Hokan, jag tänkte i första hand på inlägg #2 i denna tråd. Jag resonerade ungefär som du och räknade ut minsta gångtiden jag ville ha, därefter la jag till en volymtank i önskad storlek. I mitt fall blev det 500liter. Idag skulle jag kanske välja något mindre volym även om jag inte sett några nackdelar med detta system.
20mm slang är väl 16mm invändigt vilket på 620m, skulle bli cirka 120liter vatten. Det skulle då räcka till en 12kw panna enligt Nibes spec. 620m rör blir ungefär 160kvm golvyta vilket ju är ett rätt normalt hus. Det borde således funka utan extravolym (och det lär ju vara så de flesta installationer ser ut också) även om jag själv nog föreslår en extratank ändå.
20mm slang är väl 16mm invändigt vilket på 620m, skulle bli cirka 120liter vatten. Det skulle då räcka till en 12kw panna enligt Nibes spec. 620m rör blir ungefär 160kvm golvyta vilket ju är ett rätt normalt hus. Det borde således funka utan extravolym (och det lär ju vara så de flesta installationer ser ut också) även om jag själv nog föreslår en extratank ändå.
Nja enligt Niba så är det 20 liter /kW alltså minst 240 l vattenvolym för en 12 kW. De säger dock att man inte ska välja för stor tank. Skulle först haft en 500 l men efter samtal med Nibe så blev det en 200 l. Har inte kört systemet ännu så jag vet inte något om mitt system.
Ok, du sa själv 10liter per kw och jag räknade på det. Om det nu är det dubbla som gäller så kan man alltså ha en 6kw panna på den volymen och det lär ju rätt ofta räcka till 155kvm. Jag har själv en sjua på 230kvm och det går inte en minut eltillskott (stockholm). Anyway, volym är bra, inget snack om det.
Redigerat:
Vet inget om hur man kopplar en volymtank men om vitsen är att öka gångtiden och därmed minska antal starter per tidsenhet måste ju energin lagras. Att man har ett visst delta T mellan framledning och retur har inget med energilagring att göra. Men nån som är insatt kanske kan förklara?
Självklart har ett delta-t med energilagring att göra?! Radiatorsystemet bär mer energi genom den större volymen vatten med temp X. Dock funkar det ju inte riktigt som i tex ett vedeldat system där man har en högre temp i acktankarna än i radiatorsystemet. Så gör man av naturliga skäl inte med en värmepump som energikälla - här är det flytande kondensering som gäller så acktankens temp varierar med utetempen och följer radiatorkretsens temp. Tanken kopplas i serie med radiatorkretsen.
Nej energilagring är om man värmer en vattenvolym till en viss temp och låter det kallna, ett visst delta T har inget med energilagring att göra. Om du skickar ut X grader konstant och får tillbaka X - delta T så kan inte pumpen märka om du har 1 eller 1000 liter i systemet.
Om man däremot skickar ut varmare vatten än vad som krävs för att hålla innetempen tills returen börjar stiga och sedan låter volymen kallna så har volymen betydelse. Medelvärdet av delta T kommer här att bli det samma, men rumstempen kommer att svänga något.
Om man däremot skickar ut varmare vatten än vad som krävs för att hålla innetempen tills returen börjar stiga och sedan låter volymen kallna så har volymen betydelse. Medelvärdet av delta T kommer här att bli det samma, men rumstempen kommer att svänga något.
Din definition på energilagring har jag svårt att begripa. Så fort vi har en massa med temperatur har vi lagrat energi i den. I detta fall handlar det om vatten med temp.
Att du har ett deltaT över radiatorsystemet betyder ju i praktiken inte att tanken har samma temperaturfall. Det kallare returvattnet blandas med det några grader varmare vattnet i tanken och späder således ut detta så att värmepumpen inte behöver starta lika ofta. När pumpen går kan den gå längre eftersom radiatorsystemet ink tank kan ta emot en större mängd energi.
Jag sa ovan att tankens temp följer radiatorsystemets. Det kan möjligen missförstås eftersom det i varje ögonblick finns olika temperaturer i radiatorsystemet, beroende på var man mäter. Det är kanske bättre att säga att tankens temp i stort motsvarar systemets börvärde på framledning.
