Ångbroms under parkettgolv vid mellanbjälklag och golvvärme?!
Hej!
Har sökt men inte hittat svar på mitt specifika problem.
Förutsättningarna är 1,5-planshus, mellanbjälklag och vattenburen golvvärme.
"Problemet" är att det sitter en ångspärr bakom takgipset på nedervåningen och följer man parkett-leverantöens anvisningar så ska man även ha en ångspärr direkt under golvet på ovanvåningen vid golvvärme, dvs dubbla ångspärrar på ömse sidor bjälklag.
Min första tanke var att skippa ångspärren helt då det redan finns en längre ner i konstruktionen, men i golvleveratörens (tror det var Kährs) anvisningar får den "under inga omständigheter" ligga så djupt som på andra sidan bjälklaget för att räknas.
Det jag funderar på nu är om man ska lägga en ångbroms under golvet på övervåningen istället som kompromiss? Min idé var att den bromsar upp en stor del av det ångtryck man vill undvika, samtidigt som ev. fukt kan andas ut över tid. Men det kanske inte gör någon nytta för golvet ändå och isf är det ju onödigt...
Nån som har lite input i detta? Jag är mer intresserad av vad som funkar i praktiken än vad tillverkaren till ytskiktet "kräver" (billigare att byta golv än bjälklag =) ).
Tacksam för svar!
MVH: Marcus
Har sökt men inte hittat svar på mitt specifika problem.
Förutsättningarna är 1,5-planshus, mellanbjälklag och vattenburen golvvärme.
"Problemet" är att det sitter en ångspärr bakom takgipset på nedervåningen och följer man parkett-leverantöens anvisningar så ska man även ha en ångspärr direkt under golvet på ovanvåningen vid golvvärme, dvs dubbla ångspärrar på ömse sidor bjälklag.
Min första tanke var att skippa ångspärren helt då det redan finns en längre ner i konstruktionen, men i golvleveratörens (tror det var Kährs) anvisningar får den "under inga omständigheter" ligga så djupt som på andra sidan bjälklaget för att räknas.
Det jag funderar på nu är om man ska lägga en ångbroms under golvet på övervåningen istället som kompromiss? Min idé var att den bromsar upp en stor del av det ångtryck man vill undvika, samtidigt som ev. fukt kan andas ut över tid. Men det kanske inte gör någon nytta för golvet ändå och isf är det ju onödigt...
Nån som har lite input i detta? Jag är mer intresserad av vad som funkar i praktiken än vad tillverkaren till ytskiktet "kräver" (billigare att byta golv än bjälklag =) ).
Tacksam för svar!
MVH: Marcus
Vad skulle ångspärren i mellanbjälklaget överhuvudtaget fylla för funktion?
Att det är plast över undervåningens takgips är väl bara en kvarleleva från tiden innan vindsvåningen inreddes och värmdes upp.
Men ring Kährs och fråga vad de menar vetja! Men prata då med en tekniker
Att det är plast över undervåningens takgips är väl bara en kvarleleva från tiden innan vindsvåningen inreddes och värmdes upp.
Men ring Kährs och fråga vad de menar vetja! Men prata då med en tekniker
Ja funktionen är ju omstridd, mildt uttryckt, men i stort handlar det om att värmen skapar ett ångtryck som letar sig upp i golvet och orsakar glipor och/eller andra problem.. en ångspärr ska hindra detta.
Samtliga tillverkare hävdar bestämt att den behövs, även i mellanbjälklag och även om rf är under 60% vid golvvärme, själv är jag skeptisk och väljer mellan att skippa den helt eller lägga en ångbroms.. Dubbla tätskikt måste ju vara det värre av två onda ting..
Måste väl finnas många som står/stått inför samma problem? Lustigt att det inte går att googla fram svar på detta 2018..
Samtliga tillverkare hävdar bestämt att den behövs, även i mellanbjälklag och även om rf är under 60% vid golvvärme, själv är jag skeptisk och väljer mellan att skippa den helt eller lägga en ångbroms.. Dubbla tätskikt måste ju vara det värre av två onda ting..
Måste väl finnas många som står/stått inför samma problem? Lustigt att det inte går att googla fram svar på detta 2018..
Allvetare
· Västra Götaland
· 11 967 inlägg
I mellanbjälklag behövs inget alls. Det är ju likvärdig temperatur på båda sidor om bjälklaget.
Om det sitter på ena sidan gör det väl ingen större skada men dubbla hade jag undvikit
Om det sitter på ena sidan gör det väl ingen större skada men dubbla hade jag undvikit
Jag håller med rent instiktivt, men detta skriver kährs själva vid golvvärme:
SÄRSKILDA KRAV VID INSTALLATION AV GOLVVÄRME:
SÄRSKILDA KRAV VID INSTALLATION AV GOLVVÄRME:
- Golvkonstruktionen måste ha ett värmespridande skikt som ger hela golvytan en jämn temperatur, så att inte temperaturen blir för hög på vissa punkter.
- Det måste gå att reglera och begränsa yttemperaturen med stor noggrannhet.
- Hela golvytan måste vara uppvärmd. Det gäller dock inte för komfortvärmesystem som kompletterar den normala uppvärmningen. I sådana fall ska temperaturen vara betydligt lägre än tillåtna 27 °C vid golvytan.
- Det lagda golvet, inklusive mellanskiktet, måste ha lågt termiskt motstånd.
- En ångspärr måste byggas in i golvkonstruktionen och placeras så nära trägolvet som möjligt. Om golvbjälkarna är tjocka eller tunga är det särskilt viktigt att ha ångspärren nära trägolvet. Ångspärren får inte under några omständigheter placeras på motsatt sida om golvbjälkarna.
Jag står med samma problem å har ringt till Khärs å vad dom säjer är att lacken på trägolv är extremt tät så det är därför dom rekommenderar att man lägger en ångspärr. Men eftersom att jag har ett tätskikt i taket på källaren så kommer jag att skippa en ångspärr under parketten för att undvika att bjälklaget blir helt innbyggt å ja då riskera ett större problem. Så jag har lagt 3 mm masonite (board) under parketten å en lompapp för att få en spärr som delvis släpper igenom och som även gör att jag kan lägga parketten längs med glespanelen som håller den vattenburna värmerören.A avendere skrev:
Detta var ett tag sen (skrev inlägget 2018) så jag kan gladeligen meddela att efter 4 år utan ångspärr är golvet ff i nyskick (minus ungarnas "naturliga" patina). Som sagt, bättre riskera ytskiktet än bjälklaget.B Barfot skrev:
MVH: Marcus