Alzheimers vid kontraktskrivning
Kan en säljare skriva under ett säljkontrakt med sin sambo om hon vet att han har Alzheimers?
och om han skulle sen dö, kan då dödsboet annulera köpet och säga att han inte var rätt sinnesstämning att skriva på avtalet och att sambon drev igenom detta för att "casha ut" innan han dog?:S
och om han skulle sen dö, kan då dödsboet annulera köpet och säga att han inte var rätt sinnesstämning att skriva på avtalet och att sambon drev igenom detta för att "casha ut" innan han dog?:S
Jag börjar med det lite meningslösa svaret Ingen aning.
Men en liten historia om hur det gick för en släkting som var sjuk och satt under förmyndare sin sista tid. Precis innan han blev satt under förmyndare så sålde han sitt hus. Förmyndaren vägrade att slutföra affären då den var på långt under marknadsvärdet och han ansåg att släktingen blivit manipulerad till att sälja. (Tror det såldes för ca 400 000, taxerat till mer och då skulle enligt kontraktet all inredning ingå och han hade tavlor värda ungefär 500 000.)
När det sedan blev dödsbo så vägrade det att slutföra affären. Inte för pengarna utan för principen att släktingen inte skulle bli frånlurad huset som han byggt alldeles själv. Dödsboet blev då stämt i tingsrätten av köparen, tingsrätten dömde till dödsboet fördel.
Sedan kom det märkliga att det blev överklagat till hovrätten utan att någon i dödsboet fick vetskap om det, i hovrätten dök ett nytt vittne upp. En gammal polis som sa sig känna släktingen sedan länge och att han hade diskuterat köpet noga med släktingen och att han var på det klara med att han ville sälja. Tydligen är det inte första gången den här polisen vittnar i en sådan rättegång heller... Så det hela slutade med ett brev hem till dödsboägarna om att de hade blivit tilldömda vite eller böter eller något (har inte full koll) för att de inte genomfört hovrättens beslut.
Summan av kardemumman i detta är väl att om ni är oroliga så se till att allt görs så korrekt som möjligt. Försök att få kontakt med någon som ser till mannens bästa. En släkting eller något kanske som kan vara vittne.
Men en liten historia om hur det gick för en släkting som var sjuk och satt under förmyndare sin sista tid. Precis innan han blev satt under förmyndare så sålde han sitt hus. Förmyndaren vägrade att slutföra affären då den var på långt under marknadsvärdet och han ansåg att släktingen blivit manipulerad till att sälja. (Tror det såldes för ca 400 000, taxerat till mer och då skulle enligt kontraktet all inredning ingå och han hade tavlor värda ungefär 500 000.)
När det sedan blev dödsbo så vägrade det att slutföra affären. Inte för pengarna utan för principen att släktingen inte skulle bli frånlurad huset som han byggt alldeles själv. Dödsboet blev då stämt i tingsrätten av köparen, tingsrätten dömde till dödsboet fördel.
Sedan kom det märkliga att det blev överklagat till hovrätten utan att någon i dödsboet fick vetskap om det, i hovrätten dök ett nytt vittne upp. En gammal polis som sa sig känna släktingen sedan länge och att han hade diskuterat köpet noga med släktingen och att han var på det klara med att han ville sälja. Tydligen är det inte första gången den här polisen vittnar i en sådan rättegång heller... Så det hela slutade med ett brev hem till dödsboägarna om att de hade blivit tilldömda vite eller böter eller något (har inte full koll) för att de inte genomfört hovrättens beslut.
Summan av kardemumman i detta är väl att om ni är oroliga så se till att allt görs så korrekt som möjligt. Försök att få kontakt med någon som ser till mannens bästa. En släkting eller något kanske som kan vara vittne.
I princip så är sjukdomen Alzheimers i sig skäl nog för att en person inte skall kunna anses vara kapabel att ta rätt beslut inför en försäljning. I något skede blir sjukdomen så allvarlig att man inte längre kan ta sådana beslut själv, då utses en god man, och beslut av den typen skall även godkännas av överförmyndaren.
Problemet som kan uppstå om man säljer i ett läge d'r diagnosen finns, är att även om personen ifråga är hur klar som helst, men kanske har lättare minnesrubbningar, så kan någon i efterhand hävda att sjukdomen i själva verket var mycket mer långtgången. Därför kan dte vara bra att i ett sådant läge skriva ett brev där man förklarar hur man tänkt och resonerat ang. ev. tveksamheter i prissättningen av huset (en vanlig tvistefråga när en släkting får köpa till ett pris som anses lågt).
OM priset är lågt så är dte också viktigt att säljaren förklarar redan i köpekontraktet att ev. underpris inte skall anses vara förskott på arv, eller att det skall anses vara förskott om det är det som är avsikten.
Det som inte 'r uppenbart för alla, är att en gåva (och försäljning till underpris anses som gåva i de här sammanhangen) räknas som förskott på arv om inget annat sägs vid "gåvotillfället". Dvs den som får köpa till underpris kan få se sin arvslott minska, h*n har ju redan fått ute sitt arv. Så skriver man inte ngt. i stil med att försäljningen inte skall räknas som förskott på arv.
Problemet som kan uppstå om man säljer i ett läge d'r diagnosen finns, är att även om personen ifråga är hur klar som helst, men kanske har lättare minnesrubbningar, så kan någon i efterhand hävda att sjukdomen i själva verket var mycket mer långtgången. Därför kan dte vara bra att i ett sådant läge skriva ett brev där man förklarar hur man tänkt och resonerat ang. ev. tveksamheter i prissättningen av huset (en vanlig tvistefråga när en släkting får köpa till ett pris som anses lågt).
OM priset är lågt så är dte också viktigt att säljaren förklarar redan i köpekontraktet att ev. underpris inte skall anses vara förskott på arv, eller att det skall anses vara förskott om det är det som är avsikten.
Det som inte 'r uppenbart för alla, är att en gåva (och försäljning till underpris anses som gåva i de här sammanhangen) räknas som förskott på arv om inget annat sägs vid "gåvotillfället". Dvs den som får köpa till underpris kan få se sin arvslott minska, h*n har ju redan fått ute sitt arv. Så skriver man inte ngt. i stil med att försäljningen inte skall räknas som förskott på arv.
Tacksam för svaren. Finns det anledning att annullera köpet inför tillträde om det inte finns en generalfullmakt? Att vi kan hävda att personen inte var i rätt sinnesstämning vid kontraktskrivning? Vi är rädda för att dödsboet kommer tillbaka och vill annullera köpet. Eller skall vi köra på?
Njaa, nu har vi alla för lite information om situationen för att kunna ge några råd. Men om ni har skrivit på ett kontrakt så är ju det bindande för er. Ni kan inte häva det bara för att ni är rädda att andra sidan skall häva. I så fall måste ni komma övveres med nuvarande ägare att häva avtalet.