande mellan glesen utan att perforera ångspärren när de ska dras ut i rummet. Det borde fungera bra att sätta spärren direkt ovanför innertaket, och särskilt i ditt fall låter det som.
Helt riktigt, det kan aldrig bli helt tätt när man isolerar ett gammalt hus, skarvar vid befintliga innerväggar etc. kommer ju att finnas.jon_h skrev:
Jag är medveten om detta, och det oroar mig faktiskt litegrann. Det är därför jag helst skulle vilja ha en organisk isolering som kan buffra och transportera bort ev. fukt från konvektions-läckor.
På nedervåningen har jag isolerat väggarna med 45mm Gullfiber på insidan. Det är ju ganska mycket trä i väggarna (timrat hus) så där tror jag inte att det kommer att vålla några problem. Dels för att jag inte tror att temperaturdifferensen från rummet och ut till timret är speciellt stor med endast 45mm isolering och sedan kan ju timret buffra och transportera ut ev. fukt.Värre är det nog med taket på ovanvåningen, en luftläcka genom 500mm stenull och temperaturdiff på 40 grader skulle sannolikt generera en hel del kondensvatten. Jag funderar därför på att använda cellulosabaserade skivor från Finska Vital.
Men oavsett isoleringstyp tror jag att det är klokt att sätta ett vindtätt skikt innanför isoleringen om inte vägg/tak-materialet och skarvarna i detta är vindtätt, t.ex gips med spacklade skarvar. Gyproc har en avhandling som bekräftar denna teori:
http://www.gyproc.se/gyproc/content...959C2256DB2003C00E4?OpenDocument&m=mdmfmfmbmb
Jag skall ha träpanel i snedtaket och när varje panelbräda har krympt ett par millimeter blir ju taket som ett såll, får man upp riktigt mycket luft på vinden kan det ju kondensera på svallet och börja växa mysiga organismer på insidan.
jon_h skrev:
Jo, jag diskuterar mer än gärna teorierna kring ångspärr. Har funderat mycket på detta själv. Jag pratade med Svensk Byggtjänst, arkitekter, snickare och kommunens byggglovsavdelning innan jag satte igång att isolera nedervåningen (9 år sedan).. Svaren jag fick varierade, vissa sade att man var tvungen att ha plast, andra sade att det kvittade, jag gick på rådet från Svensk Bygtjänst och använde papp. Sedan dess har jag funderat, diskuterat och läst mycket om ämnet.
Och tack för svaret på min fråga!!
Mvh Lucke
Hej igen!
Jag sökte efter W/m2K-värden för mineralull på google, skulle jämföra Vital-isoleringen mot mineralull. Råkade då hitta en intressant PDF från Paroc som jag inte sett tidigare, Isolerteori: http://www.stenull.paroc.se/produktdat/pdf_down/Isolteori.pdf
Kolla sidan 25, och speciellt avsnittet "Konvektionen Dominerar". Mycket intressant!
Sidan 22, "Stenullens fuktegenskaper", är också intressant. Enligt det som står där är risken för kondensation inuti mineralullen nästintill obefintlig pga. det låga ånggenomgångsmotståndet. Låter ju iofs. bra då ev. konvektion sannolikt kan ventileras bort ovanför isoleringen...
Mvh Lucke
Jag sökte efter W/m2K-värden för mineralull på google, skulle jämföra Vital-isoleringen mot mineralull. Råkade då hitta en intressant PDF från Paroc som jag inte sett tidigare, Isolerteori: http://www.stenull.paroc.se/produktdat/pdf_down/Isolteori.pdf
Kolla sidan 25, och speciellt avsnittet "Konvektionen Dominerar". Mycket intressant!
Sidan 22, "Stenullens fuktegenskaper", är också intressant. Enligt det som står där är risken för kondensation inuti mineralullen nästintill obefintlig pga. det låga ånggenomgångsmotståndet. Låter ju iofs. bra då ev. konvektion sannolikt kan ventileras bort ovanför isoleringen...
