Billigt och bra stål är till exempel uppnötta filar av bra kvalitet och räfstinnar från den gamla sortens hästdragna höräfsor och gammaldags kolstålsklingor av det större slaget som används i blocksågar.
Somliga sparkstöttingsmedar brukar också vara bra men inte alla.
Ryktesvis har jag hört att ledtappar från larvbanden på en grävmaskin eller bandtraktor skall vara bra stål och så lär det finnas någon sovjetisk lastbil av 50-talsmodell som lär ha förstklassigt verktygsstål i bladfjädrarna men tyvärr går de fjädrarna sällan att få tag på numera.
Riktigt bra knivar skall ju ha laminerade blad ihopvällda av två lager blötjärn med stål emellan. Blötjärnsbitar brukar gå att hitta på någon skrothandel. Om du hittar riktigt gammaldags välljärn som har trådigta brottytor och ådring i ytan då är det lättare att välla än modernt blötjärn.
För vällningen behöver du också flussmedel. Kvartssand var vanligt förr i tiden men vi som inte är så skickliga skall använda borax. Borax brukar vara lättast att hitta på svarta marknaden. Fråga av någon smed för de använder ju borax allihop.
De brukar också veta var man kan få tag på kol eller koks att elda med. Det kan löna sig att höra efter i trakten om det ligger kol eller koks kvar i någon källare sedan den tiden då det användes i värmepannor. Då kan man ofta få kolet eller koksen otroligt billigt.
Verktyg..... du behöver några smideshammare och tänger och ett städ och en ässja. Vinkelslipmaskin och bandslipmaskin.
Jag köpte mitt 40 kilos städ för 20 euro på en skrothandel. Kanterna var sönderslagna så jag hettade upp det till cirka 150 grader med blåslampa och svetsade på kanterna med sticksvets. Jag använde hårdsvetselektroder Selectarc HB61R som jag köpte på närmaste svetstillbehörsaffär. Städet står på en grov grankubbe som jag bytte till mig av en skogsägare och ringbarkade så den skulle torka långsamt.
Gamla städ brukar dyka upp på Blocket och på bondauktioner och loppmarknader. Sök där!
Tängerna är mest loppmarknadsfynd som jag har reparerat men jag har smitt ett par tänger själv. Om man har en tång går det bra att smida fler av vanligt blötjärn. Bahcos gamla universaltänger är fenomenala. Jag fick tag på en Bahcotång i originalförpackning för 10 euro för några år sedan. Den härstammade från ett restlager som slumpades bort i Södertälje på 70-talet och sedan hade den hamnat i Österbotten. Ibland har man tur.
Smideshamrarna och sätthamrarna av olika slag är delvis loppmarknadsfynd och delvis kontainerfynd och delvis hittade på någon skrothandel. Mindre begåvade människor har för vana att kasta bort hammaren då skaftet går av och ibland råkar någon kasta bort en fullgod smideshammare.
Annars kan man smida sina egna hammare. Antingen i helstål till exempel av krumaxeln som håller skivristen på en plog eller så smider man huvudet av blötjärn och svetsar på banan och penen med hårdsvetselektrod.
Jag som bara smider litet smått ibland klarar mig med en fältässja av märket Cyklon. Den stod övergiven på en åkerkant i Ångermanland så jag frågade markägaren om ässjan var till salu. Han sade att ässjan hade stått i en lada med dåligt tak och ladan hade rasat ihop och ruttnat bort för cirka 50 år sedan så nu var bara ässjan kvar. Jag fick den gratis och surrade fast den på takställningen på bilen och tog med den hem på färjan till Österbotten.
Sedan tog jag isär hela altihop. Riktade stommen som hade blivit hoptryckt då ladan rasade ihop. Riktade vevaxeln. Blötte upp den ihoprostade fläkten och lyckades ta isär den. Borrade upp axelhålen för att få bort rostgroparna ur lagerytorna och satte in en 10 mm axel. Bytte den sönderrostade bordsplåten mot en plåt som jag köpte på skroten. Plockade ihop altihop och satte dit en ny flatrem. Rem och krokodilskarv köpte jag på en lokal industrigummiaffär.
Det blev en billig ässja.
Gamla fältässjor står i och bakom uthus litet varstans och ibland dyker de upp på Blocket eller någon auktion.
Annars går det att göra en flyttbar ässja av en gjutjärns bromstrumma från någon skrotad bil eller av en gjutjärns golvbrunn av 50-talsmodell. Som fläkt kan man använda en oljebrännare. Bara att svetsa ihop ett bord och ett luftrör med slaggavlopp i botten.
