Byggloven är inte personliga. De avser fastigheten. Kolla på bygglovsritningar efter antydan till personalbostad!
 
Återigen: Kolla ursprungliga bygglovshandlingar! Med stor sannolikhet kallas ovanvåningens utrymmen "sovrum". Kanske du också på andra sätt kan dokumentera att det verkligen är en vaktmästarbostad församlingen har inrett i sin kyrka. Det DU ska bevisa är att byggnaden åtminstone delvis har använts som bostad, OCH att bygglov för detta redan är beviljat.
 
Uppdatering: byggnadsnämnden har inga problem med att erkänna att det bott folk på fastigheten innan senaste detaljplanen antog, och jag har bygglov där det står sovrum och det ena med det andra. Men i nuvarande detaljplan är fastigheten klassad som CII ( kyrka med 2 våningar max 6m till nok), och den jag pratat med på bygglov kan inte se det som nån mindre avvikelse om jag skulle vilja bo där permanent, mkt o tillmötesgående. finns det några prejudikat på detta ?.

jag har i nuläget avbrutit köpet, med motiveringen att jag måste kunna bo där inom rimlig tid (inte 4år som en detaljplansändring skulle ta enligt kommunen) ... Please advice.
 
Det finns gott om rättsfall som gäller vad man kan anse vara "mindre avvikelse". Boverket är tillsynsmyndighet, och har jurister som kan hjälpa dig hitta närliggande fall.

I praktiken medger alltså byggnadsnämnden att fastigheten delvis brukats som bostad, utan att det hamnar i strid med gällande detaljplan. Det ger dig därför möjlighet att flytta in i huset, utan risk för påföljd.

Om du använder dopfunten som handfat eller har kyrksalen tom i väntan på ny församling kan man knappast begära att byggnadsnämnden kollar. Du behöver bara uppge att du utnyttjar de rum som är avsedda som bostad. Problemen uppstår när du behöver bygglov för exempelvis nya fönster eller hygienrum.

Slutsats: OM du klarar dig utan upprustning i fyra år behöver du inte tveka. Man lär knappast kunna (eller vilja) utsätta dig för repressalier för att du flyttar in i huset. Där har kommunen uppförsbacke.
 
  • Gilla
többen
  • Laddar…
billy_baver skrev:
1 Det finns gott om rättsfall som gäller vad man kan anse vara "mindre avvikelse". Boverket är tillsynsmyndighet, och har jurister som kan hjälpa dig hitta närliggande fall.

2 I praktiken medger alltså byggnadsnämnden att fastigheten delvis brukats som bostad, utan att det hamnar i strid med gällande detaljplan. Det ger dig därför möjlighet att flytta in i huset, utan risk för påföljd.

3 Om du använder dopfunten som handfat eller har kyrksalen tom i väntan på ny församling kan man knappast begära att byggnadsnämnden kollar. Du behöver bara uppge att du utnyttjar de rum som är avsedda som bostad. Problemen uppstår när du behöver bygglov för exempelvis nya fönster eller hygienrum.

4 Slutsats: OM du klarar dig utan upprustning i fyra år behöver du inte tveka. Man lär knappast kunna (eller vilja) utsätta dig för repressalier för att du flyttar in i huset. Där har kommunen uppförsbacke.
1. kontaktar boverket så får jag se om dom kan lämna några sådana så får jag se sedan vad jag tar mig till.

2. ja, brukad, som i dåtid, jag har inte sagt att detta skett EFTER -87 då gällande detaljplan är ifrån. (dock tror jag att det är senaste godkända bygglov som berör bostadsdelen)

3. inget sådant, en pingstförsamling tror på mer "märkliga" delen av gud ... ingen dopfunt, dock en stor sal med högt i tak. ...

4. inte gärna. .. badrum från -74 gör ingen glad, kvarstår ju problemet att det inte finns ngt taxeringsvärde på fastigheten, .. förvisso skulle jag kunna lösa det inom familjen med lån och så...
 
  • Gilla
többen
  • Laddar…
Jag har svårt att tro pingstförsamlingen skulle varit förhindrad att ordna tjänstebostad åt sin vaktmästare bara pga ny detaljplan. Fråga igen! Rakt på sak. Förmodligen hade byggnadsnämnd och fullmäktige inte en susning om det hade bott, just nu bodde, eller i framtiden skulle bo en vaktmästare i vaktmästarbostaden.

Du behöver inte bygglov för att hyfsa till ett badrum. Bristen på taxeringsvärden är ett ännu mindre problem.
 
  • Gilla
többen
  • Laddar…
Men den del av byggnaden som var samlingslokal/kyrka kan inte bli bostad utan bygglov om ändrad användning...
 
bergenudd skrev:
Men den del av byggnaden som var samlingslokal/kyrka kan inte bli bostad utan bygglov om ändrad användning...
Det är riktigt. Och när exakt uppstår "svartbygge"? När man sätter sin fot i kyrksalen? När man möblerar den? När man vistas i salen flera dagar i följd? Det hör till saken att det blir helt okey att "bo" i köket intill.

Jag kan ha fel, men anar svår bevisbörda.
 
Det är upp till kommunen (och förmodligen överprövande myndighet i slutändan) att tolka när användningen är ändrad. Sanktionsavgiften är specificerad i PBF 9 kap 8 § punkt 4.
21400 + 1070/kvm bruttoarea av det som ändras...
 
Och vid prövning vilar bevisbördan på myndigheten. Som sagt.
 
bergenudd skrev:
Men den del av byggnaden som var samlingslokal/kyrka kan inte bli bostad utan bygglov om ändrad användning...

jag har luskat lite själv “övervägandeprincipen” tycker jag låter rimlig i detta, att om byggnaden främst kommer brukas
som bostad skall den även typas som detta...., oavsett detaljplan.
(http://www.skatteverket.se/rattsinf...21.5.225c96e811ae46c823f800012082.html#svid31 )
3,1 och 3,2 samt 3,9 (3,9,1) (jag har inga planer på att varken predika inför massorna eller hyra ut för vinning.)
låter detta rimligt?

(svar från skatteverket Hej,
Det är svårt att svara på denna fråga utan alla förutsättningar. Men är det så att man kan nå "kyrkosalen" från bostaden så är det övervägandeprincipen som går in det vill säga om "kyrkosalen" används för religiös verksamhet.

Om inte utrymmet används för detta ändamål utan endast är komplementsyta (t ex lager) till bostaden tyder det på att fastigheten bör taxeras som småhusenhet.)
 
Tyvärr irrelevant. Taxeringskod och planbestämmelser har inte ett dugg med varandra att göra.
 
möte imorgon, kommun, pingstförsamlingen, jag och mäklaren.. får se vad som kan komma ur detta...
 
Undvik svordomar...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.