Mvh Lucke
Nu har jag inte läst PDFn än, men jag ska göra det! Det verkar intressant.Lucke skrev:
Men angående att ventiera bort fukten från kallvinden så vill jag bara nämna att just detta verkar vara ett tillräckligt stort problem i många hus även utan att få en massa överskottsfukt innifrån huset ...
Så lita inte allt för mycket på att du lyckas få ner rH tillräckligt med god ventilation på kallvinden.
Jag tänkte på den luft som oundvikligen kommer att läcka upp på vinden, trots att jag gjort allt jag kan för att göra det så vindtätt som möjligt! Borde mao. inte bli några större mängder. Kanske är det trots allt inte så farligt att använda stenull, bara ventilationen är OK. Men oavsett om jag väljer en cellulosabaserad isolering som transporterar upp fukten till ytan och avger den till luften på kallvinden, eller en mineralull där ångan stiger rakt igenom och kondenserar ovanför isoleringen så blir det ju i vilket fall som helst ventilationen på kallvinden som får ta hand om fukten till sist... Fördelen med cellulosabaserad isolering skulle väl vara att processen går saktare då fukten kan buffras inuti isoleringen så att fukttoppar jämnas ut till en längre "avdunstningsperiod" på kallvinden.Mikael_L skrev:
Saxat från Isolerteori, avsnittet "Konvektionen Dominerar":
Mvh Lucke
En fundering.
All isolering har en daggpunkt, borde då inte daggpunkten stå i relation till isoleringens densitet, dvs luftrörelse i isoleringen kyler ner och daggpunkten hamnar längre bort från den kalla sidan ju lägre densitet isoleringen har.
enligt Paroc kondenserar ej luften vid daggpunkten utan först sedan den passerat isoleringen.
Enligt min tanke kondenserar det alltid vid daggpunkten och har man använt en isolering som är kapillärbrytande såsom glas/stenull blir resultatet att kondensen/vattnet "rinner" tillbaks ner mot innertaket och svåra skador kan uppstå.
Någon som har en annan uppfattning/fundering/teori?
All isolering har en daggpunkt, borde då inte daggpunkten stå i relation till isoleringens densitet, dvs luftrörelse i isoleringen kyler ner och daggpunkten hamnar längre bort från den kalla sidan ju lägre densitet isoleringen har.
enligt Paroc kondenserar ej luften vid daggpunkten utan först sedan den passerat isoleringen.
Enligt min tanke kondenserar det alltid vid daggpunkten och har man använt en isolering som är kapillärbrytande såsom glas/stenull blir resultatet att kondensen/vattnet "rinner" tillbaks ner mot innertaket och svåra skador kan uppstå.
Någon som har en annan uppfattning/fundering/teori?
Jag delar din fundering fullt ut!Lenkarl skrev:
Dels borde en isolering med högre densitet bromsa luftflödet och därmed minska problemen med konvektion. Och med en isolering som kan buffra fukt borde man slippa få kondensvatten som kan rinna iväg och ställa till med oreda.
Mvh Lucke
En stor anledning är att plasten är ett genomtrampskydd vid arbeten på vinden,då skall säkerhetsväv användas.Går en gles sönder åker man rakt igenom med plasten på fel sida.
Denna konstruktion är ett måste vid nybygge då man sprutar lösull/isolerar för hand.
TS tråd spårade ur lite.
Undrar som TS om det spelar någon roll om plasten kommer utanpå glespanelen?
Undrar som TS om det spelar någon roll om plasten kommer utanpå glespanelen?
En annan fördel med att sätta plasten utanför/ovanför glespanelen är vid elinstallationen.K krantz skrev:
Elrör och -slang kan dras i "glespanelutrymmet", och man behöver inte perforera ångspärren vid takdosor och andra genomföringar.