En bandslipmaskin brukar gå att hitta begagnad på Blocket. Arboga är ett toppenmärke. Vanligtvis är lagren dåliga på gamla maskiner men de går enkelt att byta.
Sedan kommer vi till finsnickeri då du skall göra skaft...... och läderarbete då du skall sy slidor. Jag har inte sysslat med någondera men förhoppningsvis har vi någon knivmakare på forumet....
Somliga sparkstöttingsmedar brukar också vara bra men inte alla.
Ryktesvis har jag hört att ledtappar från larvbanden på en grävmaskin eller bandtraktor skall vara bra stål och så lär det finnas någon sovjetisk lastbil av 50-talsmodell som lär ha förstklassigt verktygsstål i bladfjädrarna men tyvärr går de fjädrarna sällan att få tag på numera.
Riktigt bra knivar skall ju ha laminerade blad ihopvällda av två lager blötjärn med stål emellan. Blötjärnsbitar brukar gå att hitta på någon skrothandel. Om du hittar riktigt gammaldags välljärn som har trådigta brottytor och ådring i ytan då är det lättare att välla än modernt blötjärn.
För vällningen behöver du också flussmedel. Kvartssand var vanligt förr i tiden men vi som inte är så skickliga skall använda borax. Borax brukar vara lättast att hitta på svarta marknaden. Fråga av någon smed för de använder ju borax allihop.
De brukar också veta var man kan få tag på kol eller koks att elda med. Det kan löna sig att höra efter i trakten om det ligger kol eller koks kvar i någon källare sedan den tiden då det användes i värmepannor. Då kan man ofta få kolet eller koksen otroligt billigt.
Verktyg..... du behöver några smideshammare och tänger och ett städ och en ässja. Vinkelslipmaskin och bandslipmaskin.
Jag köpte mitt 40 kilos städ för 20 euro på en skrothandel. Kanterna var sönderslagna så jag hettade upp det till cirka 150 grader med blåslampa och svetsade på kanterna med sticksvets. Jag använde hårdsvetselektroder Selectarc HB61R som jag köpte på närmaste svetstillbehörsaffär. Städet står på en grov grankubbe som jag bytte till mig av en skogsägare och ringbarkade så den skulle torka långsamt.
Gamla städ brukar dyka upp på Blocket och på bondauktioner och loppmarknader. Sök där!
Tängerna är mest loppmarknadsfynd som jag har reparerat men jag har smitt ett par tänger själv. Om man har en tång går det bra att smida fler av vanligt blötjärn. Bahcos gamla universaltänger är fenomenala. Jag fick tag på en Bahcotång i originalförpackning för 10 euro för några år sedan. Den härstammade från ett restlager som slumpades bort i Södertälje på 70-talet och sedan hade den hamnat i Österbotten. Ibland har man tur.
Smideshamrarna och sätthamrarna av olika slag är delvis loppmarknadsfynd och delvis kontainerfynd och delvis hittade på någon skrothandel. Mindre begåvade människor har för vana att kasta bort hammaren då skaftet går av och ibland råkar någon kasta bort en fullgod smideshammare.
Annars kan man smida sina egna hammare. Antingen i helstål till exempel av krumaxeln som håller skivristen på en plog eller så smider man huvudet av blötjärn och svetsar på banan och penen med hårdsvetselektrod.
Jag som bara smider litet smått ibland klarar mig med en fältässja av märket Cyklon. Den stod övergiven på en åkerkant i Ångermanland så jag frågade markägaren om ässjan var till salu. Han sade att ässjan hade stått i en lada med dåligt tak och ladan hade rasat ihop och ruttnat bort för cirka 50 år sedan så nu var bara ässjan kvar. Jag fick den gratis och surrade fast den på takställningen på bilen och tog med den hem på färjan till Österbotten.
Sedan tog jag isär hela altihop. Riktade stommen som hade blivit hoptryckt då ladan rasade ihop. Riktade vevaxeln. Blötte upp den ihoprostade fläkten och lyckades ta isär den. Borrade upp axelhålen för att få bort rostgroparna ur lagerytorna och satte in en 10 mm axel. Bytte den sönderrostade bordsplåten mot en plåt som jag köpte på skroten. Plockade ihop altihop och satte dit en ny flatrem. Rem och krokodilskarv köpte jag på en lokal industrigummiaffär.
Det blev en billig ässja.
Gamla fältässjor står i och bakom uthus litet varstans och ibland dyker de upp på Blocket eller någon auktion.
