Hej!

Jag har snickrat av och till under femtio år och hittills varit förskonad från skador bortsett från att höger pekfinger har kortats några mm.

Rikthyveln är den maskin jag har störst respekt för, och kom häromdagen på hur man kan hålla ett arbetsstycke mot kuttern. Tillvägagångssättet framgår av bild. Än säkrare blir det naturligtvis om handen byts ut mot en lämplig pinne.

pic000567ts.jpg

per
 
mm... man borde bli seriösare på vissa punkter... försökt köra av fingret med sticksågen några gånger, men inget seriösare typ klinga...

brukar hänvisa till att jag är oförsiktig för att få jämnvikt då jag kapat 3cm på högertumme redan ;D
 
Kul att du kommer med spontantips, i stället för att bara svara på frågor eller ställa dem! Sånt uppskattar jag verkligen!
/Mattias

Edit: Är det ingen risk att du gör rikthyveln till en plan(dimensions)hyvel om man pressar arbetsstycket mot kuttern?
 
Mattias!

Maskinen är en rikt och planhyvel, ELU DAH 176, och reservdelslistan är daterad september 1982.

Mycket svag fixering mot kuttern. Det fungerar bra!

Det Du i övrigt skriver är egentligen mycket viktigare , och jag saknar många gånger anvisningar och råd om hur man bär sig åt för att komma tillrätta med olika uppgifter. Jag efterlyser fler tips och bilder.

per
 
När jag ser bilden så kommer jag på att tänka på en tidigare kollega som vid hobbyarbete hyvlade av sig större delen av handflatan.

Han förde ett arbetsstycke genom hyveln med handen på översidan. Plötslígt så högg hyveln så att arbetsstycket flög iväg, då fanns det plötsligt inte längre något att trycka på med handen, så den åkte ner mot valsen med knivarna (är det den som kallas kutter?).
 
Hej Hempularen!

Jag ber Dig observera, att arbetsstycket trycks lätt mot kuttern (hyvelstålsvalsen) med hjälp av skyddet. Även om arbetsstycket far iväg så hindrar skyddet handen från att komma i kontakt med stålen. Och att tipsa om detta var avsikten med tråden. Och än säkrare med en pinne mot skyddet.

per
 
pernitta skrev:
Mattias!

Maskinen är en rikt och planhyvel, ELU DAH 176, och reservdelslistan är daterad september 1982.

Mycket svag fixering mot kuttern. Det fungerar bra!

Det Du i övrigt skriver är egentligen mycket viktigare , och jag saknar många gånger anvisningar och råd om hur man bär sig åt för att komma tillrätta med olika uppgifter. Jag efterlyser fler tips och bilder.

per
Den här gubben har en del klokheter att komma med:

http://www.woodshopdemos.com/

http://www.woodshopdemos.com/menu2.htm
 
Kan bara tillägga att mina fingrar såg ut såhär efter jag putsat dom med hand elhyveln :'(
Men nu har dom läkt.
Lärdomen var, att spänna fast arbetsstycket ordentligt man jobbar med.

 
  • DSC00444.JPG
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Har jobbat som maskinsnickare i några år och kan hålla med dig pernitta om att rikthyveln ska respekteras tillsammans med alla andra träbearbetningsmaskiner. Skyddet finns för att hindra att fingrarna komer i kontakt med cuttern vid ett kast eller om man skulle råka slinta. Har aldrig använt mig av din teknik utan brukar glida med främre handen över skyddet när en tillräcklig bit av arbetsstycket gått över cuttern, då för jag den bakre handen över skyddet och lägger också den på arbetstycket. När båda händerna passerat cuttern är ju risken betydligt mindre.
Personligen försöker jag undvika att hålla mina händer i närheten av cuttern, skydd eller inte så vill jag inte vara där när jag jobbar.
Kan samtidigt varna för att använda handskar vid rikthyvling, har sett vilken katastrof det kan bli om hansken råkar fastna i cuttern..
 