Jag vet inte vad det är du motsäger dig egentligen? Om en volymtank ska ge en effekt på gångtider måste den lagra energi, det är ett odiskutablelt fakta. Att en volymtank fungerar i detta avseende är också fakta.
Att du har ett deltaT över radiatorsystemet betyder ju i praktiken inte att tanken har samma temperaturfall. Det kallare returvattnet blandas med det några grader varmare vattnet i tanken och späder således ut detta så att värmepumpen inte behöver starta lika ofta. När pumpen går kan den gå längre eftersom radiatorsystemet ink tank kan ta emot en större mängd energi.
Jag sa ovan att tankens temp följer radiatorsystemets. Det kan möjligen missförstås eftersom det i varje ögonblick finns olika temperaturer i radiatorsystemet, beroende på var man mäter. Det är kanske bättre att säga att tankens temp i stort motsvarar systemets börvärde på framledning.
Jag vet inte vad det är du motsäger dig egentligen? Om en volymtank ska ge en effekt på gångtider måste den lagra energi, det är ett odiskutablelt fakta. Att en volymtank fungerar i detta avseende är också fakta.
Ett isblock lagrar också energi men det jag vänder mig emot är att delta T i ett värmesystem skulle ha något med energilagring att göra.
Om vi tänker oss ett shuntstyrt system som cirkulerar vatten (i element eller golvvärme) så kommer det för en konstant utetemp hålla en konstant temp på framledningen och en lägre konstant temp (efter insvängning) i returledningen. Skillnaden däremellan är delta T. Ur värmekällans synvinkel lagrar detta system ingen energi eftersom det hela tiden tillförs lika mycket som förbrukas. Detta oavsett delta T.
I vedvärlden löser man lagringen genom att värma en tank som lagrar energin och sen skickar ut den. Med VP kanske man löser det genom att låta framledningstempen pendla?
Men återigen ett värmesystems delta T har inget med energilagring att göra
Om vi tänker oss ett shuntstyrt system som cirkulerar vatten (i element eller golvvärme) så kommer det för en konstant utetemp hålla en konstant temp på framledningen och en lägre konstant temp (efter insvängning) i returledningen. Skillnaden däremellan är delta T. Ur värmekällans synvinkel lagrar detta system ingen energi eftersom det hela tiden tillförs lika mycket som förbrukas. Detta oavsett delta T.
I vedvärlden löser man lagringen genom att värma en tank som lagrar energin och sen skickar ut den. Med VP kanske man löser det genom att låta framledningstempen pendla?
Men återigen ett värmesystems delta T har inget med energilagring att göra
Ok, jag tror jag förstår hur du resonerar och alla praktiska avseenden kan jag hålla med om att deltaT inte är relaterat till vad man normalt kallar energilagring. Dock är det ju så att så fort en tempskillnad uppstår har man avgett energi och då har man också lagrat energi under någon period (låt vara att den kan vara kort i vissa sammanhang. Det är dock inte relevant i sammanhanget så skit i det.
Ja, med VP löser man detta genom att låta framledningstemperaturen driva en aning från börvärdet. Volymtanken gör att vi driver långsammare från börvärdet och fördröjer på så vis en VPstart. Man kan köra en VP med sk fast kondensering mot en tank precis som en vedpanna, men det är inte ett effektivt sätt att driva pumpen. En Nibe-pump räknar tex gradminut-underskott för att avgöra när den ska starta och hur länge den ska gå. Har framledningstempen under 10 minuter varit 5 grader för låg (50 gradminuter) så ser pumpen till att ligga något över börvärdet under en tid för att arbeta ikapp detta (energi)underskott. Denna reglermetod verkar fungera väldigt bra tillsammans med acktankar.
Ja, med VP löser man detta genom att låta framledningstemperaturen driva en aning från börvärdet. Volymtanken gör att vi driver långsammare från börvärdet och fördröjer på så vis en VPstart. Man kan köra en VP med sk fast kondensering mot en tank precis som en vedpanna, men det är inte ett effektivt sätt att driva pumpen. En Nibe-pump räknar tex gradminut-underskott för att avgöra när den ska starta och hur länge den ska gå. Har framledningstempen under 10 minuter varit 5 grader för låg (50 gradminuter) så ser pumpen till att ligga något över börvärdet under en tid för att arbeta ikapp detta (energi)underskott. Denna reglermetod verkar fungera väldigt bra tillsammans med acktankar.