Annars går det att göra en flyttbar ässja av en gjutjärns bromstrumma från någon skrotad bil eller av en gjutjärns golvbrunn av 50-talsmodell. Som fläkt kan man använda en oljebrännare. Bara att svetsa ihop ett bord och ett luftrör med slaggavlopp i botten.
En bandslipmaskin brukar gå att hitta begagnad på Blocket. Arboga är ett toppenmärke. Vanligtvis är lagren dåliga på gamla maskiner men de går enkelt att byta.
Sedan kommer vi till finsnickeri då du skall göra skaft...... och läderarbete då du skall sy slidor. Jag har inte sysslat med någondera men förhoppningsvis har vi någon knivmakare på forumet....
Redigerat:
Produkter som diskuteras: "smideshammare"
Smideshammare Z Hultafors
Träskaft av hickory
469 kr inkl moms
Läs mer
Städ, ässja rekomenderas en gasolbrännare eller liknande om man inte har stor plats osv. Bandslip, Vad ska man ha för en några exempel: https://www.google.se/search?q=band...ch&q=bandslip+stationär&imgrc=aHjGbE8ziYxpqM: https://www.google.se/search?
q=bandslip&rlz=1CALEAC_enSE656SE656&espv=2&biw=1366&bih=631&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwiIsvqSgOfMAhWDhywKHZWuCPgQ_AUIBigB#tbm=isch&q=bandslip+station%C3%A4r&imgrc=m90P22yvAe34RM%3A https://www.google.se/search?
https://www.google.se/search?q=band...ch&q=bandslip+stationär&imgrc=kfoXKo-89vz-kM:
Stål, Vart kan man köpa det i Göteborgs trakten om man inte åker till en skrot?
Vill inte betala för mycket för grejorna eller att de är för stora, men det finns säkert behändliga storlekar på grejor.
Utgår från de här: https://www.youtube.com/watch?v=EEV4Da_s92A https://www.youtube.com/watch?v=7KkGZ6UEgeo
q=bandslip&rlz=1CALEAC_enSE656SE656&espv=2&biw=1366&bih=631&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwiIsvqSgOfMAhWDhywKHZWuCPgQ_AUIBigB#tbm=isch&q=bandslip+station%C3%A4r&imgrc=m90P22yvAe34RM%3A https://www.google.se/search?
https://www.google.se/search?q=band...ch&q=bandslip+stationär&imgrc=kfoXKo-89vz-kM:
Stål, Vart kan man köpa det i Göteborgs trakten om man inte åker till en skrot?
Vill inte betala för mycket för grejorna eller att de är för stora, men det finns säkert behändliga storlekar på grejor.
Utgår från de här: https://www.youtube.com/watch?v=EEV4Da_s92A https://www.youtube.com/watch?v=7KkGZ6UEgeo
Slöjddetaljer har en knivsats http://www.slojd-detaljer.se/kategorier/tra-metallslojd/kniv--bestickblad/knivblad/knivsats-pid8091 för en 500 Kr och det kan kanske vara något att börja med?
Jag håller med att det kanske är en lämplig start. Själv köpte jag knivblad från dem och gjorde skaftet och slidan själv från en bit jakaranda och läder. Mycket jobb med bara de momenten, men det var kul och man lärde sig mycket. Sen kan man ju stegvis ta sig mot att göra allt själv och då har man nog stor nytta av den kunskap som heimlaga bidrog med!thomas33 skrev:
Sista steget innan nirvana är väl att öppna en gruva för råvaror och föda upp en ko för skinnet...
Några halvbekanta tog upp myrmalm och rostade malmen och byggde en blästerugn och blåste en omgång järn..... de fick väl ett halvkilo eller kilo järn av allt sitt arbete....men så extrem är inte jagpjodden skrev:
Den här mannen, fd arkitekt, smider knivar och andra verktyg i sin snickarverkstad i centrala Köpenhamn. Otroligt inspirerande läsning och han har verkligen känsla för att dokumentera. http://lumberjocks.com/mafe/blog
Jag har tillgång till ett städ och en gammal fältässja hos min far och kan säga att det är förvånansvärt enkelt att komma igång. Fyll upp ässjan med lite bricketter, en plåtburk med olja och banka på. Otroligt lustfyllt, man vill aldrig sluta! :wow:
Jag har tillgång till ett städ och en gammal fältässja hos min far och kan säga att det är förvånansvärt enkelt att komma igång. Fyll upp ässjan med lite bricketter, en plåtburk med olja och banka på. Otroligt lustfyllt, man vill aldrig sluta! :wow:
Jag har två gamla kompisar som höll på och gjorde knivar, påstod dom i alla fall.heimlaga skrev:
Dom köpte färdiga knivbladsämnen och det var mycket snack om vilka blad som var bäst, mest för pengarna, det var materialet, längden, formen, damasksmide, säkert sådana där myrmalmsknivar också ...