Lägger till att trycket skall vara på utmatningsbordet för att arbetsstycket överhuvudtaget skall bli rakt. Använd inte några "pinnar" för att mata med, en sån är inget kul att få emot kuttern. Idealet är en gammal rubank i trä med en klack i bakänden som man har och skjuter på mindre arbetsstycken med.
Kortare arbetsstycken än ca 30 cm är direkt farliga att köra utan påskjutare.

Hmm, ännu värre än rikten är vertikalfräsmaskinen, det är rätt många som blivit av med både fingrar och livet där. Där är otroliga krafter i de maskinerna och kastar ett arbetsstycke där så går det igenom väggar *rys*

Håller med om att handskar är direkt farligt precis som långärmade skjortor, uppkavlade ärmar gäller och inga ringar, klockor etc.

Använd skyddsglasögon samt hörselskydd. De gula skyddsglasen ger förresten bättre kontraster och är grymt bra.

/Kent
 
Hej Snickarboden!

Man får många goda råd på Forumet och jag suger dem i mig med stor tacksamhet.

I mitt fall sker matning under skyddet enbart av tunt material som senare skall limmas.Pinnen nämndes som ett hjälpmedel att hålla ner skyddet, och används inte för matning.

Just en matare typ rubank har jag sedan tidigare, och den i kombination med försiktighet är mycket värdefull.

Jag delar inte Din uppfattning att trycket skall vara på utmatningsbordet. Om jag av någon anledning behöver hyvla för att få rakt, och materialet buktar neråt, försöker jag börja på halva sträckan för att skapa en plan yta på mitten. Längden hos denna ökar sedan gradvis tills hela längden är rak. Det är min metod samtidigt som jag respekterar att det finns andra. (Gäller grövre material)

per


 
Rikthyveln är nog det man har mest respekt för. Några olyckor har jag inte ännu hunnit med men nått finger kommer väll att fara ;D
 
Personligen har jag störst respekt för bandsågen.
 
pernitta>Här skulle det varit roligare att diskutera över en kopp kaffe för det blir fel här i text. Tunt material kör jag förresten i planhyveln, tycker det är för lätt att det smäller till annars, gäller förstås inte om det är en kant som skall riktas.

Alla>Där finns böcker på biblioteken om handhavande av olika träbearbetningsmaskiner, det är samma böcker som används på yrkesskolorna och de kan rekommenderas helhjärtat.

På alla maskiner så är det bra att använda skydden och sen föredrar jag att mata med handflatan och inte ha några fingertoppar stickande ut. Det är för lätt att ett spretande finger far in i kuttern/klingan om man är lite trött.

Även en bordscirkelsåg kan vara rätt farlig, jag har ett tredje jack på min haka efter att en liten avsågad träkil kastades upp och knockade mig. Hakan var bedövad till sent på kvällen efter det och tror det var fyra stygn. Hade kilen träffat 5 cm länge ner så tror jag inte att jag hade kunnat skriva detta nu. Högre upp hade den antagligen krossat skyddsglasen. Här hade jag inget suva skydd till sågen tyvärr :-(
Kraften där är dock liten jämfört med vad en bordsfräs har, smäller ett stål där så är det som en pistolkula som flyger iväg och kastar en träbit så går den lätt igenom en vägg. I mitt fall först igenom en plåtburk och sen satte den sig genom halva väggen, jag fräste ram till köksluckor och anhållet hade lossnat *brrr*

På bandsågar så smäller till ordentligt om klingan går av. Är det en stor maskin med t ex 700 mm hjul så smäller det dock rejält och man tar det lite lugnt en stund sen. Är det äldre maskiner bör man komplettera skydden så att hjulen blir inkapslade och att klingan skyddas maximalt. Bordstärningen måste vara ok, det är inget kul alls att träbiten far ner där.

/Kent
 
Snickarboden!

Hälsa gärna på mig så skall Du få mer än kaffe.

Du skriver helt rätt när det gäller hyvling. Jag kör också direkt genom planhyveln, det känns säkrast och blir i regel bra.

Den metod jag tidigare beskrev, då jag börjar med en plan yta på mitten, använder jag givetvis bara för kanthyvling.

per
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.