Hur eldar ett riktigt "ess" i en klassisk vedpanna?
Bakgrund: Vi har en vedpanna placerad i köket i vårt 65 kvm stora funkishus byggt 1937. På den tiden var kökspannan husets enda värmekälla och hjärtat i en för sin tid säkert toppmodern uppvärmningsmetod, i alla fall här på landsbygden: vattenburen centralvärme med expansionskärl på vinden ett öppet system utan cirkulationspump.
Pannan på bilden, en CTC från 1997, är förstås inte den ursprungliga. Men av alla bevarade rördragningar att döma fungerade originalpannan på samma sätt som CTC:n - man eldade med ved och det cirkulerande vattnet blev varmt, kort och gott. (Sannolikt värmde ursprungspannan även vatten för tvätt och disk på något sätt, men det kan vi bortse från här.)
Numera behöver vi egentligen inte vedpannan alls; sedan många år finns även såväl elpatron som cirkulationspump inkopplade i centralvärmesystemet, därtill finns en vedkamin i rummet intill samt har vi direktverkande el i några andra rum. Och inte minst finns numera även en luftvärmepump som i princip ensam klarar av att värma (eller kyla) hela huset, i alla fall inom normala temperaturspann.
Men - och nu kommer vi till frågan - då och då eldar vi ändå i kökspannan. Dels för att det är kul, dels för att det luktar gott, dels för att spara el när centralvärmen behövs för snabb uppvärmning.
Emellertid går det ju då åt så förtvivlat mycket ved tycker jag, och tänker att den familj om far, mor och två barn som byggde huset och bodde i det med början för snart 80 år sedan omöjligt kan ha behövt göra av med så mycket bränsle som vi; det inte alls så väl tilltagna gamla vedförrådet i uthuset skulle i så fall ha tömts på bara typ någon vintermånad!
Nej, tänker jag, de måste ha tillämpat en avsevärt mycket större kunskap om eldning än den vi har:
PS. Och hur gör vi själva i dag då? Svar: Tänder med fullt drag, fyller pannan full när elden har tagit sig, minskar tilluften och låter det brinna tills vi fått önskad temperatur på cirkulationsvattnet. Sedan får elden falna och till slut slockna. Ett rejält fång ved är då förbrukad och för att hålla innetemperaturen skulle vi behöva upprepa hela processen redan efter ett par timmar. Och så kan det ju bara inte ha gått till förr / vara meningen att man ska göra. Eller..?
Pannan på bilden, en CTC från 1997, är förstås inte den ursprungliga. Men av alla bevarade rördragningar att döma fungerade originalpannan på samma sätt som CTC:n - man eldade med ved och det cirkulerande vattnet blev varmt, kort och gott. (Sannolikt värmde ursprungspannan även vatten för tvätt och disk på något sätt, men det kan vi bortse från här.)
Numera behöver vi egentligen inte vedpannan alls; sedan många år finns även såväl elpatron som cirkulationspump inkopplade i centralvärmesystemet, därtill finns en vedkamin i rummet intill samt har vi direktverkande el i några andra rum. Och inte minst finns numera även en luftvärmepump som i princip ensam klarar av att värma (eller kyla) hela huset, i alla fall inom normala temperaturspann.
Men - och nu kommer vi till frågan - då och då eldar vi ändå i kökspannan. Dels för att det är kul, dels för att det luktar gott, dels för att spara el när centralvärmen behövs för snabb uppvärmning.
Emellertid går det ju då åt så förtvivlat mycket ved tycker jag, och tänker att den familj om far, mor och två barn som byggde huset och bodde i det med början för snart 80 år sedan omöjligt kan ha behövt göra av med så mycket bränsle som vi; det inte alls så väl tilltagna gamla vedförrådet i uthuset skulle i så fall ha tömts på bara typ någon vintermånad!
Nej, tänker jag, de måste ha tillämpat en avsevärt mycket större kunskap om eldning än den vi har:
- De måste ha förstått och behärskat de reglage och principer för både tilluft ("automaten" med kedja till dragluckan saknas som synes på pannan idag, men skulle kunna beställas och monteras om vi bara visste hur den i så fall skulle användas) och för det ställbara spjället som sitter längst bak på pannans överdel.
- De måste vidare ha vetat hur man tänder, laddar och efter hand fyller på pannan med mer ved, när man gör det under själva eldningsprocessen och med hur mycket. De måste verkligen ha varit fena på det här, inte minst eftersom a) vedpannan som sagt var familjens enda uppvärmningsanordning i ur och skur och b) "självdragsprincipen" för cirkulationsvattnet ju fodrar grova rör och inte medger några ventiler som bromsar vattenflödet till enskilda radiatorer; på den tiden kunde man bara reglera hur varmt det skulle bli med hur mycket eller lite man eldade.
- Därför, bästa de Byggahus-medlemmar som känner sig manade: Lär oss elda! Hur f_n gör man för att en sådan här panna ska ge sitt bästa på snålast och smartast möjliga sätt?
PS. Och hur gör vi själva i dag då? Svar: Tänder med fullt drag, fyller pannan full när elden har tagit sig, minskar tilluften och låter det brinna tills vi fått önskad temperatur på cirkulationsvattnet. Sedan får elden falna och till slut slockna. Ett rejält fång ved är då förbrukad och för att hålla innetemperaturen skulle vi behöva upprepa hela processen redan efter ett par timmar. Och så kan det ju bara inte ha gått till förr / vara meningen att man ska göra. Eller..?
Om du inte har en acktank (vilket du troligen inte har) finns det inte tillräckligt med volym att lagra värme i, så fort elden och glöden falnar är energitillskottet slut och det är dags att börja om.
Förr i tiden kanske det eldades mer eller mindre dygnet runt vid kall väderlek i den där.
Förr i tiden kanske det eldades mer eller mindre dygnet runt vid kall väderlek i den där.
Expansionskärlet på vinden är ordentligt isolerad och väl i o f s därmed att betrakta som en liten "acktank". Men du har säkert rätt; förr eldades det säkert mer eller mindre hela tiden i kökspannan när det var kallt ute. Min fråga är bara - och just - hur man gör det på bästa sätt?mikethebik skrev:
Ett expansionskärl är ingen acktank och kan inte fungera som sådant, det är enbart för att ta upp variationer i volymen vid olika tempertaurer.
Jag är född 1955 och uppvuxen tills jag var 12 med kökspanna som enda värmekälla i ett relativt stort tvåvåningshus, och vad jag kommer ihåg så brann det mer eller mindre konstant i den på vintrarna.
Samma system som du har, grova rör med självcirkulation, ingen acktank och element med slottsventiler som justering av temperatur.
På dagtid eldades med ved och inför natten lades det in koks som brinner/glöder länge och håller tempen någorlunda till morgonen då ved tog över.
Du ska alltid så länge det brinner i veden se till att du har anings luftöverskott så att förbränningen blir fullständig för att minska risken för sotbildning i skorstenen med tillhörande risker för soteld.
När veden brunnit ut och bara glöd återstår kan man dra ned luften till ett minimum.
Soteld var mycket vanligt förr på grund av ständig fiseldning med luftunderskott för att reglera effekten då i princip alla kökspannor har små vattenvolymer och ingen ackumulering.
Så kontentan av det hela är nog att du får elda mest hela tiden när det är kallt för att hålla drägligt jämn temp inne.
Lösningen för många med kökspanna var att sätta dit en elpatron som tog över när veden brunnit ut, vanligt när bägge i familjen jobbade och ingen var hemma för att elda.
Min mor var hemmafru och elden brann i kökspannan hela dagarna på vintern, och som jag kommer ihåg ett ständigt pyltande med ved.
Och vi hade åtminstone en soteld jag kommer ihåg, ingen rolig upplevelse då det helt plötsligt i vintermörkret reflekterades eldsflammor i snön utanför, alla rusade ut då vi trodde att övervåningen brann med det var rejäla lågor ur skorstenen.
Brandkåren kom på besök och det gick bra då det var en rejält byggd skorsten som tog smällen bra, risken är att de spricker och sprider elden i huset och då kan det vara kört.
Och nu när jag skrämt upp dig med detta så är det i slutänden så att det bara är du som kan lära känna ditt system, se bara till att aldrig reglera med luftunderskott vid aktiv eldning för det resuterar i tjära och sot i kanalen som kan leda till bekymmer.
En termostatstyrd elpatron på primärledningen är mitt tips.
EDIT, kom just på att du redan hade en sån.
Du får elda för trivsel istället.
Jag är född 1955 och uppvuxen tills jag var 12 med kökspanna som enda värmekälla i ett relativt stort tvåvåningshus, och vad jag kommer ihåg så brann det mer eller mindre konstant i den på vintrarna.
Samma system som du har, grova rör med självcirkulation, ingen acktank och element med slottsventiler som justering av temperatur.
På dagtid eldades med ved och inför natten lades det in koks som brinner/glöder länge och håller tempen någorlunda till morgonen då ved tog över.
Du ska alltid så länge det brinner i veden se till att du har anings luftöverskott så att förbränningen blir fullständig för att minska risken för sotbildning i skorstenen med tillhörande risker för soteld.
När veden brunnit ut och bara glöd återstår kan man dra ned luften till ett minimum.
Soteld var mycket vanligt förr på grund av ständig fiseldning med luftunderskott för att reglera effekten då i princip alla kökspannor har små vattenvolymer och ingen ackumulering.
Så kontentan av det hela är nog att du får elda mest hela tiden när det är kallt för att hålla drägligt jämn temp inne.
Lösningen för många med kökspanna var att sätta dit en elpatron som tog över när veden brunnit ut, vanligt när bägge i familjen jobbade och ingen var hemma för att elda.
Min mor var hemmafru och elden brann i kökspannan hela dagarna på vintern, och som jag kommer ihåg ett ständigt pyltande med ved.
Och vi hade åtminstone en soteld jag kommer ihåg, ingen rolig upplevelse då det helt plötsligt i vintermörkret reflekterades eldsflammor i snön utanför, alla rusade ut då vi trodde att övervåningen brann med det var rejäla lågor ur skorstenen.
Brandkåren kom på besök och det gick bra då det var en rejält byggd skorsten som tog smällen bra, risken är att de spricker och sprider elden i huset och då kan det vara kört.
Och nu när jag skrämt upp dig med detta så är det i slutänden så att det bara är du som kan lära känna ditt system, se bara till att aldrig reglera med luftunderskott vid aktiv eldning för det resuterar i tjära och sot i kanalen som kan leda till bekymmer.
En termostatstyrd elpatron på primärledningen är mitt tips.
EDIT, kom just på att du redan hade en sån.
Du får elda för trivsel istället.
Redigerat:
Medlem
· Stockholm
· 4 630 inlägg
Kvantifiera gärna vedåtgången så vi förstår bättre.
Och hur mycket rymmer vedförrådet?
Generellt försök hitta en balans där det inte eldas med småved utan så stora vedklabbar det går med bra förbränning.
Bra förbränning är när det brinner och det inte syns någon rök.
Generellt (igen) är det dåligt att elda med blöt granved men optimalt med torr björkved.
/Workingclasshero
Och hur mycket rymmer vedförrådet?
Generellt försök hitta en balans där det inte eldas med småved utan så stora vedklabbar det går med bra förbränning.
Bra förbränning är när det brinner och det inte syns någon rök.
Generellt (igen) är det dåligt att elda med blöt granved men optimalt med torr björkved.
/Workingclasshero
Pannan är byggd för koks. Den är inget vidare bra som vedpanna. Men om man ska elda ved bör du göra tvärtom mot hur du gör. Fyll pannan med ved och gör en liten brasa på toppen. Grövre ved ger en lugnare brasa.
Jag har en likadan kökspanna som ts, och eldar som mikethebik beskriver här ovan.K Kling 1 skrev:
Detta funkar för oss men vi har även en llvp och oljefyllda elradiatorer, det är väldigt sällan elradiatorerna behöver användas. Tack vare llvp så behöver vi ju inte börja om på typ 12-14 grader varmt i huset varje dag.
Den värmer 5 radiatorer och ger tappvarmvatten.
För några år sen demonterades den gamla beredaren på 120 liter bort, den och dåvarande panna var då 65 år och pannan hade börjat läcka så den blev då också utbytt.
Nya tanken på är på 300 liter och fick en enligt rörmokaren anslutas med en speciell lösning för att jag ville helst undvika cirkulationspump.
Att det är en panna avsedd för att elda med koks är något som en eller två ofta skriver här men sällan berättar om sina egna erfarenheter av pannan,funkar alldeles utmärkt för ved enligt mig, den såldes förövrigt som en ved/koks panna.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 608 inlägg
Jag hade den äldre varianten av samma panna (Norrahammar årsmodell 1959) och den var godkänd för både ved och koks, inte enbart koks.
I det huset hade jag en rejäl varmvattenberedare i värmesystemet, vilket gjorde att det blev en relativt stor vattenvolym att värma, och mindre risk att elda systemet i kok. Jag hade inte heller dragregulator, för övrigt, så jag fick agera regulator själv. Precis som ovanstående skriver är det vettigt att ha större vattenvolym i systemet, genom vvb eller ackumulatortank. Ett litet system blir varmt fort och då får man antingen göra små ilägg med ved ofta, eller pyrelda med strypt drag (rekommenderas inte!).
Rökgasspjället (uppe på pannan) ska vara fullt öppet vid eldning, annars blir rökgaserna kvar i pannan och försämrar förbränningen. Tilluftsspjället på dragluckan får du lära känna, och reglera för att det ska brinna rejält men inte tokmycket. Eller skaffa dragregulator.
I det huset hade jag en rejäl varmvattenberedare i värmesystemet, vilket gjorde att det blev en relativt stor vattenvolym att värma, och mindre risk att elda systemet i kok. Jag hade inte heller dragregulator, för övrigt, så jag fick agera regulator själv. Precis som ovanstående skriver är det vettigt att ha större vattenvolym i systemet, genom vvb eller ackumulatortank. Ett litet system blir varmt fort och då får man antingen göra små ilägg med ved ofta, eller pyrelda med strypt drag (rekommenderas inte!).
Rökgasspjället (uppe på pannan) ska vara fullt öppet vid eldning, annars blir rökgaserna kvar i pannan och försämrar förbränningen. Tilluftsspjället på dragluckan får du lära känna, och reglera för att det ska brinna rejält men inte tokmycket. Eller skaffa dragregulator.
Jag har tyvärr erfarenhet av kokspannor. Jag växte upp i ett husmed en sådan. I mitt nuvarande hus var det en viadrus när jag flyttade in. Den eldade jag många kubik i innan den slängdes ut. Kokspannor är inte i lämpliga för vedeldning. Moderna (yngre än 30-40år) vedpannor är väldigt mycket bättre till att elda ved i.K Kling 1 skrev:
https://www.vvsbutiken.nu/dokument/...dhH7WRTjSfEUXsuk_j-pCdOuwIJUi2Xu82VJACSeM302kD Daniel 109 skrev:
Kollar du länken så ser du att kökspannan du kallar för kokspanna är för ved/koks.
Den är bra för koks men det går även att elda ved i den.
Medlem
· Stockholm
· 4 630 inlägg
HejViolina skrev:
Det är inte okej att inte ta till sig information som man inte förstår och sen göra sig lustig.
Jag trodde också det var en vedpanna, men det visade sig att det inte var så enkelt.
Då det mer är en klassisk kökspanna kan väl de som har eller haft en dylik pjäs ges utrymme för att förklara på bästa sätt hur man eldar som ett "ess" givet förutsättningarna.
/Workingclasshero
Bästa svaret
För att svara på din fråga.N Numbe skrev:
Den där "automaten" är en dragregulator som ska reglera primär luften så att den stryps när pannan börjar komma upp i önskad temperatur (ca 80⁰).
Den lilla skruven på undre luckan (primärluftspjället) sställs in så att man erhåller en minsta möjliga förbränning utan att det "pyreldar".
Den övre runda luckan är sekundärluftspjället och ställs in så att en tändstickslåga sugs in utan att slockna, avsikten med sekundärluften är att få en bra slutförbränning så det inte sotar så mycket.
Spjället i bakkant. Helst ska det finnas en rökgastermometer i rökröret så att man kan se temperaturen på rökgaserna.
Finns det en sån så justerar man spjället så att man får ca 250⁰ på rökgaserna.
Finns ingen rökgastermometer så justeras spjället så att det nästan kommer ut rökgaser i rummet när man öppnar övre luckan.
Om du öppnar nedre luckan & lyser in med en ficklampa så ska det finnas ett litet lock en bit in som man tar bort när man sotar pannan. Saknas det locket så sjunker pannans effektivitet mycket eftersom rökgaserna går rakt ut.
Om du laddar panna med torr ved så kan du tända den uppifrån, då brinner den lite längre tid.
Pannan är en, huvudsakligen, en vedpanna.
Skillnaden på ved & kokspannor är att:
-vedpannor tar ut sin energi genom rökgaserna och har därför ganska långa rökgasvägar
-kokspannor tar ut sin energi främst genom strålnings värme och har därför förhållandevis mycket större eldstadsyta och ganska korta rökgasvägar.