Sen skaffade dom allsköns exotiska träslag, päron, masur osv, renhorn, älghorn, skinnbitar, mässing och andra metaller, och skaftade sina färdiga knivblad och byggde/sydde slidor till knivarna.
Ena killen hade tillgång till en relativt fullutrustad snickarverkstad via jobbet, andra polaren körde endast på med en relativt enkel verktygsuppsättning hemma i lägenheten.
Ja dom menade alltså att dom gjorde knivar, fastän de vare sig grävde kol och järmmalmsgruvor födde upp djur för skinnens skull och planterade träd för träets skull.
Men antagligen hade dom fel.
Zebban15 kanske ska fundera på vilka moment och delar av knivtillverkningen det är han vill ägna sig åt, och/eller klargöra lite tydligare här. 
I inlägget efter det som heimlaga kritiserade går det att få en antydning att smidet åtminstone inte är ointresant. Det visste jag alltså inte något om då jag tipsade om att det finns färdiga stål.
I inlägget efter det som heimlaga kritiserade går det att få en antydning att smidet åtminstone inte är ointresant. Det visste jag alltså inte något om då jag tipsade om att det finns färdiga stål.
Ursäkta...... min kritik skall tas så där halvt med glimten i ögat..... man får väldigt gärna köpa blad och göra knivskaft och slidor men jag tycker att man skall kalla det för vad det är. Att göra knivskaft och slidor. Ett hedervärt hantverk det också.
Du behöver (nog) inte ursäkta.heimlaga skrev:
Jag tog inte illa upp på något vis. Mest insåg jag snabbt hur olika man kan tänka över "tillverka en kniv".
Ja alla är vi ju olika...... men jag tycker att det är en sorglig samhällstrend då allt fler hantverk devalveras till montering av dyra byggsatser. Kostnaderna skrämmer bort folk och likriktningen hindrar hantverkskunnandet från att blomma.Mikael_L skrev:
Allt fler människor får för sig att hobbyhantverk måste kosta en himla massa pengar när det ju i grunden handlar om att själv upparbeta billiga råvaror så att de blir föremål som är anpassade för ens egen personliga smak och behov och som i allmänhet skulle vara orimligt dyra att köpa.
Att göra skaft och slida till en kniv är ett avancerat hantverk som är värt all respekt men i slutändan är resultatet väldigt långt förutbestämt av knivbladsfabrikanten och inte av hantverkaren.
Zebban15
Gällande ässjor så vet jag att ganska många smeder använder gasol för mindre arbeten men gasolåtgången i en ässja är enorm. Dessutom kar jag hört sägas att det lär vara svårt att få upp blötjänt till välltemperatur med gasol. Om det är sant vet jag inte. Dina första knivblad blir säkert av helstål men förr eller senare kommer du att känna dig mogen att smida en riktigt förstklassig laminerad kniv och då behöver du välla.
Gällande städ så finns Kohlswa och begagnat att välja mellan i dagens läge. Andra alternativ finns överhuvudtaget inte........ om du inte tillverkar ditt eget städ och det kräver verktyg som du knappast har. Köp inget kinastäd för de är av gjutjärn och håller inte att smida på.
Det finns företag som säljer knivstål i metervara. Jag vet inte vad det finns för leverantörer i Sverige men här beställer knivmakarna stål på postorder från ett företag som heter Teräsrenki.
Gamla utslitna filar och hovraspar brukar alltid gå att hitta.......
Din youtubelänk går till någon figur som slipar fram ett knivblad ur en stålbit. Inget smide överhuvudtaget.
Min uppfattning som ganska oskicklig husbehovssmed och allmänpraktiserande hantverkare är att det är svårt att få fram en bra egg på det viset. Kornstrukturen i stålet vill bli onödigt grov så att slipa den kniven blir som att tälja frigolit med en ovass kniv.
Skall man få en någorlunda bra egg skall stålet smidas och packas och normaliseras före härdningen. Dessutom skall eggen vara relativt tjock vid härdningen och sedan slipas tunn. Då kolar inte eggen ur lika mycket i ässjan och så får man en jämnare härdning och mindre risk för sprickor.
Redigerat: